Altaret

Altaret är kvinna. Altaret ska ha den perfekta klassiska kvinnans ”proportioner” med brett bäcken, lite smalare axlar och smal midja. Och precis som en kvinna ska altaret inte vara naket ...

Av: Guido Zeccola | 19 september, 2017
Essäer om religionen

Köttet tänker

Det finns i köttet en inspirerad fruktan som överflödar till andra sidan av tingen en smak av synd, av teologalisk synd. Kroppen darrar, och det är i dessa konvulsioner som ...

Av: Gilda Melodia | 24 Maj, 2017
Gilda Melodia

Georg Klein i bakersta raden, vid dörröppningen. Gudrun Eriksson, vid staketraden, längst till höger

Georg Klein – forskare och samtalspartner

Georg Klein, en av våra mest betydande forskare internationellt, professor i tumörbiologi, avled den 10 december. Det kanske kan ses som symboliskt att han avled Nobeldagen, denna märkesdag för forskningen ...

Av: Thomas Wihlman | 14 december, 2016
Reportage om politik & samhälle

Marcel Proust och litteraturens lins

För hundra år sedan i år publicerades Swanns värld –första boken i Marcel Prousts romansvit På spaning efter den tid som flytt – på förlaget Grasset efter ett antal refuseringar ...

Av: Carl Magnus Juliusson | 04 oktober, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Noosfären och Internet



Teilhard de Chardin (1881-1955) - fransk jesuit och paleontolog - var i ropet för några årtionden sedan. Han förenade de till synes oförenliga riktningarna darwinism och kristendom i en religionsfilosofisk hypotes om människans utveckling till en övermänniska, som i ett Omega sammansmälter med Gud. Enligt den lärde jesuiten var Jesus, Guds son, ett första exemplar av denna övermänniska.

chardinteilhard
Teilhard de Chardin

I påvens Rom uppfattades teorin i kurian som en hårdsmält teologisk härdsmälta. Den fick inte publiceras och sattes därför på undantag. Först efter de Chardins död publicerades 1959 hans skrift Fenomenet människan. På svenska kom den märkliga boken redan 1961 ut på Bonniers i Karin Stolpes översättning med företal av Ivar Harrie och inledning av Julian Huxley.

I Teilhard de Chardins teori ingår begreppet "noosfär", som en viktig beståndsdel. "Noos" är grekiska och betyder tanke. Som "-sfär" anger handlar det om ett fenomen av samma karaktär som atmosfär, aquasfär, stratosfär, biosfär etc. Så här beskriver Teilhard de Chardin denna noosfär:

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

"Runt omkring gnistan från de första reflekterande psykena kan vi se en glödande ring. Antändningspunkten har vidgats. Elden griper omkring sig mer och mer. Till sist glöder det runt hela planeten. Det finns bara ett uttryck, bara en term, som passar in på detta storslagna fenomen. Det är utan tvivel fråga om ett nytt skikt, lika vidsträckt, men som vi skall se, betydligt mer koherent än alla föregående skikt - det "tänkande skiktet", som efter sina första ansatser i slutet av tertiärtiden nu lägger sig ovanför växternas och djurens värld. Utanför och över biosfären ligger noosfären."

Den förtätning av miljarder psyken till en allt mera komplex infrastruktur, som Teilhard de Chardin saluför, har vuxit fram organiskt. Mekanismen har beskrivits av Charles Darwin med en rad välkända och populärt brukade och missbrukade begrepp som "kampen för tillvaron", "de bästa anpassades överlevnad", "det naturliga urvalet" etc.

Människan framträdde. Det tog kanske 100.000 år för henne att utveckla språket samtidigt som hon spred sig över Jorden i långsamma förflyttningar. En infrastruktur växte fram i form av stigar och djurtransporter. Via vattendrag och hav skedde transporter till sjöss. Manuella och mekaniska uppfinningar av skilda slag bidrog till förändringar. Hävstångsprincipen gjorde sitt och hjulet kom i överförd bemärkelse att fungera som en hävstång.

Enskilda individers tankar blev genom skriftspråk och inskrifter på stenar och lertavlor, papyrus och pergament tillgängliga inte bara för samtida utan också för efterkommande. Men fortfarande bara för privilegierade. Boktryckarkonsten innebar ett stort steg framåt och sedan följde 1800- och 1900-talen med tidskrifter, dagstidningar, ljudinspelningar, telefoner, radio och TV.

Allt detta fick Teilhard de Chardin uppleva, men den noosfär, som han tyckte sig skönja och som dessa enskildheter var bärare av, utgjorde trots allt en ganska tunn sfär. Han levde när datorn dök upp, men han fick inte fick uppleva Internet, som säkert skulle ha gett honom vatten på hans kvarn.

En första dator anses Charles Babbage (1791-1871)ha konstruerat redan på 1800-talet, men det var en mekanisk skapelse. Sedan följde hålkortmaskiner och räknemaskiner. Det var först 1943 som den elektroniska datorn ENIAC påbörjades. Den stod klar 1946 och vägde då 30+ ton där den höll till på en 200 kvadratmeter stor yta. 1947 uppfanns transistorn och 1949 kom den första hårddiskdatorn. När transistorns uppfinnare 1956 fick Nobelpriset var Teilhard de Chardin död sedan ett år tillbaka. Så föddes World Wide Webb på 1980-talet och på 1990-talet blev Internet allt vanligare.

Och här är vi framme vid pudelns kärna. Internets framväxt tillhandahåller ett kollektivt mentalt tillstånd av den art som Teilhard de Chardin beskrev. (Samtidigt som denna kraftfulla förtätning av mänskliga psyken förvisso ökar möjligheterna till dessa psykens individualisering.)

I tidskriften "Kreativ Information" talade man för några år sedan om ett globalt nätverk som, jag citerar, "kan växa organiskt - dvs det kan bli intelligentare som en hjärna." Citatet är bara ett annat sätt att uttrycka det som Teilhard de Chardin beskrivit med sin teori om noosfären.

Är då Internet och World Wide Web detsamma som noosfären? Knappast. Däremot förefaller det rimligt att hävda att även om Internet inte är själva noosfären, så är den ett instrument och en katalysator för accelerering av den chardinska förtätningen. Internet är helt enkelt bäraren av "den glödande ringen" kring vårt klot och detta medium är helt nödvändigt för noosfärens fortsatta förtätning.

Sedan är det en helt annan sak att man ingalunda behöver tillhöra kardinalskollegiet i Rom för att ställa sig ytterst tveksam till den religionsfilosofiska syn på tingen som Teilhard de Chardin läste in i denna utveckling, som han utifrån sin paleontologiska bakgrund med därtill hörande tidsuppfattning kunde förutse.

Men rent tekniskt tycks han ha fått rätt. Den noosfär han talade om glöder allt påtagligare kring hela planeten. Att Jesus skulle vara det första exemplet på eller exemplaret av den teoretiska övermänniska som mänsklighetens färd mot ett Omega/Gud enlig teorin ska mynna i förefaller lite väl djärvt och alltför metafysiskt, men visst är tanken fascinerande.

Bertil Falk

Ur arkivet

view_module reorder

Sann historia, tre generationer och ett Egypten med alla dess färger

Three Ladies in Cairo är en kombinerad släktkrönika och historisk vandring i ett Egypten som snabbt ändrar karaktär under den tid det tar för tre generationer att leva där. “True ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 29 april, 2014

Jag vill se statsministern klättra i träd

Pippi Långstrump älskar att klättra i träd och gå på händer. Men frågan är: Har någon sett Fredrik Reinfeldt gå på händer? Har han delat ut karameller till alla barnen ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 03 februari, 2011

Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare

Foto: Teymor Zarre' Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare Helga och Enn Nõu tar emot i sitt hus i Sunnersta i Uppsala. Och det syns verkligen att det bor ...

Av: Anna Franklin | Litteraturens porträtt | 16 oktober, 2007

Inget som tjänar livet kan vara förnedrande

Svaret på frågan om vad som är mystik, varierar från religion till religion, från en tid till annan tid. Kristen mystik ger, generellt sett, uttryck för den enskilda människans upplevelser ...

Av: Bo I. Cavefors | Essäer | 23 april, 2014

Näcken och scientismen

Kvällens gullmoln fästet kransa. Älvorna på ängen dansa,Och den bladbekrönta näckenGigan rör i silverbäcken. Liten pilt bland strandens pilarI violens ånga vilar,Klangen hör från källans vatten,Ropar i den stilla natten: "Arma gubbe! Varför ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer om litteratur & böcker | 29 november, 2011

John O´Hara läst på nytt

T. S. Eliots diktcykel Det öde landet är så full av abstrusa allusioner att han fann för gott att lägga till några noter på slutet där läsaren får reda på varifrån en ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 26 februari, 2013

En rapsodi från Manhattan Del 2, Museer på East Side

American Museum of Natural History på 79 gatan West överraskar med nya friska erbjudanden. Vad sägs om en nattlig ficklampsexpedition som paleontolog bland 65 miljoner gamla Tyrannosarius rex? Tänk att ...

Av: Lilian O. Montmar | Resereportage | 20 april, 2009

Motsatserna natur-kultur på Kiasma

   Var finns den starka, uppkäftiga, berörande tredimensionella konsten idag? Skulptur, alltså. Om den tycks satt på undantag i Sverige, kan man söka den i Finland. Detta märkesår, då det gått ...

Av: Nancy Westman | Reportage om scenkonst | 01 juni, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts