Illustration av Hebriana Alainentalo

Glömda poeter

Arne Melberg om tre poeters udda öde: Bengt Berg, Sam Carlquist och Lars Järlestad.

Av: Arne Melberg | 16 september, 2015
Essäer om litteratur & böcker

Robert Warrebäck. Foto: Joel Krozer

En novell av Robert Warrebäck

Robert Warrebäck skriver dikter, prosa och artiklar. Han har publicerat poesi i Post Scriptum, noveller i diverse skönlitterära antologier och skrivit artiklar åt olika webmagasin och tidskrifter. Han jobbar om ...

Av: Robert Warrebäck | 28 september, 2015
Utopiska geografier

August Strindberg vid Rådmansgatans t-tunnelbanestation i Stockholm. Foto Wiki

Strindberg och Frankrike

August Strindberg är Sveriges mest franskinriktade skönlitteräre författare. Han bodde långa perioder i Frankrike, skrev själv vissa av sina verk på franska, de flesta av hans skrifter finns översatta till ...

Av: Elisabeth Tegelberg | 07 juli, 2015
Litteraturens porträtt

Karin G Engs erotisk krönika VI. En doft av inuti.

Mjuk men skönjbar slingrar den sig runt mig; rundlar en viskning, en smekning, löften. När den snuddar mig sluter jag ögonen och håller andan. Stilla. En enda evig sekund. Så ...

Av: Karin G. Eng | 26 juni, 2012
Gästkrönikör

Nazister i B-filmskräckträsket och högerextremismens framväxt i Europa



Efter andra världskriget inleddes en människojakt på de skyldiga nazisterna som stått bakom några av historiens värsta krigsbrott mot mänskligheten. Några fångades direkt, andra tog livet av sig innan rättvisan hann i fatt dem och ytterligare några lyckades smita och försvinna. Organisationer som Simon Wiesenthalcentret har i decennier oförtröttligt letat reda på de sista nazistiska krigsförbrytarna och ställt dem inför rätta. Nu är det nästan inga kvar att hitta. De flesta verkar ha fångats in eller dött av hög ålder, eller? Att några högt uppsatta nazister trots allt skulle ha lyckats komma undan rättvisan och på hemlig ort planerar en come-back, det har det skrivits och gjorts en hel del filmer om under årens lopp. För dog verkligen Hitler eller flydde han till Sydamerika tillsamman med andra ledande nazister? Var det verkligen hans brända kvarlevor som den sovjetiska armén hittade utanför bunkern i Berlin? Direkt efter kriget rapporterade olika vittnen att de hade sett Hitler och sedan dess har konspirationsteorierna fortsatt att cirkulera. Så sent som 2009 gjordes ett DNA-test på ett skallfragment som ryssarna påstod tillhörde Hitler. Testet visade dock att skallen tillhörde en kvinna mellan 20-40 år. Andra källor har hävdat att resterna av Hitlers lik skulle ha förstörts och slängts redan på 70-talet av ryssarna. Bristen på tillförlitliga bevis på att Hitler verkligen dog är en guldgruva, iallafall om man är regissör och tänker göra en film om hur nazisterna bara väntar på att komma tillbaka och ta makten igen.

Captain America: The Winter Soldier (2014)

De senaste åren har nazisterna gjort comeback på bioduken i filmer som Iron Sky (2012), Nazis at the Center of the Earth (2012), Död snö (2009) och Captain America: The Winter Soldier (2014). I Iron Sky har nazisterna övervintrat på baksidan av månen där de har byggt upp en bas med soldater och rymdskepp som väntar på att invadera jorden och i filmen Nazis at the Center of the Earth har de hittat en fristad på en okänd kontinent vid jordens medelpunkt.Man anar en viss Jules Vernes-tematik i filmerna. Kanske har regissörerna läst böcker som Resan till jordens medelpunkt (1864) och Från jorden till månen (1865)? På filmduken brukar nazisternas lyftas fram som galna forskare som håller på med fruktansvärda experiment. Deras teknik har precis som i Jules Vernes science fiction-romaner en känsla av steampunk över sig. Det rör sig ofta om en patinerad teknik som bygger på science fiction-inspirerad mekanik och ingenjörskonst med utgångspunkt i andra världskrigets uppfinningar. I Iron Sky använder nazisterna till exempel zeppelinarrymdskepp eller rymdskepp i tefatsmodell från 60-talet och de har otympliga datorliknande maskiner som andas olja, ånga och smuts. I jordens mitt arbetar dr Mengele med transplantation och stamceller för att kunna hålla sin döende arme vid liv och kunna återuppväcka Adolf Hitlers huvud, som man lyckats montera på en klumpig robot. Trots att man använder sig av nya forskningsrön är det mer bensåg och stora sprutor som karaktäriserar Mengeles praktiska tillämpningen i underjorden.

