Arne Sucksdorff

Ett stort äventyr med en stor filmare!

Vilken var den förste svensk som belönades med en Oscar? Rätt svar på denna TP fråga är inte Ingmar Bergman. Rätt svar är Arne Sucksdorff. För första gången går det ...

Av: Belinda Graham | 22 april, 2017
Filmens porträtt

Hermann Hesse

Hermann Hesses klassiker: Narziss och Goldmund

I Klas Östergrens nya roman I en skog av Sumak finns en parafras på kastanjeträdet i Herman Hesses roman Narziss och Goldmund. Precis som Östergrens roman som gått som följetong ...

Av: Ulf Nygren | 27 augusti, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Bland alla dessa nya deckardrottningar och kriminalkungar.

Det är tur att man kan simma. Annars hade jag för längesedan dränkts av den svenska deckarvågen som vuxit sig stor och blivit till ett eget litet innanhav. Idag, fyrtiofem ...

Av: Crister Enander | 31 Maj, 2011
Crister Enander

Metaltown 2013 – en nära-döden-upplevelse?

Årets Metaltownfestival bjöd på allt man kan önska sig av en festival: Bra musik, sol, glada festivalbesökare och god mat! I detta festivalreportage beskriver Linda Olsson varför Metaltown är en ...

Av: Linda Olsson | 03 augusti, 2013
Essäer om musik

The End of the Affair. Religiösa upplevelser, övertygelser och dess roll för skeendet



Sarah och BendrixFilmen ”The End of the Affair” av Neil Jordan, bygger på Graham Greenes roman med samma namn. Under ytan av ett vanligt triangeldrama döljer sig något djupare.

Huvudpersoner är författaren Maurice Bendrix, den offentliganställde Henry Miles och hans hustru Sarah. Bendrix intresserar sig först för Henry Miles som rollfigur för en kommande bok, men inleder i stället under kriget ett kärleksförhållande med i den inom äktenskapet ganska försummade hustrun till Henry Miles. Under ytan döljer sig här ett religiöst tema, där inte bara maken Henry, utan också självaste Gud utgör ett hinder för deras kärlek. Den stora svagheten hos Bendrix ligger dock i hans brist på tillit och starka avundsjuka. Han vågar inte lita på att Sarah verkligen älskar honom, trots att hon gång på gång försäkrar honom att så är fallet.

Trots kärleksaffären med Bendrix väljer Sarah att stanna kvar hos maken av lojalitet mot honom. Det avgörande blir dock Sarahs religiösa upplevelse i samband med en bombräd över London. Dessa upplevelser spelar en stor roll för det fortsatta skeendet och förklarar Sarahs val och ställningstagande väl.

Två år efter kärleksaffären med Sarah möter Bendrix åter den bedragne maken Henry i ösregnet och följer honom hem. Henry berättar i förtroende för Bendrix att han misstänker att Sarah har en affär – något som genast åter väcker liv i Bendrix starka hat och avundsjuka. Mot Henrys vilja anlitar Bendrix detektivfirman ”Savage” för att ta reda på vem den nya parten i förhållandet är.

I inledningen sitter Bendrix och skriver på ett manuskript som han beskriver som ”en hatets dagbok.” Anade han vem han hatade? Var det Henry, hans hustru Sarah, eller fanns det någon annan som han fortfarande inte hade förstått hade ett finger med i spelet. ”This is a diary of hate”. Dessa ord inleder berättelsen och sammanfattar både temat och konflikten i berättelsen. Vad döljer sig egentligen bakom dessa ord? Vilket är då huvudpersonernas ställningstagande ur ett religionsvetenskapligt perspektiv?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Från början var det inte så enkelt att dra några slutsatser, men en bit in i filmen anar man att det skulle kunna handla om något möjligt att beskriva som ett ”offer” från Sarahs sida. Offer kan inom den religionsvetenskapliga litteraturen till exempel, förklaras som en enkel gåvohandling som människan ger till Gud eller gudarna, antingen som tack för bönhörelse eller hjälp efter räddning i en kritisk situation, eller som uppfyllande av ett löfte som tidigare avgivits inför Gud, guden eller gudarna i fråga.

Bendix perspektiv

The End of the Affair av Neil Jordan bygger på Graham Greenes roman med samma namn.Händelsen utspelar sig under kriget. Trots flyglarmet går Bendix och Sarah inte till skyddsrummet utan använder tillfället att träffas. En bomb detonerar. Av tryckvågen kastas Bendrix handlöst ner för trappan och blir liggande som död i det söndersprängda trapphuset bland bråte och splitter.

