En porrkrönika från Loserförfattarfabriken

Tydligt senare om sider [siden] därför rött per rätt skött ändå ostentativ definition av hennes, till sak, sin sammetsnässla, parfymé, fitta utan psydonym, utav inläst, utläst, frågan om töjd, och ...

Av: Stefan Hammarèn | 10 januari, 2012
Stefan Hammarén

Jenny Berggren Keljevic. foto:Privat

Alkohol som blir galenskap

Glassmaskinen hade choklad och vanilj smak att välja mellan, strutarna var små och krispiga, jag tog min första smaktugga och tittade ut över den trafikerade gatan. Det luktade Belgrad, det ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | 13 april, 2015
Utopiska geografier

Andrei Tarkovskij. Filmaren som tänkare

Den 4 april, 2012, skulle den ryska filmskaparen Andrei Arsenjevitj Tarkovskij ha fyllt 80 år.  Nu ska jag bejaka detta faktum, och diskutera Tarkovskijs konstnärskap. Men först tänker jag vara fräck ...

Av: John Andersson | 15 april, 2012
Filmens porträtt

Rekonstruktion av Josef Seidels fotoateljé. Källa: Wikipedia

Fotoskatten på Josef Seidels vind

När man kliver in på den mörka vinden till Josef Seidels fotostudio på Lineckagatan 272 i Český Krumlov så upplever man samma känsla som när denna fantastiska fotoskatt hittades. Längs ...

Av: Mathias Jansson | 21 september, 2015
Essäer om konst

Hur påverkades Ingmar Bergman av August Strindberg?



Hon läser högt ur Ett Drömspel som hon ska sätta uppÅr 1986 fick Ingmar Bergman stora problem med en uppsättning av August Strindbergs Ett Drömspel. Sjuka skådespelare och annat elände försvårade repetitionerna. Makterna tog över, tyckte han. Den där djävla dåren Strindberg kan slänga sig i väggen, menade demonregissören. Först tolv år senare med en radioteateruppsättning av Oväder och med Erland Josephsson i huvudrollen togs Strindberg till nåder igen. Men livet igenom - alltsedan yngre tonår då han fick 60 kronor av en rik faster och köpte flera av Strindbergs verk för pengarna - hade författargiganten stort inflytande på Bergmans konstnärliga skapande. Ibland en relation med avbrott och avståndstagande men i grunden hållbart som ett äktenskap av äldre modell.

Det finns likheter mellan herrarna både avseende person och konstnärskap. Inflytandet av en luthersk arbetsmoral är uppenbart. Arbetsdagarna var hårt reglerade, präglade av rutiner. Tidiga morgonpromenader följdes av koncentrerat och effektivt arbete. Deras syn på sanningskrav var hård, känsligheten inför orättvisor, verkliga eller inbillade, var ibland gränslös. Ilska och hat fanns där men fick delvis olika uttryckssätt: Strindberg var i det direkta mötet oftast timid och vänlig, utbrotten kom i ”nästa roman” medan Bergmans raseriutbrott mot omgivningen kunde vara mycket skrämmande och kränkande; hans sågning av Torsten Flink på Dramaten inför ett gästspel i New York innehöll alla tänkbara schatteringar från faderligt milt förebrående till brutal avrättning.

Lappar med klagomål kan vara talande, som vi vet från t.ex. gemensamma tvättstugor. Båda männen gnällde ofta hos sina hushållerskor om mat och städning. Här kom bådas pedanteri och kinkighet i dagen.

I Bergmans filmer och teaterproduktioner hittar man påverkan från Strindberg. I Smultronstället är tids- och rumsfaktorn upplöst: Professor Borg förflyttar sig obehindrat mellan tid och rum. Vilsen och förvirrad vandrar han i solbleka och bländande landskap utanför den verkliga världen; mardrömssekvenser är särskilt suggestiva. Allt kan ske, allt är möjligt, precis som i Ett Drömspel. Samma gemensamma nämnare hittas hos Persona, där karaktärerna går ut och in i varandra, och Drömspelet.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Protester mot överhet och auktoriteter, inte minst fadersuppror, blir tydliga i filmen Hets, vars manus den unge Bergman skrev. Alf Sjöberg regisserade men Bergman fick ansvara för slutscenen, där den unge och orättvist behandlade gymnasisten på Söder hytter med näven mot alla Caligula och staden Stockholm, precis som Arvid Falk gjorde i Röda Rummet. I Fanny och Alexander spåras påverkan från Tjänstekvinnans son. Biskops Vergérus omilda behandling av Alexander kan jämföras med Johans gräl med fadern om muttrarna.

I Bergmans filmer och teaterproduktioner hittar man påverkan från StrindbergEtt inslag av magister- elevförhållande ingår även i Smultronstället. - Även i teateruppsättningar, t.ex. i den snart tidsaktuella Påsk lät sig Bergman influeras av Strindberg.

När Bergman bodde på Karlavägen i Stockholm i närheten av det hus där Strindberg en gång hade sin bostad påstod han att han ibland kunde höra Schumanns Aufschwung spelas på piano. Det var det stycke Strindberg tyckte sig höra under sin infernokris i Paris i Hotel Orfila. Ett bra exempel på vilket slags roll Strindberg spelade i Bergmans liv.

Kvar står även minnet av scenen i Fanny och Alexander, där Alexander ligger i sin farmors knä. Hon läser högt ur Ett Drömspel som hon ska sätta upp. Året i handlingen är 1907, relationen med Harriet Bosse med äktenskap, därefter verkliga och telepatiska möten är snart helt avslutad och Strindberg går inom kort sin sista tid i Blå Tornet till mötes. I fråga om äktenskap och kvinnor kan många paralleller dras mellan våra två stora. Men det är en annan historia.

Kurt Bäckström
Ingmar Bergman om August Strindberg
http://www.youtube.com/watch?v=Bc8DpjM4c-c

 Kommentar

Det äger sin riktighet att Ingmar Bergman tog starka intryck av Strindberg både i sina filmer och sina teateruppsättningar. Ytterligare några exempel på det anförde jag i en artikel i Tijdschrift voor Skandinavistiek för en del år sedan, i årgång 19 nr 2 - där försökte jag visa att Bergman var fenomenal inte bara på att låta sina verk bli en ekokammare av andras, utan att han också bedrev en avancerad intertextualitet inom sitt eget fiktiva universum:

http://dpc.uba.uva.nl/cgi/t/text/get-pdf?c=tvs;idno=1902a06
Ivo Holmqvist

 

Ur arkivet

view_module reorder

Spiritualitet och den helige Franciskus

Dagens västerländska samhälle är fyllt av stress, oro och rädsla. Många människor upplever ångest inför en osäker framtid med arbetslöshet, nya dödliga sjukdomar, terroranfall och naturkatastrofer. Vi lever dessutom i ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 24 april, 2012

Transcendentala varelse!

Det regnar. Snön smälter helt om det fortsätter så. Jag längtar och saknar dig.    I minnet återvänder jag till tiden vi tillbringade tillsammans, efter din första resa till USA, här i Stockholm ...

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 13 februari, 2017

Ekelunds frihet

Den offentliga bilden av Vilhelm Ekelund (1880-1949) är minst sagt schizofren: å ena sidan betraktas han som en svärmisk naturlyriker och å andra sidan som en vresig enstöring som decennium ...

Av: Bo Gustavsson | Essäer om litteratur & böcker | 08 februari, 2010

Otto Andersson på 1950-talet.

Stilla dagar i Mejlans

Som av en händelse blev den finlandssvenske författaren, psykiater, politikern, jazzpianisten m.m. Claes Andersson aktuell i flera sammanhang några vackra höstveckor. Först kom hans uppföljare till ”Ottos liv” från 2011 ...

Av: Rolf Karlman | Litteraturens porträtt | 11 september, 2017

En supernova av ljud

Tidningen Kulturen ger sig ut i den inre rymden och möter ljudpsykonauterna i Vrakets Position. Även om man är helt omgiven av musik kan man ibland känna en saknad. En diffus ...

Av: Peter Sjöblom | Musikens porträtt | 17 februari, 2014

Den osynliga piskan. Om Henning Berger

Höstmörkret är kompakt som i en kolsäck. Ett ilsket kallt regn piskar gatorna. Det har på fler än ett sätt varit en blöt natt. Henning Berger har varit ute på ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 21 april, 2012

En julkrönika av Marja Beckman

Medan jag försöker skriva något någorlunda nytt om julen, eller åtminstone roligt eller på annat sätt berörande, visar tv-nyheterna ett inslag om en apatisk flyktingpojke. Hans föräldrar har förlorat sitt ...

Av: Marja Beckman | Gästkrönikör | 24 december, 2009

Ett barn är fött...

Idyllen kan vara påträngande. Den kan bli för mycket. Idyllen är då ofta avskild från det verkliga. Den avsedda relationen av en s.k. inkarnation kan vara bruten. Några vill inte ...

Av: Hans-Evert Renérius | Gästkrönikör | 25 december, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts