Carl Abrahamsson Foto Andrew McKenzie

All konstnärlig verksamhet bottnar i en neuros

Tidningen Kulturens Thomas Wihlman intervjuar den mångsidige regissören Carl Abrahamsson.

Av: Thomas Wihlman | 22 april, 2016
Filmens porträtt

Där vår hjärna möter världsalltet – om Wassily Kandinsky

”Måleriets innehåll är måleri. Här behöver ingenting dechiffreras: Innehållet talar glädjefyllt till den för vilken varje form är levande, det vill säga innehållsrik.” Med de orden sammanfattade Wassily Kandinsky sin syn ...

Av: Thomas Notini | 30 januari, 2013
Konstens porträtt

En mademoidame som går sin egen väg

Den franska traditionen och allmänna regeln säger att man av hövlighet skall titulera personer och ge dem epitet som monsieur, madame och mademoiselle. Den franska författarinnan Isabelle Sojfer ifrågasätter denna ...

Av: Anna Nyman | 05 oktober, 2011
Litteraturens porträtt

Milosz 100 år

"Utan tvekan vill jag hävda att Czesław Miłosz är en av de största poeterna - kanske den störste - i vår tid."(Joseph Brodsky) Den 30 juni 1911, för 100 år sedan ...

Av: Gregor Flakierski | 30 juni, 2011
Litteraturens porträtt

Queering Lisbeth Salander - "Män som hatar kvinnor" som heteronormativ fantasi



Noomi Rapace som Lisbeth Salander i filmen ”Män som hatar kvinnor”Du behöver inte queera Lisbeth Salanders gestalt i Niels Arden Oplevs filmatisering av "Män som hatar kvinnor". Hon är redan pre-queerad. Ställ åt sidan för en stund vad du själv har väckt till liv ur Stieg Larssons romaner och fokusera på filmen.

Noomi Rapace tolkning av Lisbeth är inget annat än überlesbisk. Med trendiga näsringar, öronringar, tatueringar, svarta kläder, piercingar, kängor, stålspikshalsband, kort hår (strategiskt klippt hängande över ena ögat), förtvivlat kedjerökande och på egen motorcykel är hon en återuppfunnen Corky från brödernaWachowskis "Bound" (1996). Corky var även namnet på en svensk webbsida, skriven av och för lesbiska, som hämtade inspiration från den lesbiska ikonen spelad av Gina Gershon (corky.se upphörde dock 2007). I själva verket är Lisbeth dagens "Corky", fast utan hennes sexuella preferens - Violet (Jennifer Tilly).

Men det mest queera i filmen är relation till Mikael Blomqvist. Mikael fungerar som en könsleksak för Lisbeth. Hon bestämmer när hon vill ha sex, oavsett om han är intresserad eller inte. Han kan lika gärna vara tyst eftersom hon egentligen inte behöver någon konversation. Hon uppmanar honom att gå efter det att hon fått sin njutning och inte längre vill ha honom kvar i sängen. Det finns absolut ingen kemi mellan Lisbeth och Mikael, vilket tydliggörs av att han enbart är en könsleksak, en "toy boy". Mikael är mycket bättre lämpad för den prydliga karaktären Erika Berger, spelad av Lena Endre. När Lisbeth har sex med en kvinna stannar hon kvar i sängen och sover tillsammans med henne. I den korta scenen med sin kvinnliga älskare är detta uppenbart. Åskådaren har inte möjlighet att se dem tillsammans när Mikael kommer på besök, utan kan bara uppfatta hur uppskrämda de blir när han stör deras personliga samvaro.

Därefter satsar Oplev och manusförfattaren Nickolaj Arcel all sin energi på att skapa kemi mellan Mikael och Lisbeth. Eftersom vi nu har sett Lisbeth tillsammans med en kvinna utan att ha sex, är det mest angelägna att gestalta sexscener med Mikael. Samma sak hände för övrigt i Paul Verhoevens "Basic Instinct" (1992). Inledningsvis är Catherine Tramell (Sharon Stone) tillsammans med en kvinna, som vi aldrig få se henne älska med, för att sedan uteslutande hålla sig till Nick Curran (Michael Douglas). Catherines älskarinna dör till och med efter en biljakt med Curran. När en man kommer emellan två kvinnor måste ofta en av kvinnorna sätta livet till. "Bound" förbättrade denna stereotypa dramaturgi en aning. Där ses både Corky och Violet tillsammans i sängen, och mannen - Violets Caesar (Joe Pantoliano) - är glömd.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

När Lisbeth Salander inte är i bild tappar filmen tempo, när hon är med flyter den. Lisbeth gör filmen. Hon är nyckeln till hämnd, den som hittar ledtråder och dessutom räddar Mikael genom att komma på svaret till den gåta han inte kan se och än mindre lösa. Utan Lisbeth är Mikael som förlamad. Han har meriterna, hon har musklerna OCH hjärnan.

Lisbeth kommer från en förflutet som gör att hon blir offer för ett "sexuellt rovdjur". Och även om hon tvingas uppleva emotionell och sexuell förnedring, tillåter hon inte att det hindrar henne eller ruinerar hennes mål. Vid tidig ålder lär hon sig att slå tillbaka, inte minst genom att sätta eld på sin pappa som misshandlar mamman. Hon jagar bort flera bråkmakare med en bruten ölflaska på vägen till tunnelbanan. Hon får därtill sin hämnd på "rovdjuret".

"Gina Gershon som Corky i filmen ”Bound”Män som Hatar Kvinnor" har på engelska översatts till "The Woman with the Dragon Tattoo". På samma sätt som till exempel "Fucking Åmål" kommer originaltiteln inte att funka utomlands. Men kanske är den engelska titeln mer korrekt, eftersom filmen främst handlar om Lisbeth. Övriga karaktärer i filmen är sekundära i förhållande till hennes uppdrag. Lisbeths mål är att bekämpa de dysfunktionella kvinnohatarna i Vangerdynastin, som kallar kvinnor för "horor" och begår rituella kvinnomord i nazisternas tjänst - i rakt nedåtstigande familjeled.

I tidningen QX (mars 2009) säger skådespelaren Noomi Rapace att Lisbeth inte är "lesbisk, hon ser inte människor på det sättet, hon bara knullar vem hon vill". Sedan urminnes tider har "lesbiska" aldrig varit lesbiska. Det gäller från Sapfo över Jody Foster till Lisbeth Salander.

Är Lisbeth i själva verket en karikatyr av en lesbisk? Som går som en lesbisk, ser ut som en lesbisk, talar som en lesbisk, hackar som en lesbisk, kämpar mot sexualiserat våld som en lesbisk och blir kär som en lesbisk, men inte ÄR lesbisk? Kanske har hon träffat en psykolog som talat om för henne att hon inte är det? Eller så har någon sagt till henne att "jag såg ut som du när jag gick igenom denna fas".

För att slutföra "terapeutens fantasi" får vi i slutet av filmen se Lisbeth som drag, med höga klackar, en gul affärskostym och peruk. Oplev vill ställa denna story straight och du, som publik, måste älska denna "queering" av Lisbeth.

I slutändan spelar det alltså ingen roll vad Noomi Rapace berättar om sin karaktär, för när filmen är klar tillhör den åskådaren. Filmen verkar nästan hygieniskt förseglad till en heteronormativ berättelse, men en queer tolking är trots allt "bound to happen". Åskådaren behöver inte läsa mellan raderna.

Enligt den engelska filmvetaren och forskaren Richard Dyer är queertexter i regel inte undantagna i film, och för att lyfta fram och se det queera ska man "read against the grain". Vem vet, kanske en amerikansk remake kommer att göras av Bröderna Wachowski? Den ena brodern, Larry, har redan bytt kön.

 Moira Sullivan
Fil. dr. i filmvetenskap

Ur arkivet

view_module reorder

Livets långfredagar

Är det något speciellt med långfredagar? I många länder, särskilt i Nordeuropa, är gudstjänsterna på långfredagen bland årets mest besökta. I gamla Östtyskland försökte kommunistledarna utrota långfredagen ur befolkningens medvetande ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om religionen | 22 april, 2011

Jakobsleden – El Camino de Santiago de Compostela

Det är kväll i byn Grañón. Prästen har dödat GUD. Han har brutit sönder Kristi lekamen och han har gjort det precis vid mikrofonen så att det ekar i hela ...

Av: Viktoria Silfverdal | Resereportage | 10 augusti, 2013

Mustig berättare och musiker

TEMA VÄSTERBOTTEN Gunnar Enkvist, en trubadur med humor och distans. Foto: Frida Selander Trubaduren Gunnar Enkvist från Skellefteå har hållit på länge – 55 år som artist. Lars-Göran Selander mötte honom ...

Av: Lars-Göran Selander | Musikens porträtt | 18 februari, 2008

Karen Dalton, ”1966”. Delmore Recordings 2012.

Karen Dalton - Den vita Billie Holiday

Under tidigt 1990-tal bodde en kvinna som hette Karen Dalton på New Yorks gator. Hon hade långt svart hår från hennes mamma Evelyns sida som var Cherokee. Hon luktade illa ...

Av: Sara Forslund | Musikens porträtt | 11 april, 2016

Machiavellis republikanska ideal

Tanken om republikens överlägsenhet över furstendömet (eller för den skull monarkin) är lika aktuell idag som den var för sex århundraden sedan. Varför Machiavelli? Det finns minst två viktiga skäl. Det ...

Av: Satya Datta | Essäer | 25 augusti, 2010

Förbud Lucia och google

Det var strax före Lucia som insikten om min familjs totala brist på trendkänsla drabbade mig. Min femårige sons dagis skulle ha Luciatåg och sonen hade uttryckt önskemål om att ...

Av: Anna Hultgren | Gästkrönikör | 22 december, 2013

Three ladies in Cairo. Del VI. Dark ages

Min mormor, Hilda, växte upp i Sundsvall och berättelsen börjar där i och med Sundsvalls stora brand 1888 med hennes mor, min mormorsmor Ragnhild. Många äventyr senare, träffade Hilda den ...

Av: Anne Edelstam | Utopiska geografier | 25 juli, 2014

"Jag tycker om opolerade, smutsiga ljud."

Ett samtal med Pan Sonics Mika Vainio. Pan Sonics musik är både enkel och svår att beskriva. Schematiskt kan man väl säga att monotona rytmer och djupa basljud skapar ett ...

Av: Carl Abrahamsson | Musikens porträtt | 14 juli, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts