Carsten Palmer Schale – Jag föddes som tillhörighet

Jag, Carsten Palmer Schale, är i huvudsak sociolog och socialpsykolog, men har också grundläggande kompetens inom naturvetenskap och humaniora. Jag har vidare varit forskare i ett 10-tal länder, bl. a ...

Av: Carsten Palmer Schale | 04 mars, 2013
Utopiska geografier

Eyvind Johnson

Hellre nytta än nöje

”Den amerikanska demokratin bryts ner i den mån den finns, tidningarna och det fria ordet undertrycks, alla vallöften (…) bryts, och en våg av förräderi, korruption, angivelser och personliga hämndeakter ...

Av: Ivo Holmqvist | 26 juni, 2016
Essäer om litteratur & böcker

Dostojevskij i fängelse. Foto: Wkipedia

Fjodor Dostojevskij - den karnevaliska formens mästare

Jag är tillbaka med min femte essä om Dostojevskijs litterära universum och denna gång med utgångspunkt på det framväxande polyfona – genom den ”sokratiska dialogen” – i Dostojevskijs poetik och ...

Av: Göran af Gröning | 27 november, 2015
Essäer om litteratur & böcker

Drömmen är tingets isolering

Spiegel: noch nie hat man wissend beschrieben, was ihr in euerem Wesen seid. (Rilke)

Av: Gilda Melodia | 10 maj, 2017
Gilda Melodia

Okänd soldat – en finsk klassiker



”Gud är som var och en vet allsmäktig, allvetande och fjärrsynt i sin vishet. Sålunda hade han en gång i tiden låtit en skogseld bränna ner tiotals hektar kronoskog på en sandmo nära staden Joensuu. Sina vanor trogna lade mänskorna manken till för att hindra honom i hans uppsåt, men orubbligt svedde han av ett så stort område som han ansåg sig behöva för framtida ändamål.” De berömda inledningsraderna till ”Okänd soldat”.




Okänd soldat har tidigare spelats på finska vid Pyynikkis ås i Tammerfors under nio somrar. Föreställningen hade nästan 350 000 besökare.. Som ett led i Finlands 100-års jubileum har den också spelats på svenska på Hangö udd i Raseborg denna sommar.

Annons:

Okänd soldat har tidigare spelats på finska vid Pyynikkis ås i Tammerfors under nio somrar. Föreställningen hade nästan 350 000 besökare.. Som ett led i Finlands 100-års jubileum har den också spelats på svenska på Hangö udd i Raseborg denna sommar.

På senhösten 1954 utkom ”Okänd soldat” på finska. Författaren Väinö Linna hade då bearbetat sina krigsminnen från fortsättningskriget i drygt tio år. Linna arbetade fortfarande som textilarbetare på Finlayson i Tammerfors när han som 34-åring gav ut ”Okänd soldat”. Av de finska tidningarnas recensenter var majoriteten imponerade.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Okänd soldat kom att utvecklas till den utan konkurrens största lässuccén i Finlands litterära historia. Den

appellerade till den finska folksjälen på ett alldeles speciellt sätt. Människor som aldrig hade läst ett skönlitterärt verk läste ”Okänd soldat”. Överallt där människor samlades diskuterades de olika personkaraktärerna i boken.

I Sverige hade boken stora upplageframgångar när den gavs ut i svensk översättning hösten 1955. Olof Lagerkrantz skrev i sin anmälan i DN ”Jag har läst Linnas bok med brinnande kinder och har inget minne av att jag någonsin vände en sida”.

Även i Norge, Danmark och Frankrike blev Linnas bok en stor succé. Till idag har boken tryckts i 602.500 exemplar. Boken kom tillsammans med Remarques ”På västfronten intet nytt” och Norman Mailers ”De nakna och de döda” att uppfattas som litteraturhistoriens starkaste krigsskildringar. Okänd soldat filmades första gången 1955 i regi av Edvin Laine i en klassisk svart-vit version. Den mest populära finska filmen alla kategorier. Laines version visas varje år på den finska nationaldagen den 6:e december.

De finska krigsveteranerna kände igen krigets absurda verklighet i Linnas bok. Boken har också appellerat till yngre läsare och viss kritik riktades ibland mot ”Okänd soldat” för att många läste den som en äventyrsroman där kriget ibland ter sig lockande. Tveklöst finns hos Linna en beundran för det som gör en god soldat nämligen snabba reaktioner, sinnesnärvaro och mod. Väinö Linna var själv en vanlig civilist som p.g.a. omständigheterna utvecklades till en god soldat och bl.a. dekorerades vid två tillfällen. Linna skrev dock själv att ”grundstrukturen i min bok är klart pacifistisk”. En senare kritik mot ”Okänd soldat” är att den uppmuntrat till en machokultur hos de finska männen.

