Tankar runt viktiga filosofiska steg under det senaste århundradet Del II

Medvetandets intentionalitet: Husserl Intentionalitetsteorin gav Husserl ett instrument att kritisera psykologismen. Intentionalitetsteorin hävdar att det psykiska endast finns i kraft av objekt med visst innehåll som det är riktat mot. Psykologismen ...

Av: Carsten Schale | 27 januari, 2012
Agora - filosofiska essäer

Mannen som avslöjade Heideggers villfarelse. Om Nicolai Hartmann

I våra dagar är Nicolai Hartmann helt bortglömd. När han dog 1950 vid 68 års ålder, ansågs han vara en av samtidens viktigaste filosofer vid sidan av Martin Heidegger. Men ...

Av: Bo Gustavsson | 04 januari, 2015
Agora - filosofiska essäer

dr Krabba

Janne Karlsson, född 1973 och bosatt i Linköping med mina två söner. Har arbetat inom vården i 20 år, men sade upp mig 2010 för att satsa helhjärtat på tecknandet. Då ...

Av: Janne Karlsson | 03 oktober, 2011
Kulturen strippar

Rasjonalitet

Innledning Konsepsjonen om rasjonalitet er om alt som lar seg begrunne i kraft av menneskets fornuft. Opplysningsfilosofen Immanuel Kant mente at mennesket oppnådde viten og kunnskap om seg selv og verden ...

Av: Thor Olav Olsen | 02 Maj, 2014
Agora - filosofiska essäer

Essäer om politiken

Frihet är jämlikhet är solidaritet

 

Image
Eugene Delacroix, La Bastille
En idéhistorisk exposé över den franska revolutionens honnörsord

Det är näst intill omöjligt att bilda sig en rättvisande uppfattning om den enorma betydelse som den franska revolutionens berömda slagord "frihet, jämlikhet och broderskap" har kommit att få för den politiska idéhistoriens utveckling under de senaste århundradena.

När deklarationen om mänskliga (mannens) rättigheter utropades år 1789 blev den i själva verket till en allenarådande symbol för den moderna tidens politiska ordning. Men inte alla tänkare tilltalades av dess hävdvunna ideal. "Den första företrädaren för den moderna konservatismen", engelsmannen Edmund Burke, var en av dem som ställde sig starkt kritisk till revolutionen. Han menade att den bara skulle leda till ytterligare kaos och ofrihet, eftersom grundvalarna i ett samhälle inte kan förändras i ett slag. I Tankar om franska revolutionen (1790) skriver han: "När jag förnekar deras [förespråkarna för den franska revolutionen] falska rättigheter och krav, är det ingalunda min avsikt att kränka de rättigheter som är verkliga och som deras förmenta och falska rättigheter i grunden skulle tillintetgöra". Vid ett första påseende kan denna utsaga påminna om de liberala doktriner som utarbetades vid ungefär samma tid. I en passage menar Burke att "allt som den enskilde kan göra för sin räkning, utan att inkräkta på andra, det har han rätt att göra, och han har rätt till en rimlig del av allt vad samhället [...] kan uträtta till hans fördel. I detta kompanjonskap har alla människor lika rättigheter, men inte rättigheter till samma ting". Sannolikt avser Burke här familjen - den enligt konservatismen minsta samhälleliga enheten - när han talar om "enskilda rättigheter". Men någon jämlikhetsiver av modernt snitt vittnar hans ståndpunkter knappast om.

Turkiet – i Europa men ändå inte europeiskt?

Image
Illustration: Ragni Svensson
TEMA ÖST-VÄST

Det sägs ofta att Turkiet har varit in Europe men inte of Europe, men finns det en europeisk historia utan Turkiet? Sveriges generalkonsul i Istanbul, Ingmar Karlson, går till grunden med Turkiets relation till Europa.