Händelsen återges först ur Bendrix perspektiv då han efter smällen vaknar upp i förödelsen och finner Sarah på övervåningen knäböjande i sovrummet med ryggen vänd mot honom. Hennes beteende förefaller honom en aning märkligt och irrationellt. Hon verkar både förvirrad och inte alls särskilt glad över att se honom vid liv. Bendrix förklarar denna händelse som slutet på den kärleksaffär han hade med Sarah, för efter detta kärleksmöte försvinner Sarah ur hans liv under de närmaste två åren och utan att han någonsin riktigt förstod vad som hände. Kanske hade han tråkat ut Sarah med sin ständiga avundsjuka? Vad var det annars som hände där vid explosionen?

Förklaringen kommer när man får se samma händelse ur Sarahs perspektiv, något som Bendrix rimligtvis inte kan uppfatta just då det händer, eftersom betraktaren förstår att han blir liggande som död efter bombexplosionen.

Sarhas perspektiv

Sarah ser Bendix död nedanför trappan. Skildringen börjar med Sarhas bön och hennes löfte till Gud att om han låter Bendrix få leva, så lovar hon Gud att aldrig träffa honom igen. För Sarah är övertygad om att Bendix har dött av explosionen. Återvänder Bendrix från de döda?

Egentligen spelar det ingen roll vad betraktaren tror då Sarah själv är övertygad att Bendrix har dött där under bombanfallet. I en kort scen får man se hur den panikslagna Sarah tar pulsen på en livlös Bendrix i trappan. Uppenbarligen uppfattar hon varken andning eller puls. Det är därför Sarahs trosupplevelse av händelsen måste stå till grund för den fortsatta utvecklingen. Bendrix är nämligen död för Sarah, men han kommer tillbaka till livet, från hennes perspektiv som ett direkt svar på hennes bön. Därför är hennes slutsats att hon måste ta konsekvensen av det löfte som hon gett till Gud, ett löfte hon visste att hon skulle ha svårt att hålla. Men något sa henne att stå fast vid det; hon hade frestat ödet och ödet hade accepterat hennes utmaning. Om Bendrix skulle leva, så skulle hon själv vara död.

Offer; en gåvohandling som människan ger till Gud Så hörs larmet – “luftanfallet är över”. Sarah klär sig snabbt och gör sig redo att gå. Bendrix förstår fortfarande ingenting där han står blodig och frågande framför henne. Men hon ser förbi honom. I sin dagbok beskriver hon sitt liv som en öken utan honom. Hon följer med maken Henry på en tur för hemvärnets räkning i södra England. Makarna sover bredvid varandra, men hon beskriver förhållande som mellan två figurer på gravstenar. Hon låter en annan man kyssa henne, men hon förmår inte att känna någonting. Hon börjar själv tro på Gud. Gud tömmer henne på kärlek för att fylla detta tomrum med sig själv, resonerar hon.

Under tiden som följer efter kärleksaffären med Bendrix har Sarah börjat komma att tro. Hon besöker en katolsk kyrka där hon berättar om miraklet och hur hennes bön blev hörd för prästen. Och prästen tror på henne. Sarah förbannar sitt öde, för hon vet att den Gud som vet allt också måste ha vetat om det löfte som hon skulle ge till honom och att detta löfte skulle tvinga henne att stå fast vid sitt ord. Så måste även Gud ha vetat om att de skulle mötas igen i trapphuset.

Hon är också plågsamt medveten om det hat som Bendrix känner för att hon lämnade honom. Efter det hastiga mötet, den första gången de ser varandra på två år, ringer Sarah följande dag till Bendrix och de bestämmer att de skall träffas. Återseendet blir dock misslyckat och samtalet torftigt. Sarah räcker ut sin hand, men Bendrix tar inte emot den. Hans misstro, hat och bitterhet hindrar dem att tala om vad som egentligen hände och vad de känner för varandra. En elak hosta antyder samtidigt för betraktaren att Sarah är sjuk.

Med hjälp av den klumpige men uthållige detektiven Mr. Parkis och hans son Lance (med ett vanställande märke på kinden) från detektivfirman ”Savage” skaffar sig Bendrix fortlöpande information om Sarahs vanor och kartlägger hennes rörelser i detalj. Han misstänker att hon inlett ett förhållande med en för honom okänd man och föremålet kan vara den katolske prästen, eftersom spåren leder honom dit. Under ett cocktailparty lyckas detektiven Parkis lägga vantarna på Sarahs dagbok som avslöjar något av det som betraktaren redan börjat ana.

När Bendrix läser dagboken förstår han äntligen att anledningen till deras tidigare separation inte i första hand är hennes bekantskap med prästen, utan löftet som Sarah gav till Gud. Han söker nu upp henne för att försonas. Denna gång är det dock Sarah som flyr från honom, men Bendrix följer efter och hinner upp henne inne i kyrkan. Där återlämnar han dagboken och erkänner att han spionerat på henne. De inser båda det absurda i situationen. Sarah bekänner att hon bara gett två löften i sitt liv – dels att gifta sig med Henry och att sluta träffa Bendrix – men hon inser nu att hon är för svag för att hålla något av dem. De återförenas i Bendrix lägenhet. Henry ringer på dörren, men de släpper inte in honom. Bendrix konstaterar att förbannelsen är bruten och tillägger i ett ögonblick av övermod att världen inte har rasat samman. Sarah, som inte håller med, antyder att den nog gjort det i alla fall på sätt och vis.

I Brighton får paret uppleva kort tid av lycka, men detektiven Parkis, som nu anlitats av maken Henry, är dem på spåren. Parkis avslöjas av Bendrix som är trött på alltihop hjälper detektiven att göra sitt jobb genom att överlämna bevismaterial till Parkis i form av kvitton vilka kan styrka affären med Sarah och därmed möjliggöra en snabb skilsmässa.

en version från 1955Vid Royal Pavillion i Brighton, åter i ösregn, dyker Henry upp med resultatet på några läkarprover. Bendrix får av Henry veta att Sarah är döende. Istället för en tidskrävande skilsmässa föreslår maken en för alla parter skonsammare lösning. Han ber Bendrix finnas kvar hos dem när slutet närmar sig. Bendrix accepterar inbjudan och flyttar in till Henry och Sarah och blir snart som en del av familjen.

Henry arbetar på ministeriet medan Bendrix sitter i deras hem och skriver vidare på sitt manuskript. Sarah undrar om Bendrix vet vad som egentligen hände den där gången under kriget då deras vägar skildes åt. Bendrix svarar att hon trodde att han dött där i rummet fast han var vid liv. ”Nej älskling”, svarar hon, för någonting hände där. Här förklarar Sarah åter händelsen under kriget som en starkt färgad personlig religiös upplevelse; där hon förvisso fortfarande kan se samma yttre värd utanför sitt fönster, men det är ändå en förändrad värld. Bendrix protesterar, men Sarah försäkrar honom att det verkligen är så, men säger i samma andetag att hon aldrig har älskat någon så som hon älskat honom. När han kom genom dörren, med blod i ansiktet kom även en annan typ av kärlek med honom. Sarah beskriver trosupplevelsen som en förälskelse som hon inte kunnat stå emot.

När Sarah blir sämre turas Henry och Bendrix om att sitta vid hennes sida. Bendrix fortsätter nu sin egen kamp, ensam med Gud, som han i vrede anklagar för att ta ifrån honom Sarah. Han vill inte ha Guds frid och kärlek, han ville behålla Sarah under ett helt liv. Och han hatar Gud, som om denne funnes på riktigt.

Henry ropar på Bendrix med hög röst och man förstår att Sarah nu är borta. Han vädjar till Bendrix som har lovat att hjälpa honom. Sedan följer ett besök av prästen och en argumentation huruvida Sarah skall få en katolsk begravning eller inte. Dialogen urartar i en kraftmätning mellan Gud, som här representeras av den katolske prästen, och den nu rasande Bendrix. Det är tydligt att Sarah betytt mer för prästen än vad han ger sken av. Kanske var prästen förälskad i Sarah, något som antyds i den hetta som finns i prästens agerande? Prästen ser trotsigt på Bendrix och säger sig veta när en människa genomgår smärta. Bendrix försäkrar dock att det inte rör sig om smärta utan hat, ett hat mot Sarah för att hon trodde på prästen och ett hat mot Henry för att Sarah stannade kvar hos honom. Han uttrycker även sitt hat mot prästen och hans påhittade Gud, därför att de tog Sarah ifrån honom. Men det tycks gå en tunn tråd mellan det han uppfattar som hat och det som kommer till uttryck genom kärlek.