Iron Sky (2012)Att nazisterna alltid verkar ligga efter i den tekniska utvecklingen har en viss historisk förankring. När nazisterna tog över makten i Tyskland började de förbjuda judar och andra oönskade individer att vara verksamma på statliga tjänster vilket ledde till att hela universitets- och forskarvärlden dränerades på kompetens. Många vetenskapsmän flydde och hamnade i USA vilket var tur, för annars hade nazisterna kunnat utveckla till exempel atombomben långt före de allierade. Det hela ledde till att Tyskland halkade efter i teknikutvecklingen på många områden. Den tyska stridsmaktens framgångar berodde främst på disciplinerad effektivitet och mekanisk ingenjörskonst än nyskapande geniala innovationer. Även i filmens värld är det mer fråga om kadaverdisciplin och fanatism som gör att nazisterna blir ett hot för mänskligheten, än om deras intelligens.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

En förklaring är att de i filmens värld ofta levt isolerade under många år och att deras rasbiologi gör det svårt för dem att förnya arvsmassan med färska gener. I sin strävan att behålla rasen och blodet rent återstår bara inavel, vilket leder till en population som blir allt mer degenererad och galen. I Nazis at the Center of the Earth förekommer inte ens någon fortplantning. Det finns inte ens några kvinnor i underjorden utan soldaterna försöker hålla sig vid liv genom att förnya sina kroppar med organ från människor som lurats ner i underjorden.

Ett annat alternativ att hålla nazisterna vid liv är att göra dem till zombier. Zombier är både döda och hjärndöda och följer bara sin instinkt, vilket gör dem till perfekta mördarmaskiner. I till exempel filmen Död snö råkar några ungdomar på utflykt i vildmarken väcka zombie-nazister som övervintrat i de norska fjällen. Filmen verkar inte har några djupare bottnar utan är mest ett frossande i splatter med inspiration från filmer som Evil Dead. Att zombie-nazister skulle ta över jorden är inte det mest troliga scenariot, men bakom detta uppsving för B-skräckisar om nazister kan man ana ett reellt hot. I Europa har vi under de senaste åren sett en framväxande högerextremism och rena nazistpartier har lyckats ta sig in i några länders parlament. Det hade varit betydligt lättare att kämpa mot nazist-zombier än riktiga nazister. Zombier är ganska lätta att upptäcka och bekämpa medan de nazistiska idéerna, som nu sprider sig som ett osynligt virus bland Europas befolkning, är betydligt svårare att identifiera och bekämpa.

I Captain America: The Winter Soldier (2014), som budgetmässigt inte kan räknas som en B-film, men som innehållsmässigt inte skiljer sig speciellt från de övriga nazistfilmerna, hittar vi den dolda fiende mitt bland oss. Det visar sig att Arnim Zola en galen vetenskapa knuten till nazisternas hemliga organisation Hydra har överlevt genom att överföra sitt medvetande till magnetband i en uråldrig datoranläggning. Ingen har förstås reflekterar över att man kanske skulle ha konvertera Zolas medvetande till nyare teknik och följa teknikutvecklingen i världen? Istället befästs i filmen idén om att de gamla nazisterna har stagnerat då det gäller den tekniska utvecklingen. Det finns dock en ny generation av nazister inom Hydra som har infiltrerat spionorganisationen SHIELD och andra myndigheter. De är nu i färd med att landsätta ett övervakningssystem som bygger på en ny algoritm som ska kunna hitta och eliminera nazisternas alla fiender så att de än en gång kan ta makten. Den teknik som Hydrat utvecklat är en kritik mot dagens övervakningssamhälle, som bland annat USA håller på att bygga upp. Det Hydras programvara gör är att samla in all information som användare lämnar efter sig på internet och skapar sedan en profil. Genom positioneringsteknik kan systemet sedan lätt hitta dessa individer och en flotta av rymdskeppsliknande farkoster likvidera framtida fiender.

