Arne Sucksdorff

Ett stort äventyr med en stor filmare!

Vilken var den förste svensk som belönades med en Oscar? Rätt svar på denna TP fråga är inte Ingmar Bergman. Rätt svar är Arne Sucksdorff. För första gången går det ...

Av: Belinda Graham | 22 april, 2017
Filmens porträtt

Hermann Hesse

Hermann Hesses klassiker: Narziss och Goldmund

I Klas Östergrens nya roman I en skog av Sumak finns en parafras på kastanjeträdet i Herman Hesses roman Narziss och Goldmund. Precis som Östergrens roman som gått som följetong ...

Av: Ulf Nygren | 27 augusti, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Bland alla dessa nya deckardrottningar och kriminalkungar.

Det är tur att man kan simma. Annars hade jag för längesedan dränkts av den svenska deckarvågen som vuxit sig stor och blivit till ett eget litet innanhav. Idag, fyrtiofem ...

Av: Crister Enander | 31 Maj, 2011
Crister Enander

Metaltown 2013 – en nära-döden-upplevelse?

Årets Metaltownfestival bjöd på allt man kan önska sig av en festival: Bra musik, sol, glada festivalbesökare och god mat! I detta festivalreportage beskriver Linda Olsson varför Metaltown är en ...

Av: Linda Olsson | 03 augusti, 2013
Essäer om musik

Vatikanen – en stat med ständiga skandaler



Drottning Kristina av SverigeKatolska kyrkan växte långsamt fram när det som sedan skulle bli Sverige började kristnas på 800-talet och etablerades på allvar i och med att den förste kristne kungen Olof Skötkonung döptes omkring år 1000. Under Gustav Vasas reformation på 1500-talet bröt den Svenska kyrkan med påven i Rom och en ny statskyrka inrättades, den evangelisk-lutherska. Katolicismen förbjöds. Katoliker utvisades ur landet och dödsstraff för katoliker infördes vilket varade fram till Gustav III: s så kallade Toleransedikt 1781.

I dag finns i Sverige fler än 100 000 katoliker. Sveriges diplomatiska förbindelser med Vatikanstaten återupptogs 1982, efter att ha legat nere i 450 år. Vår ambassad vid Heliga Stolen sköts från UD i Stockholm av ambassadör Ulla Gudmundson som har ett särskilt kansli som bistår henne.

Under nästan tvåtusen år har den romersk-katolska kyrkan sett imperier komma och gå. Rom har invaderats av allehanda inkräktare, från vandaler till vikingar; fram till 1870 då italienska trupper erövrade Rom och den gamla Kyrkostaten upphörde att existera. Men trots allt detta har den katolska kyrkan mirakulöst överlevt. Påven tog sin tillflykt i Vatikanen, det vill säga de 44 hektaren muromgärdade kvarteren bakom Peterskyrkan på andra sidan Tibern. Först 1929 efter nära 60 år kunde den påvliga självpåtagna fångenskapen upphöra genom de tre så kallade Lateranfördragen. Vatikanstaten erkändes som en suverän stat. Samtidigt erkände påven det nya Italien. Något förenklat syftar Vatikanstaten på territoriet medan Heliga Stolen är namnet på den institution som styr Vatikanstaten och som är representerad i diplomatiska sammanhang. Heliga Stolen har ett 80-tal ambassadörer fast boende i Rom och har diplomatiska förbindelser med 176 stater.

Kardinalen Decio AzzolinoPå Livrustkammaren i Stockholm pågår nu om drottning Kristina en spännande utställning som varar fram till 5 januari, 2014. När Kristina hade lämnat landet och efter sin, för svenskarna ofattbara och häpnadsväckande, konvertering till katolicismen anlände till Rom den 23 december 1655 mottogs hon med jubel av bland andra påven själv, Alexander VII. Han ställde som mentor och eskort till Kristinas förfogande den stilige och inflytelserike kardinalen Decio Azzolino, för att hon skulle kunna finna sig tillrätta. Kristina blev upp över öronen förälskad i kardinalen – som besvarade hennes känslor. Men någon fysisk kärlek kom veterligen aldrig till stånd. I den katolska kyrkan är celibat och strikt sexuell avhållsamhet hos prästerskapet påbjudna ända sedan fornkyrkans dagar, faktiskt så långt tillbaka som dekretalet från påve Siricius år 385. Men i Vatikanen florerade, som det alltid har gjort, det sexuella hyckleriet med dithörande mörkläggningar. Kvinnokarlen Azzolino hade vid sidan av Kristina flera älskarinnor vilket med raka rör leder oss rätt in i dagens getingbo i Vatikanen 350 år senare.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Den 17 december 2012 avgick den 85-årige påven Benedictus XVI. Enligt egen utsago på grund av att varken hans själ eller kropp hade styrka nog. Men samma dag höll han, som av en händelse, en tickande bomb i sin hand: en 300 sidor lång rapport kallad Vatileaks-affären författad av tre kardinaler som handlade om hur påvens butler, Paolo Gabriele, hade läckt ut uppgifter om Vatikanen som ett näste av korruption, penningtvätt, avancerad skatteplanering, intriger och maktkamp. Och vad värre var. Enligt tidningen La Repubblica fanns i rapporten uppgifter om ett homosexuellt nätverk av präster inom Vatikanen vilka umgicks sexuellt på olika mötesplatser, samt detaljerade uppgifter om utpressningsförsök mot dessa präster. Tidningen hävdar att Benedictus XVI hoppade av eftersom han inte kunde hantera dessa skandaler.

