Detalj ur omslaget till

Vad kan vi lära av Läsebok för folkskolan?

I ”Läsebok för folkskolan” – huvudlärobok för svenska skolbarn fram till 1960-talet – speglas tydligt hur ett samhälles rådande mentaliteter reproduceras när det gäller att smidigt infoga de unga i ...

Av: Björn Gustavsson | 13 juli, 2017
Björn Gustavsson

Jobbcoachen från Arbetsförmedlingen

Jag har aldrig träffat en sådan där jobbcoach från Arbetsförmedlingen som regeringen just nu satsar så stort på, men föreställer mig att deras uppgift går ut på att hjälpa människor ...

Av: Marja Beckman | 10 september, 2009
Gästkrönikör

Marco Missiroli. Foto Gian-Luca Rossetti

Skrivkonsten mellan väsentlighet och dikt

Marco Missiroli är född 1981 i Rimini men bor sedan många år tillbaka i Milano, där han givit ut flera böcker och fått prestigefulla priser som Premio Campiello, Premio Comisso ...

Av: Guido Zeccola | 07 november, 2014
Litteraturens porträtt

Från Harmonia Mundis cd

Jean-Philippe Rameau och baletten Les Indes galantes

;William Christie tolkar Jean-Philipppe Rameau i Paris nyöppnade konsertsal

Av: Eva-Karin Josefson | 04 augusti, 2017
Essäer om scenkonst

Essäer om politiken

Ett finskt trauma

”Kvinnogardisterna står i stadshusets fönster och skjuter mot de överlägsna vita styrkorna. Männen vill ge upp, men kvinnorna vägrar. Likhögarna på gatorna växer och Tammerfors står i brand. Det är den 5 april 1918.”

De vita trupperna var underställda senaten, så kallade regeringstrupper. Borgarna och den besuttna klassen hörde till de vita. De röda trupperna var underställda det socialdemokratiskt ledda folkkommissariatet, den revolutionära regeringen. Arbetare och obesuttna hörde till de röda.

Ett märkligt åländskt läkaröde

En ung åländsk läkare kom att kom att spela märkliga roll i det röda upproret som inleddes i Finland i januari1919. Erik Jorpes från Kökar hamnade på den röda sidan och var också med att bilda Finlands kommunistiska parti i Moskva. Han tog sig sedan till Sverige och blev sedermera professor i medicin vid Karolinska institutet i Stockholm och världskänd som ”heparinets fader”

”Jag hade tur.”

Crister Enander i en passionerad och självbiografisk essä om Folkhemmet.

”Väcka, oroa, förarga”

Bo Strömstedts frånfälle vid 87 års ålder häromveckan fick många att skriva ner sina minnen av honom. Chefredaktören på Svenska Dagbladet ägnade på midsommardagen många erkännsamma ord åt den skicklige tidningsmakaren som alltid formulerade sig med omsorg. Det var därför lite lustigt att i samma tidningsnummer i en rubrik möta den svengelska innovationen ”bettade” (från en finansanalytiker, apropå Brexit-omröstningen där det inte gick som man hade slagit vad om) och i ett långt kåseri om fotboll se meningen ”jag är fan min egen domare”. Sådant skulle inte ha sluppit genom medan SvD fortfarande höll sig med omdömesgilla korrekturläsare.

Exit Brexit?

”Olika metoder för ’objektiv upplysning’ vid folkomröstningar” är titeln på den skrift från 1921 som Herbert Tingsten blev docent på och senare professor i statskunskap vid Stockholms Högskola, som det ännu hette den gången, långt innan han blev en mycket inflytelserik och dominant chefredaktör på Dagens Nyheter. Avhandlingen berör detta politiska instrument som det praktiserats i Schweiz, där det fortfarande används flitigt, och i USA.

