Thomas Hardy. Sammanstötningen (rader när Titanic gick under)

Efter oceanångaren Titanics undergång i april 1912 organiserades insamlingar till stöd för de överlevande. Thomas Hardy ombads att medverka med en dikt till en sådan insamling, och skrev då The ...

Av: Thomas Hardy | 11 april, 2014
Kulturreportage

Lärdomsgiganten - Henrik Schück

Henrik Schück var i alla avseenden en gigant, obegripligt produktiv under hela sitt långa liv och överväldigande kunnig. Ingen svensk lärd eller humanistisk vetenskapsman kan - varken då eller nu ...

Av: Crister Enander | 07 april, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Senmoderniteten. Del 2

Det desillusjonerte menneske Del 1 ble avrundet med at jeg snakket om Internett, som er en bra ordning, i og med at via nettet er det ganske enkelt å oppdage svindel ...

Av: Thor Olav Olsen | 25 juli, 2013
Agora - filosofiska essäer

Du är tillämpningen – Johan von Fritz, dikter och prosa.

Jag heter Johan von Fritz, von är inte riktigt på riktigt. Är 29 år gammal och bor på Gotland. Har skrivit sen jag var liten, på något sätt rättfärdigar skrivandet ...

Av: Johan von Fritz | 27 februari, 2012
Utopiska geografier

Ett kärleksmöte genom filmkonsten



rossellinibergmanEtt kärleksmöte genom filmkonsten

Roberto Rossellinis och Ingrid Bergmans möte är mer kärlekshistoria än filmhistoria. Åtminstone deras möte. Filmerna de gjorde tillsammans är i själva verket som ett långt kärleksbrev (eller flera korta) skrivet med kameran. Rossellini var en egoist och en dåre, besatt av en underlig idé om det gudomliga, men till Ingrid Bergman gav han en stor gåva. Hon mötte - som Paulus på väg till Damaskus - en stråle av kärleksvåld som fick henne att falla från filmlivets efemära häst. Men i gengäld gav hon honom någonting ännu större: möjligheten att möta kvinnan bortom illusionernas fabrik. Att se Stromboli är som att bli vittne till en våldtäkt.


En kvinna - okomplicerad och annorlunda, vacker och autonom - möter en man som tvingar henne till isolering, till utanförskap och klaustrofobi. Samtidigt är det tydligt att detta våld var menat som en gåva, ett försök att ge offret Ariadnetråden ut ur labyrinten i vilken hon befann sig, trots glorian som stannat kvar från tiden i Hollywood. Detta gäller också de andra filmerna de gjorde tillsammans. Hur kunde Ingrid Bergman missa storhetsvansinnet hos en regissör i kreativ kris?

Var hon så naiv att hon välvilligt offrade en strålande karriär i USA, ett relativt lyckligt familjeliv för att följa en hyperintellektualiserad man från ett land som varit fascistiskt och bidragit till att skapa 1900-talets näst största folkmord?

Jag vet inte. Men hon såg en man, en ensam och kontroversiell man, som sökte någonting han själv inte visste så mycket om.  En "osäker" man som försökte maskera förtvivlan bakom en konstnärligt romantisk feber.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Och hon gav honom det hon kunde: allt.

Rossellini, konstigt nog, utnyttjade henne inte utan målade skisser som bara hon kunde förvandla till freskomålningar.

De filmer som paret Rossellini-Bergman gjorde tillsammans fick alla sin succé postumt. De blev glorifierade när kärlekshistorien redan var över.

Hon skrev: "Älska inte mig så mycket, älska alla de andra istället som finns i din omedelbara närhet!

"Han svarade: "Jag kan inte älska, jag kan bara brinna."

Men utan deras kärlek hade dessa filmer varit omöjliga att göra. Om vi, publik och kritiker, kan - för engångskull, glömma: å ena sidan behovet av att finna nöje och underhållning i det vi ser och å andra sidan vårt behov av en lätthanterlig estetik, då kan vi möta en historia. En historia som inte baseras på ett manuskript, för att ingen skulle kunna skriva det. En historia som inte tillhör en konstart (filmen) som är på väg ut. Utan en enkel men inte desto mindre evig historia mellan en man och en kvinna som kunde -trots sina intentioner - förvandla konst till liv.

Ur arkivet

view_module reorder
Sångaren Rickard Söderberg vill ta opera till lyssnarnas vardagsrum. Foto: Christian Andersson.

Operahuset med Rickard Söderberg

”Operan är en av de häftigaste upplevelserna man kan ha. Jag bryr mig inte om alla normer som förknippas med den, kom i skitiga kläder, sitt med din mobil om ...

Av: Linda Bönström | Musikens porträtt | 04 april, 2016

Marxismen och marknaden: Del III

Marxismens problem är att marknadskrafterna kunde smälta ner dess kritik och göra den till del av sitt maskineri. Den kritiska konsten blev insugen i varuutbudet och prissatt efter principen om ...

Av: Anton Stigermark | Agora - filosofiska essäer | 13 februari, 2014

Livet er om det vi trenger

Forord   Artikkelen min danner innledning til Livet med filosofi, der jeg allerede har planlagt at prosjektet skal bestå av følgende artikler, som jeg har gitt disse navn: Biologisk liv, Biografisk liv ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 19 maj, 2014

Sado-masochism - historien bakom ordet

Sado-masochism - historien bakom ordet Donatien Alphonse Francois de Sade (1740-1814) framkallar ett ord. Den stolte markisen, den subversive författaren, den ständige fängelsekunden och den store ateisten är upphovet till ett ...

Av: Agneta Tröjer | Essäer om samhället | 04 augusti, 2007

Leipzig en kulturstad

20 mil söder om Berlin – 1,5 timme med snabbtåg – ligger ett veritabelt Mecka för den kulturintresserade: halvmiljonstaden Leipzig. Jag minns hösten 1989: varje vecka gick hundratusentals leipzigbor ut på ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 21 november, 2013

Robotens sporadiska dans tillbaka mot framtiden

Moderna museets konstår 2014 i Stockholm inleds med utställningen ”Dansmaskiner – från Léger till Kraftwerk”, som visas 22 januari - 27 april 2014. Vid sekelskiftet 1800/1900 hade moderniseringen av västvärlden inletts ...

Av: Carsten Lindström | Essäer om konst | 31 januari, 2014

Är höga klackar och chica fransyskor förenliga med den gröna vägen?

Det var en av frågorna jag ställde mig under denna miljövänliga vår vi har haft i Paris, med utställningar, konferenser och mässor. Miljöfrågorna verkar ha blivit trendiga i Frankrike. Att ...

Av: Anne Edelstam | Reportage om politik & samhälle | 12 juni, 2009

Två röda systrar

Hella WuolijokiHella Wuolijoki var exceptionell både som människa och konstnär. Hon beskrev sig själv som ett "smått underligt djur som inte låter sig placeras i någon fålla". Hon var en ...

Av: Rolf Karlman | Essäer om litteratur & böcker | 06 augusti, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.