Kan islam och demokrati förenas?

Om 1980-talet dominerades av fruktan för export av den iranska revolutionen, så har perspektivet under 1990-talet vidgats till ett globalt islamiskt hot. 1 De olika riktningarna inom dagens islam tenderar ...

Av: Abdel-Qader Yassine | 26 augusti, 2013
Essäer om samhället

Zonen mellan verklighet och verklighet

Under större delen av 2000-talets första årtionde publicerades en liten tidskrift i A5-format som kom fyra gånger om året. Den hette Mitrania och trots det obetydliga formatet var Mitrania en ...

Av: Bertil Falk | 16 mars, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Lovsång

Tidig morgon vid Gryningens Port Din hand sträcktes ut- möte med min Vi vandrade igenom och - det blev Morgon - det blev Zenit - allt stod stilla Vi voro en - varandras like  

Av: Violet Tengberg | 26 april, 2010
Utopiska geografier

När vetenskap blir till religion

Jag är för vetenskap. Så länge den inte blir till religion. När den blir till religion händer det att bokstavstrogna vetenskapsfundamentalister kryper fram ur gömmorna och etablerar sig som nät-terrorister. Till ...

Av: Stefan Whilde | 01 Maj, 2013
Stefan Whilde

Den moderna människan



M C EscherPastor Ralph Waldo Emerson stod inför sin församling. Han hade fattat ett beslut. För honom hade nattvarden blivit ett bekymmer som han inte kunde komma över. Under predikan förklarade han sin ståndpunkt med orden: ”What I revere and obey in it is its deep interior life. Freedom is the essence of Christianity. Its institutions should be as flexible as the wants of men.”i

I sin dagbok skrev han att han tvivlade på att Jesus verkligen ville att nattvarden skulle bli en ”perpetual celebration”ii. I predikan anförde han att nattvarden inte var förenligt med det sätt han ville minnas Jesus. Inför sin församling ställde han därför frågan om han eller nattvarden var viktigare? För honom var kristendomen något annat och det var upp till de troende att välja vilket de föredrog. De valde nattvarden.

Han var en man i tiden, den moderne teologen som utgick från sig själv, från den enskildes syn och förmåga att välja rätt. Han var en kristen man och länge hade han kontemplerat sitt beslut.

I moderniteten hade människan mognat. Hon ansåg sig ha förmågan att fatta egna beslut. Människorna i Emersons församling var inte lika säkra och valde för säkerhets skull ritualen före pastorns slutledningar. De spelade säkert utifrån Blaise Pascals vad. Samtidigt visade det på hur skilda teologerna ibland var (och är) inför dem som de ska förkunna ordet för.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Teologin hade under den här tiden börjat befria sig från dogmerna, eller bättre beskrivet, de har påbörjat att begrunda dogmerna utifrån den nya tidens tankar och för att se rimligheten i dess föresatser och att söka dess essens. Med upplysningen där Kant förklarade människan som ensam beslutsförfattare, till Friedrich Schleiermacher som ansåg att teologin hade alienerat sig från intelligentian och ville genom att använda ett nytt språk, försöka närma sig tidens språk. Han trodde att han därigenom kunde överbrygga klyftan och undvika ”unnecessary offence”iii som Richard Lints skriver i sitt kapitel i Mapping Modern Theology om frälsningen.

Escher.LabyrintI inledningen till Der christliche Glaube beskriver Schleiermacher problematiken som man som teolog ställs inför. Om man betraktar det mänskliga förnuftet för sig självt så står det inte närmre den kristna tron än andra trosinriktningar.iv Men det stannar inte där utan problematiken fortsätter. Den ”märkvärdiga” kristenheten, skriver han, kan man inte begripa rent vetenskapligt eller empiriskt.v Lösningen såg han i användandet av en religionsfilosofi, likt man inom juridiken begrundar utifrån en rättsfilosofi.vi

Teologin befinner sig inte i ett slutet rum utan reagerar på sin omvärld och den erfarenhet som dess utövare gör. Människan är ett tolkande djur.

