Reformvänlig munk söker nunna för äktenskap

Det var i Eisleben det hände: Det är knappt man kan urskilja kyrktornen på St. Andreakyrkan. Dimman ligger tät. Ändå var det här som det började. I en sömning småstad ...

Av: Mathias Jansson | 08 november, 2011
Resereportage

Denna dag ett liv Essä i fragment

En humanism. Självkännedom, insikten om det existensiellt lika som förutsättning, tillsammans med psykologisk fantasi och inlevelse. Inte vara en ovanpå flytande ”humanitarian”, utan använda sin erfarenhet för att förstå vad ...

Av: Gunnar Lundin | 06 november, 2013
Essäer

Mikael Enchell. Foto Cata Portin

Filosemiten Mikael Enckell

”Vad du icke vill att din nästa skall göra dig, det skall du icke göra honom. Det är hela Toran, allt annat är tillämpningar. Gack och studera!” ”Om icke ...

Av: Gunnar Lundin | 02 oktober, 2016
Agora - filosofiska essäer

Kulturförbittring II

Eftersom de värden som vi har haft hittills alltså drar sina slutliga följden, eftersom nihilism utgör den yttersta logiska slutsatsen av våra stora värden och ideal - eftersom vi måste ...

Av: Freke Räihä | 30 december, 2010
Essäer om litteratur & böcker

En marginaliserad grundlagsfader



chydenius
Anders Chydenius
på finländskt frimärke.

Anders Chydenius var en uppfinningsrik och energisk präst från Österbotten som kom att bli den svenska liberalismen första store uttolkare och förkämpe. Bertil Falk porträtterar honom.

Fråga en svensk vem Anders Chydenius (1729-1803) var. Det är sällan någon kan svaret. Jag brukar ställa frågan och mitt enkla frågetest visar att trots allt tal om att demokrati är Sveriges bärande ideologi och den underliggande basen för skolundervisningen, så föreligger när det gäller vår grundlagsstadgade yttrandefrihet betänkliga brister i denna undervisning.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I USA får alla skolbarn lära sig namnen på grundlagsfäderna och plugga konstitutionen. Finländaren Anders Chydenius är faktiskt den viktigaste av våra grundlagsfäder. För demokratins urcell är inte rösträtten utan tryckfriheten, yttrandefriheten, uttrycksfriheten. Denna frihet är förutsättningen för att en rad demokratiska institutioner ska kunna fungera på ett något så när acceptabelt sätt.

Jag vet inte hur länge vi haft ordet frihet i svenska språket, men det går långt tillbaka i tiden. Biskop Thomas Simonsson(1380-1443) skrev 1439 sin frihetssång. Inledningen till den andra versen låter så här:

Frihet må väl liknas vid ett torn,
där en väktar blåser av sitt horn

Tomas avsåg knappast rätten att fritt uttrycka sin mening med denne väktare som blåser i sitt horn, men metaforen kan i dag i överförd bemärkelse få stå som symbol för uttrycksfrihet i vidare bemärkelse.

Under 1700-talet satt hattpartiet vid makten under en mycket lång period. Under denna period fattades beslut i det sekreta utskottet, däribland det olyckliga beslutet att 1741 gå i krig mot Ryssland, vilket några år senare ledde till det så kallade Dalaupproret, som brutalt slogs ned när dalkarlarna anlände till Stockholm.

Makthavarna hade fattat det fatala beslutet att starta detta krig bakom lyckta dörrar. Hemlighetsfullheten i sekreta utskottet innebar också att rikets usla finanser länge kunde döljas, men slutligen kunde mössorna överta makten en kvarts sekel senare. Det katastrofala finanserna upptäcktes.

I det läget lade Anders Chydenius från Finland, rikdagsman, präst, nationalekonom, upplysningsman, etc 1765 fram ett memorial, som vid 1766 års riksdag blev grunden till världens första tryckfrihetsförordning (TF). Det var faktiskt 21 år innan USA fick sin berömda grundlag och 23 år innan denna USA:s grundlag började gälla. Chydenius var med andra ord sannerligen tidigt ute.

Han var förvisso varken först eller ensam om att plädera för yttrandefrihet i Sverige. I det avseendet var han bland annat påverkad av nationalekonomen Anders Nordencrantz (1697-1772), vars skrift  Oförgripliga Tankar om Frihet i bruk af Förnuft, Pennor och Tryck skulle ha publicerats 1756, men som stoppades av censuren.

Man ska inte heller glömma den i briljante Linnélärjungen Peter Forsskål (1732-1763), också han finländare, som 1759 trotsade censuren och privat lät trycka 500 exemplar av sin avhandling Om den borgerliga friheten, som han delade ut bland studenter i Uppsala.

Men Chydenius var den som blev katalysatorn och som med sitt memorial försåg Sverige och Finland med denna utomordentligt demokratiska TF.

1766 års TF innebar inte bara att censuren togs bort, utom för religiösa skrifter. Lagen innebar dessutom två viktiga nyheter. Till att börja med fick den status av grundlag. Den andra nyheten var att i denna TF ingick den unika bestämmelsen om medborgarnas rätt till insyn i allmänna handlingar, den så kallade offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipens betydelse har efter det andra världskriget uppmärksammats även utanför Sverige. Så till exempel fick Danmark och USA liknande lagar, dock inte i form av grundlag. Och i dag spökar Chydenius också i EU även om hans namn sällan eller aldrig nämns.