Nazis at the Center of the Earth (2012)Massövervakning och angiveri var också väl utvecklat i Nazityskland, precis som i många andra diktaturer. Idag använder många demokratiska länder liknande tekniker för att övervaka sina egna medborgare. Det Captain America: The Winter Soldier visar på är att det alltid finns risker att ett sådant system kommer att hamna i händerna på fel personer och vändas mot medborgarna istället för att skydda dem. Hydras programvara påminner en hel del om NSA:s spionprogram som PRISM och liknande program som visselblåsaren Edward Snowden avslöjade 2013. Algoritmer som Hydra använder sig av för att hitta sina fiender används redan idag flitigt av allt från sökmotorer till säkerhetstjänster för att skapa speciella profiler utifrån all de användardata vi lämnar efter oss i den digitala världen. Att hitta någon är också enkelt. Så länge vi använder en mobil eller dator, kan man ta fram personens exakta position.

Egentligen är det synd att den här typen av nazistfilmer ofta blir en splatterkavalkad med stela skådespelare och töntiga repliker. Det är filmer man snarare skrattar åt än blir skrämd av på grund av deras låga kvalité. Det finns dock i botten ett allvarligt stråk som man kanske borde fundera över. Hotet från högerextrema krafter är inte någon fiktion utan ett högst påtagligt hot. Hitler lär inte återuppstå från de döda, men det finns tillräckligt många som aspirerar på att ta över ledartröjan. Zombie-nazister kommer vi inte att se på gator och torg, men vi kommer att få se människor som blint och hatiskt följer en ledare utan att själv reflektera eller tänka över sitt handlande. Även i B-filmernas skräckträsk finns det alltså några guldkorn att vaska fram som säger en del om vår samtid och hoten mot framtiden.

Mathias Jansson

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Digitala avtryck

Den unge svenske tonsättaren Johan Svensson (f. 1983) redogör i detta porträtt av den något äldre kollegan JoakimSandgren (f. 1965)försin fascination inför denne numera i Paris baserade tonsättaren och hans musik. Via ...

Av: Johan Svensson | Musikens porträtt | 28 mars, 2013

gudinnor

New Age – flyktväg eller kvinnorörelse i vår tid?

New Age - detta omdiskuterade, mycket breda begrepp som även fungerar som samlingsnamn för olika andliga och spirituella rörelser – kan det sägas utgöra en i vår tid betydelsefull kvinnorörelse? ...

Av: Cecilia Johansson Martinelle | Essäer om religionen | 24 december, 2017

Den samiska shamanen och vismannen - fakta och reflexioner

De största fördomarna mot samer berör enligt min mening samisk shamandom som har ansetts bygga endast på vidskepelse och ännu oftast ses så. Etnologen dr Gabriele Herzog-Schröder i München säger ...

Av: Nina Michael | Reportage om politik & samhälle | 21 oktober, 2014

Umberto Saba, geten och döden

En regnig dag i oktober 2012 besökte jag Umberto Sabas antikvariat i Trieste. Jag köpte en bok på italienska om antikvariatet och dess historia sedan 1919 då Saba blev dess ...

Av: Bo Gustavsson | Litteraturens porträtt | 30 mars, 2013

Domenico Morelli. Iconoklasti. 1864. Museo di Napoli

Ikonoklaster, Fahrenheit 451 och kulturella folkmord

Varför ogillar vissa människor bilder som föreställer gudar och människor? Varför har det under vissa tider i en del kulturer funnits människor som bestämt sig för att systematiskt radera ut ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om samhället | 30 augusti, 2015

Man bär utlandet inom sig

Man bär utlandet inom sig Ett bokligt reportage Man bär utlandet inom sig, säger den isländske författaren Gudbergur Bergsson. Man bär och bär fram till den punkt man inte längre ...

Av: Thomas Nydahl | Kulturreportage | 24 november, 2006

Robert Halvarsson - Kooperativet Mediagruppen Karlstad - foto -  Robin Malmqvist

Känner du vid mitt namn?

En ny text av Robert Halvarsson.

Av: Robert Halvarsson | Utopiska geografier | 11 januari, 2016

Bob Dylan 1963

”Jag var inte toastmaster åt någon generation”

Linda Bönström om Bob Dylan en musikikon och en poet som har varit viktig för flera generationer.

Av: Linda Bönström | Essäer om musik | 14 februari, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.