I nästa scen kommer Bendrix med ett glas mjölk och kex till Henry som ligger apatiskt på sängkanten och sörjer. Bendrix har nu tagit över Sarahs roll som den vårdande parten. I filmens näst sista scen står de utanför krematoriet och detektiven Parkis dyker upp för att ta farväl. Ännu ett mirakel tycks ha inträffat. Parkis pojke Lance, tidigare med ett vanställande märke på kinden, är nu återställd. Parkis säger att pojken tror att det berodde på den kyss som Sarah gav honom på kinden sedan hon följt honom till tunnelbanestationen.

bokenSå går det upp för Bendrix att den Gud han inte tror på kanske ändå har haft ett finger med i spelet. I slutscenen sitter han hos Henry i bostaden vid sin skrivmaskin och avslutar sitt manuskript som tidigare har beskrivit som en ”dagbok av hat”. Nu är Bendrix trött på att hata, men Gud finns fortfarande kvar vid hans sida. Bendrix konstaterar att Gud är obegränsad i sin list eftersom Gud har använt hans hat för att vinna hans erkännande om Guds existens. Endast en bön återstår nu för Bendrix att formulera i sitt manuskript och den består i en bön om att Gud skall glömma honom. Han ber Gud att ta hand om Sarah och Henry, men ber att bli lämnad i fred för alltid.

Avslutning

Det religiösa temat illustrerat genom Sarahs löfte till Gud är avgörande för berättelsen. Den fjärde parten och den som Bendrix hatar är ingen mindre än Gud. Bendix liv blir Sarahs död både symboliskt och bokstavligt. Sarah är offergåvan och hennes sjukdom hjälper henne att uppfylla löftet hon gav till Gud och som hon inte orkar hålla av egen kraft. De två männen - älskaren och den bedragna maken - delar paradoxalt nog nu en upplevelse som format deras gemensamma öde och frågan är om inte Bendrix övertar Sarahs roll, eftersom han dröjer sig kvar hos Henry. Trots att Sarah älskade Bendrix förblev hon på sätt och vis också lojal mot maken, även om hennes känslor till Henry kanske var mer som moderns.

Romanen av Graham Green innehåller betydligt fler detaljer än filmen. Flera karaktärer i boken utelämnas helt för att passa filmens format. Därför känns filmatiseringen av Greens roman kanske mer som god underhållning än en studie och reflektion över religionens roll i sammanhanget. Bokens Sarah är en betydligt mer mångfacetterad person vars storhet just låg i hennes mänskliga svaghet och uppriktighet. Hon fortsätter att växa även sedan jag lagt ifrån mig boken.

 

Kristian Pella

Ur arkivet

view_module reorder

Svenskan som driver en av Europas ledande dansutbildningar

Det var med mycket envishet och en portion mod som Jessica Iwanson för 35 år startade sin skola för nutida dans i München. I dag räknas Iwanson International School of ...

Av: Linda Karlsson Eldh | Övriga porträtt | 04 januari, 2010

Brott och straff I. Brottets relativitet - straffets exekutivitet

Det är icke allt sant som sanning är likt (ur Domarreglerna) Lagarna var nyktra och definitiva. Uttömmande och sakliga. Där fanns inga promenadstråk, eller blombeströdda ängar insprängda mellan lagarna, inga ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 20 oktober, 2009

Levittown i Pennsylvania   1959

Magnolia och förgätmigej

Som jag nyss skrev handlar en av berättelserna i Robert McCloskeys ”Han hette Homer” om hur man byggde amerikanska sovstäder med expressfart, tack vare färdiga byggelement. I bild och text ...

Av: Ivo Holmqvist | Kulturreportage | 28 Maj, 2016

Joseph Conrad

Joseph Conrad som människa och författare

Nämns Joseph Conrad i Sverige idag? Möjligen pliktskyldigast i grundskolan eller på gymnasiet (jag vet inte). Då dock troligen som författare av sjöäventyr eller som författaren till Mörkrets hjärta (som ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer om litteratur & böcker | 14 oktober, 2017

Läkande kraft

En vän skriver till mig om sin tonårsdotter. Han skriver: "A hade panikångest här på morgonen, har varit för mycket för henne i helgen, träning och en kompis som fyllde ...

Av: Sofia Sandström | Gästkrönikör | 23 Maj, 2014

Fågelmataren, dokumentär-novell kring Svartån

  Bild: Hebriana Alainentalo En vit pickup krypkör på cykelbanan. Nedanför den snötäckta åbädden rasslar det sprött som glas när tunna flak törnar emot uddar av nyis. I klungor vid iskanten står ...

Av: Staffan Ekegren | Utopiska geografier | 09 februari, 2009

Omöjliga intervjuer. Benny Holmberg intervjuar Öyvind Fahlström

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 04 mars, 2012

Robert Warrebäck. Foto: Joel Krozer

En novell av Robert Warrebäck

Robert Warrebäck skriver dikter, prosa och artiklar. Han har publicerat poesi i Post Scriptum, noveller i diverse skönlitterära antologier och skrivit artiklar åt olika webmagasin och tidskrifter. Han jobbar om ...

Av: Robert Warrebäck | Utopiska geografier | 28 september, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.