Tankar runt viktiga filosofiska steg under det senaste århundradet Del II

Medvetandets intentionalitet: Husserl Intentionalitetsteorin gav Husserl ett instrument att kritisera psykologismen. Intentionalitetsteorin hävdar att det psykiska endast finns i kraft av objekt med visst innehåll som det är riktat mot. Psykologismen ...

Av: Carsten Schale | 27 januari, 2012
Agora - filosofiska essäer

Mannen som avslöjade Heideggers villfarelse. Om Nicolai Hartmann

I våra dagar är Nicolai Hartmann helt bortglömd. När han dog 1950 vid 68 års ålder, ansågs han vara en av samtidens viktigaste filosofer vid sidan av Martin Heidegger. Men ...

Av: Bo Gustavsson | 04 januari, 2015
Agora - filosofiska essäer

dr Krabba

Janne Karlsson, född 1973 och bosatt i Linköping med mina två söner. Har arbetat inom vården i 20 år, men sade upp mig 2010 för att satsa helhjärtat på tecknandet. Då ...

Av: Janne Karlsson | 03 oktober, 2011
Kulturen strippar

Rasjonalitet

Innledning Konsepsjonen om rasjonalitet er om alt som lar seg begrunne i kraft av menneskets fornuft. Opplysningsfilosofen Immanuel Kant mente at mennesket oppnådde viten og kunnskap om seg selv og verden ...

Av: Thor Olav Olsen | 02 Maj, 2014
Agora - filosofiska essäer

Essäer om film

Thor Modéen + Åke Söderblom = succé

“Deras bästa stunder tillsammans hör till den svenska filmens lyckligaste” - Filmprofessor Leif Furhammar i Filmen i Sverige (1998).

Om minnesatleter, med mera

I Bille Augusts film ”Sista tåget till Lissabon” som vi såg häromkvällen finns en flicka som har fotografiskt minne. Under terrorn som diktatorn Salazar släppte loss i Portugal förföljdes och mördades oppositionella, liksom hände i Spanien och i Chile under generalerna Franco och Pinochet. I filmen förekommer en motståndsgrupp av unga studenter, en av dem flickan som minns allt. Den förmågan drar man nytta av.

Den Store Nils Poppes internationella genombrott

Blåjackor har kallats både den bästa svenska filmen och den roligaste svenska filmen --- och dessutom den största teatersuccén. En succé som gick via Frankrike, Danmark och England och tusen teateruppsättningar i Stockholm innan den 1945 blev film och gav svensk biopublik skrattkramper innan den återigen exporterades över Europa --- och gjorde stor succé i så skilda länder som Norge och Frankrike!

Att förstå livet och att förändras, två konstnärsporträtt

Jag har svårt att tänka mig att det finns mer produktiva filmare och regissörer än Carl Abrahamsson. I synnerhet i ljuset av att han också sysslar med mycket annat inom kulturområdet. Nu är Abrahamsson aktuell med två nya konstnärsporträtt.

Torpardottern gör karriär i storstaden

Brita i grosshandlarhuset filmades efter ett manus av Harald Beijer, som även skrivit den framgångsrika boken. Här kontrasteras livet på landet med livet i staden och Sverige är ett land som är starkt segregerat --- livet på landet är oerhört hårt och slitsamt, medan livet i Stockholm lockar med lyx och flärd och NKs skyltfönster; ett överflöd av mat och ting finns överallt. Människorna i staden verkar inte heller behöva arbeta hårt för sitt uppehälle. De bara går omkring och ser tjusiga ut.

Den (o)husliga gudinnan är tillbaka

Romanen The Undomestic Goddess av Sophie Kinsella blev en stor succé i hemlandet England och översatt till flera språk. Bland annat svenska. Men kritikerna var upprörda. De tyckte det var fel att en utbildad kvinna sökte ett simpelt hushållsarbete. Huvudpersonen lämnar nämligen en välbetald topptjänst i London (hög lön, hög press, långa arbetsdagar, leva på take-away-mat) och tar jobb som … ja, ”hembiträde“. (Fast ingen kallar det hembiträde idag.).

Kulturfarans förvandling till äkta svensk kulturskatt


Sommar och sol och friluftsteater som folknöje. Folkkära skådespelare (kända från fina teatrar och populära filmer) uppträder under sommaren bland träd och buskar, i parker, i slottsträdgårdar eller vid gamla herrgårdar. Folklustspelen lever kvar som folknöje under sommaren, även om deras filmiska motsvarighet “pilsnerfilm” inte kommer ut i nya tappningar.

Mattenördens revansch på filmduken

Srinivasa Ramanujan, namnet säger dig förmodligen ingenting om du inte nyligen har sett filmen The Man Who Knew Infinity (2015). Ramanujan hör nämligen till det senaste tillskottet av matematiska genier som klivit upp på vita duken. Mattesnillen och andra vetenskapsmän har länge fått stå i skymundan för andra genier i filmens värld.

Ur arkivet

view_module reorder
Ioana Nicolaie. Foto Mircea Cărtărescu

Den kvinnliga kroppens erfarenhet träder in i litteraturen – intervju med den rumänska…

Jag är tung, genomskinlig, med geometriska parker som växer under arkader. Jag trycker stenar mot bröstet, jag tycker jag är en damm av sprucken marmor. I nionde månaden är jag ...

Av: Maria Monciu | Litteraturens porträtt | 15 december, 2014

Prins Eugen – Ett levande konstnärskap

Det allmänna fenomenet svenskt monumentalmåleri blir partikulärt genom en orientering av prins Eugens konstnärliga praktik. Likt många andra svenska konstnärer kring förra sekelskiftet var prins Eugen en konstnär som ägnade ...

Av: Allan Persson | Konstens porträtt | 22 januari, 2013

Emily Dickinson

En dikt av Emily Dickinson

Är dikter bättre, ju svårare de är? Litteraturvetaren Harold Bloom verkar tro det. Han är en av Emily Dickinsons varmaste anhängare, och talar i sin "Den västerländska kanon" (1994) om ...

Av: Emily Dickinson | Utopiska geografier | 14 februari, 2015

Krokodilen äter små barn, vet du

Mamman rycker tag i dotterns jackärm och mumlar något ohörbart nära hennes öra. Vad det ohörbara än innebar så har flickan tårar i ögonen när hon tittar bort med ledsen ...

Av: Jessica Johansson | Gästkrönikör | 21 mars, 2012

Heteronormens paradis

Den 8 april 2006 gjorde sig den jamaicanska dagstidningenSunday Herald's skyldig till hets mot folkgrupp med löpsedeln:"No homos!" Uppmaningen följdes upp av en ingående artikel i vilken dåvarande oppositionsledaren Bruce Golding ...

Av: Klas Lundström | Reportage om politik & samhälle | 17 februari, 2010

Poesi i poetik och praktik

Det råder oftast en förvirring kring begreppet poetik och det blir i det dagliga användandet till en brokig blandning av metodik, estetik, poetik därtill uppblandat med en politisk hållning. Sammantaget ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 21 december, 2016

Hobbiten, en oväntad resa bort, och hem igen

J.R.R. Tolkiens bok ”Hobbiten – Bort och hem igen”fångar essensen av drömmen om ett mysigt hem med ensjungande tekittel. Vissa romankaraktärer åker runt hela jorden för att komma hem. Andra ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 06 december, 2012

Från Friskatorpet: Berättaren, berättelsen

Jag är den som berättar. Ger en röst åt det som ingen har. Jag är den som bevittnar. Ser det ingen annan ser. Denna plats, denna tid. Vad som strömmar ...

Av: Emma Ehrlekrona | Gästkrönikör | 07 juli, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.