Är nu detta sant? Påvens och Vatikanens talesman Federico Lombardi har kommenterat de påstådda skandalerna:

- Vi kommer varken att förneka eller bekräfta uppgifterna.

Lombardi är ingen gröngöling. Han vet att ett sådant uttalande tolkas som att han inte vill ljuga genom att förneka skandalerna. Men inte heller göda dem genom att bekräfta uppgifterna. Läcker inget mer ut som kan styrka La Repubblicas scoop, kommer skandalen att självdö av syrebrist. Skulle däremot tidningens uppgifter bekräftas blir skandalen dubbel – både sexuellt hyckleri och försök till mörkläggning.

Till detta ska så läggas de omfattande pedofilövergreppen begångna av katolska präster runtom i världen bland annat i USA, Canada och Irland och alla försöken till mörkläggning av dessa brott. Här har Vatikanen antytt den minst sagt dubiösa åsikten att pedofili och homosexualitet skulle vara besläktade företeelser. Men katolska kyrkan måste lägga in helt andra kontrollåtgärder för att skydda barnen mot pedofiler, än att leta efter presumtiva homosexuella förövare. Alla barn, oavsett kön, kan riskera att möta en pedofil. Vatikanen borde vara lika vaksam mot heterosexuella som mot homosexuella i det fallet.

påvrar

Det finns också en starkt ifrågasatt teori bland motståndare till katolska kyrkan som påstår att själva kravet på avhållsamhet skulle vara grundorsaken till pedofilskandalerna. Prästernas celibat och sexuella avhållsamhet är svåra att leva upp till. Det är en offentlig hemlighet att många präster inte klarar av dessa krav. Men då har de allra flesta löst problemet genom att inleda förhållanden med vuxna kvinnor – och säkert också i många fall med vuxna män. Därför är det synnerligen olyckligt och skandalartat att pedofila präster fortfarande ostraffat tjänstgör bland katolska barn och ungdomar.

Hur ska den nyvalde påven Franciskus – född 1936 i Argentina och den 266: e påven efter Jesu lärjunge Petrus, som enligt traditionen led martyrdöden i Rom – hantera allt detta i den jättelika organisation den katolska kyrkan utgör med sina nära 1, 2 miljarder medlemmar? Han har redan beslutat genomföra en genomgripande reformering av Vatikanens organisation och arbetssätt. Detta som ett direkt svar på det omfattande missnöje med Vatikanens skötsel som kardinalerna framförde när de skulle välja ny påve. Sällan har man utåt visat en sådan självkritik. Franciskus har utsett en kommission av åtta kardinaler, en intressant grupp av kompetenta rådgivare från alla världens kontinenter. Anmärkningsvärt är att de inte bara ska utarbeta en ny organisation, de ska också bistå påven med råd i svåra frågor. Kommissionens ordförande, kardinal Oscar Maradiaga Rodriguez från Honduras, har förklarat att man ska ta upp alla klagomål som kardinalerna lagt fram mot Vatikanen.