Erfarenhetens inverkan på teologin vill jag exemplifiera med den vändning som skedde efter det engelska inbördeskriget där anglikanska protestanter och katoliker kämpade mot varandra. Nu är det inte reducerbart till enbart ett religionskrig, men grundargumenten kom ur klyftan mellan katoliker och protestanter.

Blodspillan som skedde gjorde att senare filosofer och teologer verkade för en mer försonande diskussion. Med John Lockes ord: “[O]ur diversity of opinions should all maintain peace and the ordinary procedures of humanity and friendship; for we can’t reasonably expect that anyone should promptly and humbly drop his own opinion and embrace ours with a blind resignation to an authority that he doesn’t acknowledge as an authority.”vii Locke uppmanade till diskussion, men samtidigt fanns sanningssökandet där. Det fanns också en misstro mot auktoriteter som påverkade hur människorna ställde sig till ordet och dess uttolkare.viii

Escher. HandDet var inte bara blodspillan under engelska inbördeskriget som fick människorna att reagera utan också att Englands stadshuvud Oliver Cromwell införde religionsfrihetix. Med det öppnade samhället upp för de frikyrkliga. ”Nyckelmakten” låg inte längre, skriver Spjuth, ”hos påven, biskopen, biktfäder, pastorn eller ens i ett presbyterianskt äldsteråd”.x Diskussionen som återigen påbörjades var hur man skulle tolka Gud, Kristus och Ordet. Men samtidigt ville man som t.ex. kväkarna återgå till vad man ansåg var den tidiga kristendomen.xi

Att enbart hänvisa till inbördeskriget i England vore att missa en annan tidsströmning och det är upplysningen. Skolastiken hade nått ett vägskäl. För länge hade man traderat gamla sanningar. Nu började man experimentera på egen hand. Aristoteles logiska slutsatser testades och man upptäckte att mycket som man hade sett som sanning inte stämde överens med verkligheten. Med det fick människorna ett nytt självförtroende som gjorde att man trodde sig kunna ändra på och förbättra allt; bara man förstod hur det fungerade. Denna hybris lider vi fortfarande av.

Descartes skriver följande varning i ett brev till den svenska drottning Christina: ”Eftersom vår kunskap tycks kunna gradvis stegras till det oändliga och eftersom Guds kunskap tack vare sin oändlighet står vid det mål vi vill nå kan vi till och med utan vidare hamna i den överdriften att vi önskar vara gudar. På så vis kommer vi genom ett mycket stort misstag att älska gudomligheten istället för att älska Gud.”xii

Om människan förgudliggör sig själv blir hon också sin egen lagtavla. Nietzsche utropade Guds död i Also sprach Zarathustra. Med det befriade han människan, eller han snarare dömde henne till frihet.

Paradis av EscherCormac McCarthy har i romanen Blood Meridian illustrerat den fria människan som likt en dödens ängel dömer andra till att leva eller död. Den starke blir rättskipare. I boken är det karaktären domare Holden. Han har puttat bort Gud från tronen och satt sig i vederbörandes ställe. Under ritten i norra Mexiko mördar han och fribytargänget han tillhör urskiljningslöst. I en liggare samlar han kunskap. Han målar av det han ser och antecknar sina iakttagelser. Med sin kunskap och ställning förbinder han sig med skapelsen. I en scen säger han: “Whatever exists /…/ whatever in creation exists without my knowledge exists without my consent.”xiii

Påven Benedikt XVI stod inför kurian. Han berättade att han efter mången bön och eftertanke hade valt att abdikera. Inför Gud är vi fria, sa han, och använde begreppet ”radikal frihet”. xiv Med det menade han att vi är fria att fatta våra egna beslut. Och trots att vi alla likt han står med kurian blickande och dömande, så måste vi själva välja, med Gud inför oss.

Benedikt XVI valde att liksom Emerson lämna flocken och vandra den enskildes väg.
Den moderna människan står med sina val ensam inför Gud.