(Det kan i sammanhanget påpekas att Gustav III (1746-1792) år 1772 genomförde en statsvälvning. Han förbjöd senare också rapportering om den franska revolutionen (1789), en sida av monarkens verksamhet som hamnat i skuggan av hans intresse för att kopiera och införa franskinspirerad kultur i Sverige. Men offentlighetsprincipen blev kvar och även i sin kastrerade form innebar Gustav III:s TF ett väldigt framsteg i förhållande till situationen före mössornas maktövertagande.)

Chydenius var en stor beundrare av den yttrandefrihet som rått i Kina under en tidigare period, men idén med en offentlighetsprincip var nog ändå främst en funktion av erfarenheterna från de skadliga effekterna av sekreta utskottets dolda förehavanden. Med insyn i utskottets arbete hade Sveriges usla ekonomi kunnat uppmärksammas och åtgärdas på ett tidigare skede. Ryska krigsäventyret, som inte minst tärde på ekonomin, hade kanske inte ens inträffat om det rått öppenhet.

Hade det varit i USA hade Anders Chydenius i dag troligen varit ett namn av samma dignitet som Thomas Jefferson (1743-1826), mannen som skrev den amerikanska konstitutionen. Så icke i Sverige. Hos oss är fixeringen vid det tidsbundna, tidsandan, dominerande i stort sett överallt. Det kan i sammanhanget illustreras av det lustiga faktum att postverket ger ut frimärken med ABBA, Pippi Långstrump, levande sporthjältar och andra förstundenvarande innefenomen, medan samma postverk förbigick 200-årsminnet av vår TF 1966 med tystnad.

Inte heller gav 200-årsminnet av Anders Chydenius bortgång upphov till några lovprissånger 2003. Annat är det i Finland. Där kom han på frimärke redan 1935 och före införandet av Euron fanns hans nuna också på en sedel. Den ende svensk som tycks ha uppmärksammat 2000-årsminnet av Chydenius bortgång offentligt är landshövding Anders Björck, men det skedde inte i Sverige utan vid ett besök i Karleby i Finland 2003.

Det kan tyckas oväsentligt hur det gick till när vi fick vår TF med offentlighetsprincip, men frågan är om det verkligen bör vara på det sättet att den ena generationen svenskar efter den andra lämnar skolan utan att veta hur vi fick vår TF och vem som låg bakom.

Ett ljus i mörkret är Pentti Virrankoskis biografi Anders Chydenius: demokratisk Politiker i upplysningens tid, som översatt från finska gavs ut 1995. Och så här i Nådens År 2006 kanske det kan vara idé att påpeka för postverket att om tio år, 2016, så fyller världens första TF 250 år.

Bertil Falk

Ur arkivet

view_module reorder

Brev från Sverige - till Susan Sontag, in memoriam

I. Susan. Jag är i Sverige. Tiden går ifrån och hinner i kapp. Efter att första gången ha sett Duett för kannibaler (1969) var min tanke att kritiken, med undantag ...

Av: Peter Lucas Erixon | Litteraturens porträtt | 18 december, 2007

Varför skrev De Geer inte 'fitta' på fanan? En konst- och kulturessä

När konstnären Carl Johan De Geer 1967 skrev det köttiga substantivet 'kuken' på svenska fanan begick han inte bara rikssymbolsbrott utan också det mera könsmaktsteoretiska brottet aktiv manschauvinism som förpassade ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 05 Maj, 2012

Loserförfattarfabrikens bläckdirektören in spe personporrträttet

  Nöring, f. övrigt avlägset anförvantande(skrivmaskins)bandet till den förmögna och oresonliga familjen Stoff, bläckdirektör in spe för Loserförfattarfabrikens vidräkning, ur den självanställningsregistreingsmaskinen finns noterat 1650 dyker patronymen Nöring (Stoff) opp i annalerna, parentesens betydelse än ...

Av: Stefan Hammarén, Christofer Nöring | Stefan Hammarén | 25 mars, 2013

Louise Brooks, varken ängel eller hora

Louise Brooks? Bland Hollywoods legender har hon sjunkit i glömskan.Louise Brooks kom från Kansas. Som barn studerade hon dans och piano, det ryktas att hennes mor var en underbar pianist ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om film | 10 februari, 2012

Vanitas och andra existentiella dataspel

Döden är alltid närvarande i dataspel. En energimätare som hastigt faller, en symbol som blinkar till i övre hörnet och försvinner. Du kan bli skjuten, knivhuggen, bränd, sprängd eller överkörd ...

Av: Mathias Jansson | Essäer | 25 september, 2010

Wittgensteins förhållningssätt mellan poesi, filosofi och musik

Han betraktar henne och ser hennes ansikte, som om vore det täckt av en tunn ljus slöja, knappast verklig. Han är böjd över sig själv, det intet som väntar, han ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 12 mars, 2017

Tomas Tranströmer. Foto: Andrei Romanenko Wikipedia

”Och trasten blåste på de dödas ben med sin sång”

Tomas Tranströmer har gått ur tiden. Mitt hjärta sörjer en av världens mest betydande poeter. När en poet dör blir världen fattigare. Hur många verkliga poeter kan mänskligheten visa under ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 27 mars, 2015

Vem är Jørgen Leth?

Tillfällena när den danske filmaren och skribenten Jørgen Leth kommit på tal i svensk media är lätträknade, detta trots att han nog får räknas till en av de största levande ...

Av: Per Brunskog | Konstens porträtt | 19 juli, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.