”Allt ska upp på bordet”, däribland den för penningtvätt och osund skatteplanering misstänkta Vatikanbanken, förkortad IOR. Den har en vinglig historia; ett ogenomträngligt finansimperium kantat av komplotter och tvättning av smutsiga maffiapengar som har varit utom räckhåll för den italienska bankinspektionen. IOR har ofta stått i centrum för korruption, skandaler och rättsliga undersökningar. Nyligen publicerade korrespondenten i Vatikanen, Aldo Maria Valli, sin bok: Påvens skattkista. Historia, gestalter och hemligheter. ”Det går mörka rykten om IOR”, skriver författaren. Skandalerna om penningtvätt kulminerade 1982 när ”Guds bankir”, Roberto Calvi, en av Vatikanens viktigaste finansmän, hittades hängd under Friarsbridge i London. Troligen mördad – och misstänkt för samröre med maffian. Vatikanbanken administrerar inga pengar som tillhör Den Heliga Stolen, det vill säga påveämbetet, förutom påvens personliga konto. I stället hanteras alla de pengar som kommer från flera hundra ordenssamfund (t.ex. jesuiterna), från missionsverksamheten och från en mängd privatpersoner, både präster, ordensfolk och lekmän.

När Franciskus blir arg...Man tänker även rensa upp och gå till botten med pedofilskandalerna, där flera kardinaler i kommissionen redan har varit starkt engagerade i arbetet mot pedofilövergrepp.

Kommissionens sekreterare, Marcello Semeraro, signalerar också flera viktiga förändringar. Vatikanens olika departement, ”dekasterierna”, ska bli mer självständiga i relation till statssekretariatet (inrikes- och utrikesministerierna). Bland annat ska cheferna för dekasterierna själva få diskutera frågor direkt med påven. Semeraro meddelar också att man måste bli mer transparent och mycket bättre på att rakare och ärligare besvara massmediernas berättigade frågor, i stället för att man som tidigare har slutit sig hemlighetsfullt inåt och dunkelt och gåtfullt mumlat utåt.

Det finns således viss anledning till försiktig optimism över Franciskus tydliga beslutsamhet att städa upp i Vatikanens eget Augiasstall. En avgörande betänklighet finns dock i sammanhanget – gruppen består enbart av män, det finns ju inga kvinnor bland kardinalerna. Hur länge ska världen vänta på att katolska kyrkan inser att kvinnan också behövs som präst, kardinal – och påve? Och hur många hundra år tar det innan kyrkan accepterar homosexualitet, abort och preventivmedel?

 

Christer Nilsson
historiker, författare

Ur arkivet

view_module reorder

Svenskan som driver en av Europas ledande dansutbildningar

Det var med mycket envishet och en portion mod som Jessica Iwanson för 35 år startade sin skola för nutida dans i München. I dag räknas Iwanson International School of ...

Av: Linda Karlsson Eldh | Övriga porträtt | 04 januari, 2010

Brott och straff I. Brottets relativitet - straffets exekutivitet

Det är icke allt sant som sanning är likt (ur Domarreglerna) Lagarna var nyktra och definitiva. Uttömmande och sakliga. Där fanns inga promenadstråk, eller blombeströdda ängar insprängda mellan lagarna, inga ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 20 oktober, 2009

Levittown i Pennsylvania   1959

Magnolia och förgätmigej

Som jag nyss skrev handlar en av berättelserna i Robert McCloskeys ”Han hette Homer” om hur man byggde amerikanska sovstäder med expressfart, tack vare färdiga byggelement. I bild och text ...

Av: Ivo Holmqvist | Kulturreportage | 28 Maj, 2016

Joseph Conrad

Joseph Conrad som människa och författare

Nämns Joseph Conrad i Sverige idag? Möjligen pliktskyldigast i grundskolan eller på gymnasiet (jag vet inte). Då dock troligen som författare av sjöäventyr eller som författaren till Mörkrets hjärta (som ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer om litteratur & böcker | 14 oktober, 2017

Läkande kraft

En vän skriver till mig om sin tonårsdotter. Han skriver: "A hade panikångest här på morgonen, har varit för mycket för henne i helgen, träning och en kompis som fyllde ...

Av: Sofia Sandström | Gästkrönikör | 23 Maj, 2014

Fågelmataren, dokumentär-novell kring Svartån

  Bild: Hebriana Alainentalo En vit pickup krypkör på cykelbanan. Nedanför den snötäckta åbädden rasslar det sprött som glas när tunna flak törnar emot uddar av nyis. I klungor vid iskanten står ...

Av: Staffan Ekegren | Utopiska geografier | 09 februari, 2009

Omöjliga intervjuer. Benny Holmberg intervjuar Öyvind Fahlström

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 04 mars, 2012

Robert Warrebäck. Foto: Joel Krozer

En novell av Robert Warrebäck

Robert Warrebäck skriver dikter, prosa och artiklar. Han har publicerat poesi i Post Scriptum, noveller i diverse skönlitterära antologier och skrivit artiklar åt olika webmagasin och tidskrifter. Han jobbar om ...

Av: Robert Warrebäck | Utopiska geografier | 28 september, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.