I våra dagars Turkiet föddes och verkade historieskrivningens fader Herodotos liksom Strabo, den förste geografen och Aesopus som inspirerade La Fontaine till dennes fabler. I Pergamon uppfanns det pergament på vilket antikens vetande nedteckandes och i våra dagars Antakya, fick Jesu lärjungar för första gången heta kristna. I Tarsus föddes Paulus och därifrån gjorde han sina första missionsresor till Anatolien och lade grunden till en världsomfattande religion. I Nicea, på den asiatiska sidan av Bosporen, hölls år 325 det kyrkomöte som fastslog vår trosbekännelse. Turkiet är inte bara en del av europeisk historia utan även väsentliga beståndsdelar av vårt historiska, politiska och kulturella arv.

De osmanska sultanerna betraktade sitt välde som efterföljare till det romerska riket och efter erövringen av Anatolien kallade de det för Rum. Mehmet erövraren, som intog Konstantinopel 1453, blev keysar-i-Rum. Uppblandningen med den inhemska befolkningen skapade en unik symbios av västerländsk och österländsk kultur.

Det osmanska riket hade länge sin tyngdpunkt på Balkan och bestod av folk som tillhörde fyra trosriktningar: muslimer, judar, ortodoxa samt armeniska kristna. Under större delen av sin historia var det osmanska riket en viktig faktor i den europeiska politiken. Sverige styrdes under fem år från Bender och på julafton 1739 ingicks ett avtal om fred, enhet och vänskap vilket var osmanernas första avtal med en kristen stat, något som också gav Sverige beteckningen Turkiets äldsta vän och gav Sveriges ambassadörer i Istanbul företräde framför andra makters representanter.

I det fredsfördrag som undertecknades i Paris 1856 efter Krimkriget erkändes det osmanska riket som en del av den europeiska maktbalansen och gavs rätten att ”take part in the benefits of international law and the Concert of Europe”.

Litteraturen är språket, litteraturen är människan

Om Gayatri Chakrovorty Spivak

Image

Gayatri Chakrovorty Spivak, den produktiva nutida feministisk-marxistisk-dekonstruktivistiska litteraturkritikern, ofta kritiserad för sin svårtillgänglighet genom ett språk som endast talar till de invigda, men trots det populär som få och med intentionen att nå de stora massorna. Vad är det hon försöker säga oss?

Bilden av dagens samhälle som ett som mer och mer antar formen av en mängd fragment; ett större utbud inom fler områden och med allt högre hastighet i informationsflödet. Ett där var och en förväntas vara insatt i ett flertal och ständigt ökande antal områden. Nytt? Nej. Men det är utifrån detta det är intressant att närma sig Spivak.

Hon föddes 1942 i Calcutta i Indien och gick ut med toppbetyg och med en specialisering i engelska och engelsk litteratur, vidareutbildade sig i England och fortsatte sedan till USA där hon doktorerade på Yeats. Nu undervisar hon och är internationell kritiker inom dekonstruktionen och marxismen ur ett feministiskt perspektiv. Det som gör litteraturkritikern Spivak speciell och kanske vid första anblick mer komplicerad än andra dekonstruktionsteoretiker, är att hon inte endast håller sig inom ”sitt” fält, utan också tar sig an att studera de filosofiska, ekonomiska, kulturella och historiska fälten, tematiskt tydligt i hennes A Critique of Postcolonial Reason (1999). Hon kritiseras inte sällan för detta, men hon går inte utanför ramen för sakens skull. Tvärtom. Spivaks tillvägagångssätt motsvarar hennes sätt att ta till sig dekonstruktion och marxism.  

Renässanstänkaren Giordano Bruno och oändligheten

Image
Illustration: Ragni Svensson

Renässansen höjde taket. Man kunde andas friare. Man vågade vara mer sant egensinnig, mer storsinnad och mer djupsinnig än tidigare. En genomgripande pånyttfödelseanda var på väg, men den katolska dogmatismen och politiska och religiösa maktstrider gick inte att undvika. Under 1500-talet härjades Frankrike av hugenottkrigen, och under detta århundrade verkade en av Västerlandets storslagnaste tänkare genom tiderna, nämligen Giordano Bruno, född år 1548 i Nola, en landsortshåla inte långt från Neapel. Redan i tonåren blev han en dominikanbroder. Han studerade flitigt och läste även litteratur som närmast kunde anses vara kättersk, bland annat av Erasmus Rotterdamus. Vid 26 års ålder var han tvungen att fly efter att ha gjort sig omöjlig inom sin orden. Han kallade sig själv ”en akademiker utan akademi” och trodde att han skulle finna en viss frihet hos kalvinisterna i Genève. Men här var man lika dogmatisk, inkrökt och inskränkt som hos de mest inkvisitoriska katolikerna.

Ariosto kunde skriva sitt epos Orlando furioso, som i sin handling berör myter om antika gudar och gudinnor, i början av 1500-talet, och Botticelli kunde år 1485 skapa sin berömda målning Venus födelse. Lorenzo de’ Medici såg till att skriftsamlingen Hermes Trismegistus, som innehåller egyptisk visdom i senantik tappning, översattes av Ficino, som Bruno läste och inspirerades av.

Ellen Keys Eros – den livsfarlige guden

Image
En ung Ellen Key. Foto: Ellen Keyinstitutet

Den grekiske Eros befinner sig långt ifrån den lille söte puttin Amor.1 För grekerna var Eros en ”stor demon”, eftersom allt demoniskt är ett mellanting mellan gud och människa, som Diotima säger till Sokrates. I Diotimas tal används metaforer från den jordiska och fysiska kärleken för att beskriva vad tänkandet verkligen är. Där finns en glidning som lämnar det öppet huruvida kärleken till nästan och kärleken till det sköna och det goda står i ett hierarkiskt förhållande till varandra, eller om det är möjligt att se dem som samma sak. Eros är tänkande. För Platon, i Diotimas version, är Eros själva filosofin.  Eros är inte endast det sexuella begäret, han är den aktiva kraften som sådan. Därför har Eros ett dubbelt liv i den grekiska litteraturen, både som antropomorf Gud, men också som den sexuella attraktionens utommänskliga kraft som finns i varje levande varelse. Allt som rör sig och andas är under påverkan av dessa krafter.

Utan kunskap faller demokratin

Image
Illustration: Bella Livolin
Nittio år efter införandet av allmän rösträtt i Sverige, medan diktaturer på annat håll utmanas av demokratirörelser, väcker en undersökning av svenska väljares kunskap frågan om vi verkligen kan hantera den makt som lagts i våra händer. Är det inte dags att lämna tillbaka styret åt dem som vet bäst vad vi behöver? Det beslut som riksdagen nu står i begrepp att fatta, innebär att makten lägges i deras hand, som är minst kompetenta att handhava den. Att detta ska vara till lycka för land och folk tycks mig ofattligt.

Så sa den före detta statsministern Hjalmar Hammarskjöld innan beslutet att införa allmän rösträtt 1918. Slaget var förlorat. Det var bara att beklaga vad som höll på att ske. Pliktkänsla hade väglett deras arbete att forma landets politik, förklarade de konservativas ledare i första kammaren, Ernst Trygger, och ”med jämnmod” skulle de nu ”bära denna orättvisa”.

Hur jämlik kan jämlikhet vara? – om Mary Wollstonecraft

mary-wollstonecraft.jpg 
Målning av Mary Wollstonecraft
(cirka 1797) av John Opie.

Hur jämlik kan jämlikhet vara?

– om Mary Wollstonecraft

Det ligger i tiden. Utställningar, böcker, pjäser och filmer, ja, otaliga är de uttrycksmedel som just nu handlar om detta. Feminism. Begreppet vänds och vrids på ur alla möjliga sidor, som om det vore något nytt, fast det idag borde vara en självklarhet och kanske inte ens behöva betonas. En som var långt före sin tid var 1700-talsfeministen och författaren Mary Wollstonecraft, vars böcker och åsikter fortfarande är aktuella.

Vad är det då som gör att denna kvinna är så intressant idag? En person som kanske kan svara på den frågan är Margareta Garpe, en av fem dramatiker, som skrivit delar av den sannolikt första teaterpjäsen om Mary Wollstonecraft:

En exceptionellt skoningslös sado-masochist

En exceptionellt skoningslös
sado-masochist

Essä om det heliga Arabiens befriare, T.E.Lawrence.

För snart sjuttiotvå år sedan, den 19 maj 1935, slirar T.E.Lawrence med sin tunga motorcykel, en 1932 års Brough Superior SS-100 på raksträckan mellan Bovington Camp och Cloud's Hill, på väg hem, från flygvapnets kaserner, till sitt eremitage . Den skinnklädde T.E.Lawrence skadas livshotande vid fallet mot den svarta, blanka, regnvåta asfalten.

Ur arkivet

view_module reorder
Ioana Nicolaie. Foto Mircea Cărtărescu

Den kvinnliga kroppens erfarenhet träder in i litteraturen – intervju med den rumänska…

Jag är tung, genomskinlig, med geometriska parker som växer under arkader. Jag trycker stenar mot bröstet, jag tycker jag är en damm av sprucken marmor. I nionde månaden är jag ...

Av: Maria Monciu | Litteraturens porträtt | 15 december, 2014

Prins Eugen – Ett levande konstnärskap

Det allmänna fenomenet svenskt monumentalmåleri blir partikulärt genom en orientering av prins Eugens konstnärliga praktik. Likt många andra svenska konstnärer kring förra sekelskiftet var prins Eugen en konstnär som ägnade ...

Av: Allan Persson | Konstens porträtt | 22 januari, 2013

Emily Dickinson

En dikt av Emily Dickinson

Är dikter bättre, ju svårare de är? Litteraturvetaren Harold Bloom verkar tro det. Han är en av Emily Dickinsons varmaste anhängare, och talar i sin "Den västerländska kanon" (1994) om ...

Av: Emily Dickinson | Utopiska geografier | 14 februari, 2015

Krokodilen äter små barn, vet du

Mamman rycker tag i dotterns jackärm och mumlar något ohörbart nära hennes öra. Vad det ohörbara än innebar så har flickan tårar i ögonen när hon tittar bort med ledsen ...

Av: Jessica Johansson | Gästkrönikör | 21 mars, 2012

Heteronormens paradis

Den 8 april 2006 gjorde sig den jamaicanska dagstidningenSunday Herald's skyldig till hets mot folkgrupp med löpsedeln:"No homos!" Uppmaningen följdes upp av en ingående artikel i vilken dåvarande oppositionsledaren Bruce Golding ...

Av: Klas Lundström | Reportage om politik & samhälle | 17 februari, 2010

Poesi i poetik och praktik

Det råder oftast en förvirring kring begreppet poetik och det blir i det dagliga användandet till en brokig blandning av metodik, estetik, poetik därtill uppblandat med en politisk hållning. Sammantaget ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 21 december, 2016

Hobbiten, en oväntad resa bort, och hem igen

J.R.R. Tolkiens bok ”Hobbiten – Bort och hem igen”fångar essensen av drömmen om ett mysigt hem med ensjungande tekittel. Vissa romankaraktärer åker runt hela jorden för att komma hem. Andra ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 06 december, 2012

Från Friskatorpet: Berättaren, berättelsen

Jag är den som berättar. Ger en röst åt det som ingen har. Jag är den som bevittnar. Ser det ingen annan ser. Denna plats, denna tid. Vad som strömmar ...

Av: Emma Ehrlekrona | Gästkrönikör | 07 juli, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.