Jakten på den röda ballongen – en essä om ballongen i konsten

Ett rött hjärta stiger mot himlen. Kvar på marken står en liten flicka och ser hur hennes ballong flyger iväg. Det går inte riktigt att se om flickan är ledsen ...

Av: Mathias Jansson | 05 oktober, 2012
Essäer om konst

Platser i Norden som inspirerar ditt skrivande

Ett välkänt, och väl praktiserat, faktum är att få saker hjälper till att få din kreativitet att flöda likt ett riktigt ordentligt miljöombyte. De flesta vars hjärta slår för skapande ...

Av: Agnes Stenlund | 01 november, 2013
Resereportage

George Gordon, Lord Byron Vi skall inte ströva mer

En "byronisk hjälte" ska vara passionerad, melankolisk och ädel. Bilden är sammansatt av drag ur både Lord Byrons liv (han levde 1788-1824) och hans dikter, särskilt det långa verspoemet Don ...

Av: Lord Byron | 23 juni, 2013
Utopiska geografier

EN TEXT OM KONST AV CARL KÖHLER (1919-2006)

Henry Köhler son till den berömda bildkonstnären Carl Köhler har skickat till oss en artikel som hans far skrev för många år sedan. Vi hedrar minnet av Carl med denna ...

Av: Carl Köhler | 08 september, 2011
Essäer om konst

The American colony in Jerusalem



Jerusalem I Jerusalem väntar judarna på Messias ankomst, kristna fundamentalister på Kristi återkomst och muslimer på domedagen. Detta är den allra heligaste av städer för två monoteistiska religioner och den tredje heligaste för en. Drömmen om Jerusalem föddes för tusentals år sedan.

Den 23 juli 1896 utvandrar 38 personer från Nås i Dalarna. Övertalade av väckelsepredikanten Olof Henrik Larsson beger de sig till det förlovade landet med hopp om frälsning. På den svenska landsbygden växer sig de evangeliska sekterna starka. Pilgrimsfärden kan ledas tillbaka till ett sekel av Lutheranism och handling väckelse samt till en rad tragiska händelser som utspelades i Amerika 25 år tidigare.

Vår historia börjar i en förort till Chicago; Lake View. Här lever advokat Horatio Spafford med sin norska fru Anna och deras fyra döttrar då en stor del av staden ödeläggs i den stora Chicagobranden, 1871.

Eldsvådan för med sig fattigdom och hemlöshet; familjen hänger sig åt hjälparbete och då de två år senare bestämmer sig för att en semester i Europa är vad de behöver för att återhämta sig, hålls Horatio i sistaminuten kvar i affärer. Anna reser ensam med barnen på lyxångaren S.S. Ville du Havre mot Paris.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

Natten till den 22 november rammas de av ett fartyg halvvägs över Atlanten. Livbåtarna som just målades om har klistrat fast vid däck och 226 passagerare omkommer med det sjunkande skeppet. Nio dagar senare mottager Horatio ett telegram från Cardiff, Wales: "Saved alone. What shall I do".

altHan hämtar hem sin fru och paret försöker rekonstruera sitt liv tillsammans. En son och en dotter föds men sonen dör i feber vid 4 års ålder. Kyrkan anser att Spaffords olyckor är ett Guds syndastraff och stöter ut dem från den kyrka de hjälpt till att bygga.

Horatio har under en resa i Skottland kommit i kontakt med en religiös sekt av pyramidologer som fastställt Kristi återkomst till år 1881.

Det är året de anländer till Jerusalem; 16 personer som till en början helt enkelt kallas The Americans slår sig ned i Gamla Staden och lever tillsammans i en spartansk gemenskap där allt delas. Spaffords och deras vänner är inte missionärer men utför filantropiskt arbete i tron att detta påskyndar Kristi återkomst. Om de enligt andra amerikaner utgör en något suspekt rörelse, lever de i harmoni med lokalbefolkningens judar, araber och kristna. Gruppen växer snabbt. Efter Horatios död i Malaria 1888, gör Anna ett kort besök i Chicago. Hon lär känna den svenske ledaren för evangeliska kyrkan; The Scandinavian Community i Chicago sluter sig till The Americans i Jerusalem.

altLedaren är ingen annan än Olof Henrik Larsson, en före detta sjöman sedan en längre tid utvandrad till Amerika ; samme man som övertalar Nås borna att sälla sig till den växande kolonin i Jerusalem. Nås är hans hustrus hembygd, den evangelistiske predikanten vill absolut föra med sig även denna hjord av religiösa till det Heliga landet.

Bönderna säljer sina ägodelar och följer drömmen om frälsning. Då de sluter sig till Anna Spaffords något tyranniska välde, består kolonin av 150 personer.

Vid det här laget behövs mer plats. Rabbah Daoud Amin Effendi El Hussein har byggt en stor villa utanför stadens portar, för sig och sitt harem. Trots fyra fruar, dör han dock utan arvingar och huset kan så småningom köpas upp av vad som nu blir the American Colony.

altFör svenskarna från Nås är ankomsten till det Heliga landet en besvikelse. De lämnar sin hembygd för att uppleva Kristi återkomst, men istället för drömmen om frälsning möter de en mycket jordnära vardag i ett klimat de i många fall inte lyckas anpassa sig till. De tvingas ge bort sina ägodelar och leva i celibat. Barn och föräldrar skiljs åt, läkemedel förbjuds och mat ska produceras till hela kolonin där svenskarna nu utgör två tredjedelar.

The American Colony fungerar som en slags brådmogen kibbutz. Nås borna är främst bönder och hantverkare, i deras produktion finns det kolonin behöver; skomakare, hovslagare, skräddare, spinnerskor och ett väveri. Likaså har kolonin ett eget mejeri, ett slakteri och ett bageri som levererar bröd till omgivningen samt en skola öppen även för judiska och arabiska grannbarn.

altKolonin består till största del av amerikaner och svenskar, men här finns även andra emigranter. Elijah Meyers ; en indisk konverterad jude från Bombay med kunskaper i fotografi startar en studio och tar Lewis Larsson från Nås som lärling. Vad som börjar med vardags dokumentation och enkla reportage utvecklas snabbt till American Colonys främsta inkomstkälla, en fotografisk studio vida berömd utanför landets gränser. Kolonins tio fotografer är pionjärer, de första som skapar och organiserar en omfattande fotografisk dokumentation av det Heliga landet.

De fotograferar bland annat den judiska koloniseringen av Palestina, den tyske kejsaren Wilhlem II ankomst i Jerusalem och en gräshoppsinvasion som ounvikligen för tankarna till en Biblisk berättelse. Då stadens invånare lider av hungersnöd under första världskriget, upprättas ett dagligt soppkök för 2000 personer. Spaffords barnhem och sjukhus för fattiga existerar än idag i kolonins första bostäder. Under sin relativt korta existens sätter kolonin sina spår i den heliga staden och dessa syns än idag.

Strax norr om Damaskus porten och Gamla Stadens murar ligger östra Jerusalems finaste hotel; The American Colony Hotel.

altDen religiösa kolonin upphör på 40-talet. Efter år av partiell hostel verksamhet för engelska och amerikanska vintergäster som söker efter mindre primitiva övernattningsalternativ än vad denna del av staden kan erbjuda, blir byggnaden slutligen ett hotell på 50-talet.

Idag ägs hotellet av ättlingar till de ursprungliga kolonialisterna men det sköts av ett schweiziskt företag vars mål är att upprätthålla dess status av neutral oas i Jerusalem. Selma Lagerlöfs nobelprisvinnande roman Jerusalem har förevigat Nåsbornas utvandring på sexton språk. På väggarna hänger fotografier av kolonins medlemmar, gulnade tidningsurklipp berättar familjen Spaffords tragiska olycka. Böcker och verktyg i glasmontrar.

Möblerna är orientaliska, inredningen gedigen, trädgården idyllisk. The American Colony Hotel förblir vad det alltid har varit; en oas i Jerusalem, öppen för alla oavsett religiös affliktion eller politisk övertygelse. En neutral mötespunkt för internationella och lokala gäster i en konfliktdrabbad stad.

altAv konflikter har byggnaden fått sin skärda del. Under den brittiska mandatperioden är American Colony Hotel en populär mötesplats för general Allenby och utländska korrespondenter. Då vapenstilleståndet signeras 1949, delas staden i två. Byggnaden befinner sig på Jordaniens sida; den arabiska delen tar ett steg tillbaka i utvecklingen och blir åter en gammaldags orientalisk stad medan den judiska västra delen moderniseras och utvecklas kommersiellt. Under sexdagarskriget 1967 hamnar byggnaden mitt i skottlossningen. 1993 diskuteras Osloprocessen här. Listan på viktiga möten och betydande gäster som ägt rum på hotellet kan göras lång och det är lätt att se varför.

American Colony Hotel i Jerusalem; på gränsen mellan öst och väst, fortsätter försvara sitt rykte.

altalt
 
 
 
 
 
 
 
Text: Rafael Levi
Foto: Loulou d'Aki

Ur arkivet

view_module reorder

Människosyn och natursyn

 Grov modell över vår idag dominerande syn på människan och naturen Vår västerländska kulturs syn på människan och naturen – och relationen dem emellan – har naturligtvis, som alla kulturer, en ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer om religionen | 12 september, 2011

Tandgnissel och släktskap: Grupp 8:s 70-tal och feminismen år 2010

Om Ebba Witt-Brattström vore min mormor hade jag gärna krupit upp i ett mjukt soffhörn och andäktigt myst över hennes livsberättelse så som hon framställer den i sin nyss publicerade ...

Av: Lovisa Lindgren | Essäer om samhället | 31 Maj, 2010

Som en fjäril vid Guds andedräkt

En intervju med Nanok.Om det finns någonting omedelbart så finns det hos Nanok.Hennes filosofi är språk, såsom för Orfeus, och när Orfeus sjunger då  blir sångerna rum. Tanken är det ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 05 oktober, 2009

De jämlika

Han var mer fallen för det praktiska än det eteriska; sjukvård, tandvård, en soffa att sitta i. Det var behov han hade sett hos de som varit omhändertagna som barn ...

Av: Per-Henrik Bartholdsson | Gästkrönikör | 10 Maj, 2013

Veckan från hyllan,vecka 29- 2012

Den förträfflige rumänske författaren Mircea Cartarescu har skrivit ett debattinlägg, bland annat publicerat i Det Stora Svenska Morgonbladet, där han kommenterar situationen i Rumänien. Rubriken är ”Den rumänska nationen är ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 14 juli, 2012

Angeren

Innledning I begynnelsen var nektelsen, og så lenge mennesket tviholdt på den, gikk livet på tomgang. Livets ordløse farer skygget for at et nøkternt blikk på omstendighetene kunne oppstå: Mennesket levde ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 03 november, 2014

Älskade HANS-ÅKE

De hade varit och sett en film på Filmstaden ; Solstorm. Den var inte så bra som de förväntat sig efter boken. Klockan 20.55 satte de sig på en buss mot ...

Av: Ingalill Enbom | Utopiska geografier | 25 januari, 2010

Ett landställt skepp där Aralsjön tidigare bredde ut sig

Moder Jord är i kris

Jorden är förutsättning för våra liv. Den är ett gemensamt villkor för allt levande. Jorden har fostrat oss människor, den är vårt arv och vårt ansvar. Det är globalt känt ...

Av: Lena Månsson | Essäer om samhället | 11 februari, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.