Gustaf Redemo

Fotnoter

i 2003:16 Emerson; Lawrence Buell.

ii 1996:12; Emerson among the eccentrics; Carlos Baker

iii 2012:265, Mapping modern theology

iv ”Denn was über diese Gegenstände von der menschlichen Vernunft für sich betrachtet ausgesagt werden kann, das kann in keiner näheren Beziehung zur christlichen Kirche stehen als zu jeder andern Glaubens- oder Lebens-Gemeinschaft.” 2003:15 Schleiermacher, Der Christliche Glaube, Kritische Gesamtausgabe Teilband 1

v Das eigenthümliche [sic] der christlichen kann weder rein wissenschaftlich begriffen oder abgeleitet noch bloß empirisch aufgefaßt werden.“ Ibid s. 16

vi Ibid s. 17

vii Bok 4, Kap. 16, sek. 4; An essay concerning human understanding

viii 2010:294; Christ the Key; Kathryn Tanner

ix 2006:122; Sökandet efter det goda livet: Kristen moralhistoria; Roland Spjuth.

x Ibid, s. 124

xi Ibid, s. 136

xii 2012:189; ur brev till Christina från Descartes, citat från Drottningen och filosofen: Mötet mellan Christina och Descartes; Svante Nordin

xiii 2010:209

xiv Benedikt und die radikale Freiheit; FAZ ; 20130213

 

Ur arkivet

view_module reorder
Stefan Zweig

Stefan Zweig om den politiska människan

Tobias Harding om den  österrikisk-ungerske författaren Stefan Zweigs politiska konservatism.

Av: Tobias Harding | Litteraturens porträtt | 05 oktober, 2015

Ndue Ukaj; Godo

Ndue Ukaj (1977) är en albansk-svensk författare, publicist och litteraturkritiker. Han har varit medarbetare i flertalet litterära tidskrifter och redaktör till ett antal litterära verk. Han har också varit chefredaktör ...

Av: Ndue Ukaj | Utopiska geografier | 30 juli, 2012

 Leandro Erlich“Swimming Pool”  The 21 st. Century Museum of Art of Kanazawa, Courtesy the Artist

Ända in i kaklet! - simbassänger i konsten

Simbassängerna låg uppradade i dalen som en flod som ledde ända fram till huset. När Burt Lancaster dyker upp i början av filmen The Swimmer från 1968 har han bara ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 25 februari, 2017

En generation som var kåt på att leva! Intervju med Benny Holmberg

Benny Holmberg är en av Tidningen Kulturens portalfigurer. Han har skrivit essäer, recensioner, skönlitterära texter och är aktiv del av Tidningen Kulturens verklighet. Det känns därför konstigt att redaktionen intervjuar honom ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 29 augusti, 2013

Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare

Foto: Teymor Zarre' Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare Helga och Enn Nõu tar emot i sitt hus i Sunnersta i Uppsala. Och det syns verkligen att det bor ...

Av: Anna Franklin | Litteraturens porträtt | 16 oktober, 2007

Om divergent tänkande – det spruckna jaget och den dualistiska kulturen

Ordet ”bipolär” kan förklaras och förstås etymologiskt genom att hänvisa till det äldre latinets dvi som är besläktat med svenskans ”tve” (två eller dubbel). Latinets polus har i sin tur ...

Av: Viklas Mossperg | Gästkrönikör | 14 december, 2013

Oväder

Nog går det att läsa Nick Caves omarbetning av John Lee Hookers "Tupelo Blues" som en dikt:Looka yonder! Looka yonder!Looka yonder! A big black cloud come!A big black cloud come!O ...

Av: Thomas Sjösvärd | Essäer om litteratur & böcker | 03 januari, 2011

John Updike, rovdjursinstinkten och förloraren

Villa ligger invid villa. Likt rader av fyrkantiga lådor fyllda av välordnat och välartat medelklassliv i ändlösa rader. De välklippta gräsmattorna. De välkammade barnen. De skinande leendena. Männen som firar ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 17 februari, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.