Anna Sundberg. Reflektioner kring en jihadist som kom hem

Bort och hem igen. Så skulle man kunna beskriva Anna Sundbergs resa. Den förlorade dottern som blev funnen. Det låter kanske som jag är ironisk, men det är jag inte. Det är en djupt allvarlig och ärlig berättelse, som berör mig desto mer eftersom den har vissa likheter med min egen. Under sexton år levde Anna Sundberg som jihadist, ja, hon trodde på jihadismen. Men hon var inte terrorist; hon skadade ingen fysiskt, däremot sig själv psykiskt. Men hon levde med en riktig terrorist, hon älskade en terrorist. Och det är också titeln på hennes självbiografiska bok Älskade terrorist som kom ut denna vår. Hon skrev den tillsammans med journalisten Jesper Huor.

Ulrik Langen: ”Tyven”.

Göran Tunströms roliga roman ”Tjuven” är dessbättre kontrafaktisk: ingen har stulit från Carolina Rediviva Codex Argenteus, biskop Wulfilas gotiska bibelöversättning från 300-talet som präntades på pergament i Ravenna ett par hundra år senare. Silverbibeln roffades från Prag av svenskarna som krigsbyte 1648 och hamnade hos drottning Kristina. Den var sedan en kort vända nerom Amsterdam men återbördades till Sverige av Magnus Gabriel de la Gardie.Nyss framställdes i smyg en mängd tredimensionella kopior av den undersköna Nefertite, något som inte roade det museum i Berlin som ställer ut originalet. Silverbibeln behöver man inte stjäla, den finns i sin helhet utlagd på Internet.

Ljusets skugga

Claes-Magnus Hugoh om terrorattackerna och anarkoterroristismen

Ur arkivet

view_module reorder
Karnevalståg från Moderna Museet 1968

Art Distribution – en omöjlig historia som fyller femtio år

Vi vet att vi lever i en värld där marknadskrafterna styr och ställer. Du måste, om du vill överleva, göra dig själv till ett varumärke, det vill säga om du ...

Av: Percival | Kulturreportage | 13 augusti, 2016

Bernadette och miraklet i Lourdes

Helgon finns i de flesta religioner och intresset för helgon har varit utbrett i alla tider. Inom olika kulturer har män och kvinnor betraktats som särskilt heliga och vördnadsvärda på ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 25 maj, 2014

”Även en värld som skapar sig själv, måste en gång ha blivit skapad.”

Under en resa i Indien i december 1993, arrangerad av Samuel Strandberg i Samuel Travels, kom jag till den lilla staden Rishikesh, där Ganges flyter ut ur Himalaya. Att vi ...

Av: Erland Lagerroth | Övriga porträtt | 04 oktober, 2013

Ingen rädder för vargen här…

”Who´s afraid of Virginia Woolf”, Mike Nichols filmatisering av Edward Albees pjäs som nyss visades på TV 2 är väl mest känd för att Elizabeth Taylor som Martha och Richard ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om film | 16 september, 2017

Humanismens historia

Illustration: Joakim Ceder Humanismen och den kristna etiken lyfts ofta fram som grunden för det västerländska samhället. Religionshistorikern Christer Hedin ser närmare på dessa traditioner och deras betydelse för dagens samhälle.I ...

Av: Christer Hedin | Essäer om religionen | 08 januari, 2011

Ester Henning och den skapande kraften

”Jag är den största konstnären”, förkunnar Ester Henning för världen. I romanfantasin ”Drömmen om Ester” fascineras Anna Jörgensdotter av hennes motstånd och okuvliga konstnärliga kraft. Författaren har närmat sig ett ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 02 november, 2017

Regler og regelstyring

Innledning Eksempler på aktiviteter som er regelstyrt, er sjakk og fotball: I det tjuende århundre dukket det opp filosofer som hevdet at språk er regelstyrt (Austin; Searle).Ut fra en oppfatning om ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 12 juni, 2013

Att fullgöra den plågande plikten – industrimusikens roll för individen i samhället

Einstürzende Neubauten sade tidigt i sin karriär, långt före de hade blivit det romantiskt anlagda band de inte utan finnes är idag, och medan de fortfarande gjorde en musik som ...

Av: Peter Sjöblom | Essäer om musik | 14 oktober, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.