Vem var då författaren? Väinö Linna föddes 1920 i Urjala kyrkby i Tavastland. Pappan var slaktare. Väinö hade tio syskon vara tre dog tidigt i TBC. Pappan avled 1927. Modern fick överta hela försörjningsansvaret. Väinö genom gick vanlig folkskola. Han uppfattade som begåvad men lat. Till skillnad från många av sina kamrater var han ointresserad av idrott. Han var ingen ledare men heller ingen särling.

Han ansågs för klen för jordbruksarbete och lämnade hemorten 1938 och bosatte sig i Tammerfors. Precis som många andra tavastländska ungdomar fick han anställning vid Finlaysons textilfabrik. Han var flitig besökare på biblioteket och en stor bokläsare i olika ämnen. Under vinterkriget 1939-1940 deltog han i befolkningsskyddet. Tammerfors bombades hårt. Efter marsfreden 1940 kallades årsklass 1920 in till värnpliktstjänstgöring. Linna placerades i infanteriet. Han hade inga speciella förmågor som tydde på att han skulle bli en god soldat. Under tjänstgöringen visade det sig dock att han hade ledaregenskaper och togs ut till underbefäl.. Väinö Linna var vid krigsutbrottet befäl i ett maskingevärskompani. Han och hans pluton deltog i erövringen av ryska Östkarelen. 1943 lämnade han fronten för att utbilda rekryter i Fredrikshamn. Det var då han träffade sin hustru Kerttu. Under hela sin tid vid fronten skrev Linna en krigsdagbok. Tankarna om ett författarskap tog form i samband med det enformiga ställningskriget.

 

Väinö Linna nämns i Finland i samma exklusiva grupp av nationens stor män som Runeberg, Sibelius och Mannerheim. Precis som Runeberg drabbades han också av en ”stroke”. De sista åtta åren av sitt liv hade han förlorat sin talförmåga. Han avled 1992.

 

 

Rolf Karlman

Ur arkivet

view_module reorder
Kalkmålning i Sofiakatedralen från 1000-talet. Den visar Ingegerds och Jaroslavs döttrar.

Sveriges främmande och okända helgon – S:ta Anna av Novgorod

Den Heliga Birgitta (1303-1373) är Sveriges och Nordens mest kända helgon, helgonförklarad 1391 och även utnämnd till särskilt skyddshelgon över Europa. Under nuvarande år, 2016, kommer ännu en svensk kvinna ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 01 april, 2017

Søren Kierkegaard 200 år den 5 maj 2013

Det är 200 år sedan Søren Kierkegaard föddes den 5 maj 1813 och hans verk är i hög grad aktuella idag. Idéerna, konflikterna och existensmöjligheterna som framträder i hans skrifter ...

Av: Ingmar Simonsson | Agora - filosofiska essäer | 05 maj, 2013

Bangladesh

Inga Olofson – försök till ett äreminne. Och en kram

En kvinna skrev till mig. Det är många år sedan nu, och det handlade om Indien. Hon hade läst mina artiklar om, bl.a., möten med Indira Gandhi, resor i landet ...

Av: Annakarin Svedberg | Kulturreportage | 21 april, 2017

Den 14 juli firar jag med pannkakstårta och Burgundsenap

Det finns vissa datum som är fastetsade i mitt minne. Jag kan inte nämna alla här, men jag antar att många av dessa överensstämmer med de flesta människors minnesdagar i ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 14 juli, 2016

Barbro Hörberg och Barbara Helsingius är veteraner bland Nordens visartister.

Var finns de kvinnliga motsvarigheterna till Bellman, Taube och Vreeswijk?

Jag var nyligen utomlands och råkade av en slump höra en svensk säga; ”de största visartisterna i Sverige genom tiderna är Bellman, Taube och Vreeswijk”. Jag funderade lite kring just ...

Av: Sara Forslund | Musikens porträtt | 13 april, 2016

66 metagram för mycket - ett oavslutat kapitel i många delar. Del 6

Avdelning, inåt marsch! Errorismen påverkar indirekt vårt sätt att interagera, hur vi beter oss mot varandra, resemönster, livsstilsval, etc. Errorismen har på en nivå medfört stora förändringar i samhället och kulturen ...

Av: Carl Abrahamsson | Carl Abrahamsson | 23 februari, 2011

Projekt Bok 19

Att leva som människa i denna värld eller Vetenskap-världsbild-sätt att tänka   Tacksam prisade han det ofattliga att det förunnades honom genomleva ett liv på jorden som människa. (Heidenstams ord på sin gravsten)  

Av: Erland Lagerroth | Essäer | 05 november, 2011

Markisens skuggor

Markisens skuggor Tidningen Kulturens Bo I Cavefors ser i markis de Sades författarskap och  "blasfemi" en illa dold bön till Gud om nåd. Sades orgier är offerceremonier för att fira Varats ...

Av: Bo I Cavefors | Essäer om religionen | 01 mars, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.