Veckan från hyllan. Vecka 13, 2012

Han var mannen som gav opportunismen i världshistorien ett ansikte. Hånad av Tom Lehrer i de oförglömliga sångraderna ”Once the rockets are up, who cares where they come down? /That's ...

Av: Gregor Flakierski | 24 mars, 2012
Veckans titt i hyllan

Claude Simon - ordorgiernas mästare

Intrigen är inget och berättandet allt i Claude Simons vindlande textmassor. Det är textsjok som befinner sig bortom de gängse intrigvestibulerna och det vanliga a till ö harvandet i den ...

Av: Benny Holmberg | 19 april, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Böcker som har påverkat mig av Robert Louis Stevenson

Tidskriften British Weekly gjorde 1887 en rundfråga till ett antal kända brittiska författare, bland dem William Gladstone, John Ruskin, H. Rider Haggard och Robert Louis Stevenson. Frågan var vilka böcker ...

Av: Robert Louis Stevenson | 21 april, 2013
Kulturreportage

Farväl

Resbloss forsande medDet köttliknande Kärleksspåret på sidan av(Aldrig deklineras en ny himmelJorden har ett blott ännu brandblåttsår)Du där duÄggulaglad bakom gallretDär du bakar ökenbrödAv coniugalis idiomVid varmastoften korgas ...

Av: Guido Zeccola | 04 oktober, 2010
Utopiska geografier

Ingen rädder för vargen här…



”Who´s afraid of Virginia Woolf”, Mike Nichols filmatisering av Edward Albees pjäs som nyss visades på TV 2 är väl mest känd för att Elizabeth Taylor som Martha och Richard Burton som hennes man George fajtades minst lika intensivt i levande livet som här på vita duken. Det slår gnistor om dem och deras utstuderat elaka, sårande och dräpande repliker. 
Filmen har hållit sig men pjäsen på teater, och som läsdrama, är ännu bättre eftersom den är både mera förtätad och mera instängd. Mike Nichols stoppade in en sekvens i mitten, en kort vinglande utflykt i bil som för stunden bryter klaustrofobin men också koncentrationen. J

Annons:

Också de båda andra rollerna i filmen är mycket bra, Sandy Dennis som Grynet, ”en liten flickaktig blondin med alldagligt utseende” som hon kallas och beskrivs i Sven Barthels säkra försvenskning från 1979 som just kommit i ny upplaga på Modernista – i originalet kallas hon Honey – och George Segal som Nick, ”hennes man. Han är blond, välbyggd och ser bra ut”.

Om Martha säger regianvisningarna att hon är ”en storvuxen, bullersam kvinna. Hon är kraftigt byggd, men inte fet”, och om George att han är mager och att hans hår har börjat gråna. Edward Albee var mycket noga med sina pjäser och kontrollerade alla uppsättningar med järnhand. Det fortsätter efter hans död: för något halvår sedan rapporterade New York Times att en färgad aktör bråkat för att han inte fick spela Nick på scen. Men han hade inget för att han ropade högt om diskriminering. Han var kanske välbyggd och såg bra ut som rollen fordrar, men blond som det uttryckligen och flera gånger står att Nick ska vara, det var han inte.

Den artonde maj i år var vi på Jane Pickens Theater i Newport, Rhode Island, en av de äldsta igångvarande biograferna i New England. Där såg vi den version av Albees pjäs som visades simultant i versionen från National Theater Live i samma ögonblick som den gick på Harold Pinter Theatre i Londons West End. Det var en upplevelse värd alla pengarna. Så här sammanfattades pjäsen i programbladet: “In the early hours of the morning on the campus of an American college, Martha, much to her husband George’s displeasure, has invited the new professor and his wife to their home for some after-party drinks. As the alcohol flows and dawn approaches, the young couple are drawn into George and Martha’s toxic games until the evening reaches its climax in a moment of devastating truth-telling.”

Efter nära fyra timmar inne i mörkret vacklade vi ut i eftermiddagssolen – det började klockan två lokal tid (åtta på kvällen London-tid) – lätt bedövade av det intensiva bråket mellan historieläraren och hans hustru-rektorns dotter, och deras och gästernas ihållande supande. Imelda Staunton som Martha hade fantastiska röstresurser, sällan har vi hört någon vråla så öronbedövande som hon, och Imogen Poots som Honey var precis så våpig som hon ska vara (också Sandy Dennis i filmen som blåst blondin är bra på att ständigt tappa hakan; jag ser på nätet att hon länge sammanlevde med jazzsaxofonisten Gerry Mulligan).

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Filmen har hållit sig men pjäsen på teater, och som läsdrama, är ännu bättre eftersom den är både mera förtätad och mera instängd. Mike Nichols stoppade in en sekvens i mitten, en kort vinglande utflykt i bil som för stunden bryter klaustrofobin men också koncentrationen. Jag känner bara till en ännu mera spritdoftande bilfärd i filmhistorien, Cary Grant och Ingrid Bergman i Hitchcocks ”Notorious”. Först på slutet av denna långa kvälls färd mot gryning och den utdragna uppvisningen av ett äktenskapshelvete (där Albee nog lärt sig mycket av både Strindberg och Eugene O´Neill) förstår Nick vad spelet mellan Martha och George går ut på, och hur det fungerar. 

Albees pjäs sattes upp första gången 1962 (och otaliga gånger sedan dess). Jag kan tänka mig att Eric Berne hade nytta av att ha sett den när han två år senare gav ut sin bästsäljare ”Games People Play – the Psychology of Human Relationships”.

 

Så här skrev jag för tre år sedan om Mike Nichols:

http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-12/18812-mike-nichols-1931-2014

Och detta i fjol om Edward Albee:

http://tidningenkulturen.se/index.php/scenkonst/essaeer-om-scenkonst/21913-edward-albee-1928-2016

Ivo Holmqvist

Ur arkivet

view_module reorder

En höstig kärleksförklaring

Jag och min kille är ute på promenad i en Stockholmsförort, såsom vi ofta är. Så köper vi en kaffe och sätter oss ute, i en trappa, för att dricka ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 30 augusti, 2011

Böcker som har påverkat mig av Robert Louis Stevenson

Tidskriften British Weekly gjorde 1887 en rundfråga till ett antal kända brittiska författare, bland dem William Gladstone, John Ruskin, H. Rider Haggard och Robert Louis Stevenson. Frågan var vilka böcker ...

Av: Robert Louis Stevenson | Kulturreportage | 21 april, 2013

Stig Larsson: Umeå var mardrömmen

TEMA VÄSTERBOTTEN Stig Larsson. Foto: Gustaf Andersson. Regissören och författaren Stig Larsson lämnade Umeå för över trettio år sedan. För Tidningen Kulturen berättar han nu sin Västerbottenshistoria. – Värstingarna på Grubbeskolan kallade ...

Av: Gustaf Andersson | Litteraturens porträtt | 04 februari, 2008

Den europeiska tomheten

”Den civiliserade människans väsen är feghet.”(Joseph Roth, Die Flucht ohne Ende)  År 1927 utgav Joseph Roth (1894–1939) sin vändpunktsroman, den som markerar brottet mellan hans mogna ungdoms vänsterradikalism och hans alltför ...

Av: Anders Björnsson | Litteraturens porträtt | 16 Maj, 2013

Åverkan på en bok

Omslaget är skogsgrönt och har vissa skavanker, som förmodligen kommer från slitage. Bokens höjd är 185 mm, bredd 100 mm och tjockleken mäts till 15 mm. Om man slår upp ...

Av: Henrik Johansson | Essäer om litteratur & böcker | 10 juni, 2012

Bortglömd diktare jubilerar

Det jubileum som tilldrar sig den kulturintresserade publikens huvudintresse detta år, måste utan vidare vara Richard Wagner-jubileet. Mer i skymundan kan man notera 200-årsminnet av det tyska befrielsekrigets store skald ...

Av: Simon O. Pettersson | Litteraturens porträtt | 17 december, 2013

Strindberg får oväntat besök

I ”Ockulta dagboken” antecknar Strindberg den 3 december 1900: ”På morgonen berättade jungfrun att ’herr Sgs son sökte i går (Söndag)’. Jag blef vettskrämd och grubblade öfver hvad som händt ...

Av: Göran Lundstedt | Essäer om litteratur & böcker | 25 juni, 2012

 Anne-Marie och Maria Jönsson, omgivna av pilkonsthantverk. Foto Belinda Graham.

Skånejul 2017 - En riktigt God Grön Jul!

Snön ligger vit på taken och endast tomten är vaken ... Julen känns aldrig mer nära och mer genuin än när man är på en riktigt bra julmässa, där det vackra ...

Av: Belinda Graham | Kulturreportage | 25 november, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.