Internationell Filmfestival i Amsterdam

Amsterdam är en levande stad full av kreativitet och mångfald. Detta blir extra tydligt en vecka om året då International Documentary Film Festival Amsterdam (IDFA) hålls och staden fylls av ...

Av: Natalija Sako | 29 november, 2012
Kulturreportage

Björn Gustavssons musikkrönika

Hur mycket spännande musik man än får höra, känns det alltid lika uppfriskande att återvända till Johann Sebastian Bach. Ungefär som att lämna staden och fara iväg till en avlägsen ...

Av: Björn Gustavsson | 13 april, 2011
Gästkrönikör

Rossini på hemmaplan – operafestivalen i Pesaro

Tidningen Kulturens operarecensent Ulf Stenberg har besökt årets Rossinifestival i Pesaro, och fick där ta del av en genomgående hög konstnärlig kvalitet i tre av Rossinis mindre kända, och i ...

Av: Ulf Stenberg | 23 augusti, 2013
Essäer om musik

Shane Carruth. Foto: Ray Pride

Shane Carruth, människan och naturen

Shane Carruths filmer är fyllda av exploatörer av naturen: uppfinnare, tjuvar och musiker. Carruth söker gestalta den vetenskapliga processen i sin filmkonst - framsteg som resultatet av slumpens välgörande insteg ...

Av: Rasmus Lygner | 24 juni, 2017
Filmens porträtt

Okänd soldat – en finsk klassiker



”Gud är som var och en vet allsmäktig, allvetande och fjärrsynt i sin vishet. Sålunda hade han en gång i tiden låtit en skogseld bränna ner tiotals hektar kronoskog på en sandmo nära staden Joensuu. Sina vanor trogna lade mänskorna manken till för att hindra honom i hans uppsåt, men orubbligt svedde han av ett så stort område som han ansåg sig behöva för framtida ändamål.” De berömda inledningsraderna till ”Okänd soldat”.




Okänd soldat har tidigare spelats på finska vid Pyynikkis ås i Tammerfors under nio somrar. Föreställningen hade nästan 350 000 besökare.. Som ett led i Finlands 100-års jubileum har den också spelats på svenska på Hangö udd i Raseborg denna sommar.

Annons:

Okänd soldat har tidigare spelats på finska vid Pyynikkis ås i Tammerfors under nio somrar. Föreställningen hade nästan 350 000 besökare.. Som ett led i Finlands 100-års jubileum har den också spelats på svenska på Hangö udd i Raseborg denna sommar.

På senhösten 1954 utkom ”Okänd soldat” på finska. Författaren Väinö Linna hade då bearbetat sina krigsminnen från fortsättningskriget i drygt tio år. Linna arbetade fortfarande som textilarbetare på Finlayson i Tammerfors när han som 34-åring gav ut ”Okänd soldat”. Av de finska tidningarnas recensenter var majoriteten imponerade.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Okänd soldat kom att utvecklas till den utan konkurrens största lässuccén i Finlands litterära historia. Den

appellerade till den finska folksjälen på ett alldeles speciellt sätt. Människor som aldrig hade läst ett skönlitterärt verk läste ”Okänd soldat”. Överallt där människor samlades diskuterades de olika personkaraktärerna i boken.

I Sverige hade boken stora upplageframgångar när den gavs ut i svensk översättning hösten 1955. Olof Lagerkrantz skrev i sin anmälan i DN ”Jag har läst Linnas bok med brinnande kinder och har inget minne av att jag någonsin vände en sida”.

Även i Norge, Danmark och Frankrike blev Linnas bok en stor succé. Till idag har boken tryckts i 602.500 exemplar. Boken kom tillsammans med Remarques ”På västfronten intet nytt” och Norman Mailers ”De nakna och de döda” att uppfattas som litteraturhistoriens starkaste krigsskildringar. Okänd soldat filmades första gången 1955 i regi av Edvin Laine i en klassisk svart-vit version. Den mest populära finska filmen alla kategorier. Laines version visas varje år på den finska nationaldagen den 6:e december.

De finska krigsveteranerna kände igen krigets absurda verklighet i Linnas bok. Boken har också appellerat till yngre läsare och viss kritik riktades ibland mot ”Okänd soldat” för att många läste den som en äventyrsroman där kriget ibland ter sig lockande. Tveklöst finns hos Linna en beundran för det som gör en god soldat nämligen snabba reaktioner, sinnesnärvaro och mod. Väinö Linna var själv en vanlig civilist som p.g.a. omständigheterna utvecklades till en god soldat och bl.a. dekorerades vid två tillfällen. Linna skrev dock själv att ”grundstrukturen i min bok är klart pacifistisk”. En senare kritik mot ”Okänd soldat” är att den uppmuntrat till en machokultur hos de finska männen.

Vem var då författaren? Väinö Linna föddes 1920 i Urjala kyrkby i Tavastland. Pappan var slaktare. Väinö hade tio syskon vara tre dog tidigt i TBC. Pappan avled 1927. Modern fick överta hela försörjningsansvaret. Väinö genom gick vanlig folkskola. Han uppfattade som begåvad men lat. Till skillnad från många av sina kamrater var han ointresserad av idrott. Han var ingen ledare men heller ingen särling.

Han ansågs för klen för jordbruksarbete och lämnade hemorten 1938 och bosatte sig i Tammerfors. Precis som många andra tavastländska ungdomar fick han anställning vid Finlaysons textilfabrik. Han var flitig besökare på biblioteket och en stor bokläsare i olika ämnen. Under vinterkriget 1939-1940 deltog han i befolkningsskyddet. Tammerfors bombades hårt. Efter marsfreden 1940 kallades årsklass 1920 in till värnpliktstjänstgöring. Linna placerades i infanteriet. Han hade inga speciella förmågor som tydde på att han skulle bli en god soldat. Under tjänstgöringen visade det sig dock att han hade ledaregenskaper och togs ut till underbefäl.. Väinö Linna var vid krigsutbrottet befäl i ett maskingevärskompani. Han och hans pluton deltog i erövringen av ryska Östkarelen. 1943 lämnade han fronten för att utbilda rekryter i Fredrikshamn. Det var då han träffade sin hustru Kerttu. Under hela sin tid vid fronten skrev Linna en krigsdagbok. Tankarna om ett författarskap tog form i samband med det enformiga ställningskriget.

 

Väinö Linna nämns i Finland i samma exklusiva grupp av nationens stor män som Runeberg, Sibelius och Mannerheim. Precis som Runeberg drabbades han också av en ”stroke”. De sista åtta åren av sitt liv hade han förlorat sin talförmåga. Han avled 1992.

 

 

Rolf Karlman

Ur arkivet

view_module reorder
Hans Lidman, detalj från boken Sommarnatt

Hans Lidman – en man av folket

Hans Lidman skrev om ett annat Sverige. Han var en glesbygdens berättare. Hans fiske- och naturböcker gick ut i stora upplagor.

Av: Rolf Karlman | Essäer om litteratur & böcker | 09 november, 2015

Att se, röra och göra jaget

I London pågår för tillfället två utställningar som båda berör individens föreställningar om det egna jaget: från frågan om jagets svårdefinierade kärna till dess möjligheter och längtan efter att lämna ...

Av: Lovisa Lindgren | Essäer om konst | 01 februari, 2010

Visby medeltidsvecka - St:a Maria kyrka

Det är alltid lika roligt att komma tillbaka till ön år efter år och se vad som har förändrats och vad som är sig likt. Efter att ha besökt Gotland, med ...

Av: Alexander Sanchez | Kulturreportage | 18 september, 2014

Herbert Tingsten. Foto: Wikipedia

Tingsten omläst

Författaren Anders Björnsson om Herbert Tingsten – en liberal utan kompromisser, en av Sveriges mest debattvilliga och obarmhärtiga ledarskribenter genom tiderna.

Av: Anders Björnsson | Porträtt om politik & samhälle | 05 april, 2017

Tankens ambivalens VII

”En bok är en spegel: tittar en apa in Kan förvisso ingen apostel blicka ut.” / Lichtenberg Ambivalent i mina tankar, så även min yttre bild av identitet. Tänker därför skriva fram en ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 18 december, 2013

Förlustens svarta geografi - David Goodis och skymningens underland

David Goodis var, underligt nog, en av de första amerikanska noirförfattarna som jag läste. Underligt, i alla fall utifrån en svensk horisont; Goodis har aldrig översatts till ...

Av: Nanok | Essäer om litteratur & böcker | 12 april, 2010

Tove Folkesson: Bäst man lever skall man dö

Tove Folkesson, poet och sångerska. Har studerat, språk, arkitektur och musik. Gillar att bada, fika och köra traktor. Började skriva poesi en natt 2003, utan att jag egentligen förstod hur ...

Av: Tove Folkesson | Utopiska geografier | 11 juli, 2011

 Nina Ahlzén

Ur Rumänska hundar av Nina Ahlzén

Poeten och skribenten Nina Ahlzén är född och bosatt i Göteborg. Bland annat har hon publicerat tre diktsamlingar och medverkat i flera antologier, till exempel The concept of interception Masspoem Series och Svensk ...

Av: Nina Ahlzén | Utopiska geografier | 05 september, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts