Kiarostamis paradox

Tidigt i den iranske regissören Abbas Kiarostamis kortfilm "Two Solutions for one Problem" ("Dow Rahehal Baraye yek Massaleh", 1975) möts vi av en berättarröst; en röst som i kombination med ...

Av: Amir Bashir Ghotaslou | 25 februari, 2009
Filmens porträtt

En värld utan män

Eva Heggestad har i sin essäsamling En bättre och lyckligare värld Kvinnliga författares utopiska visioner 1850-1950 (2003) behandlat Maria Sandels roman Droppar i folkhavet som publicerades 1924. Heggestad hänvisar i ...

Av: Bertil Falk | 03 Maj, 2013
Essäer

Om filosofi som offentlig anliggende og avskjermet livsform. Del I

Innledning. Overalt hvor det gis menneskesamfunn, så gis det folk som har viet store deler av livet sitt eller tiden sin, til å prøve å forstå hva det betyr at 'No ...

Av: Thor Olav Olsen | 26 december, 2011
Agora - filosofiska essäer

Kaj Svensson. Foto: Joanna Gapinska

Kaj Svensson. Tre dikter

THE DAY DYLAN DIED He gain´d from Heav´n (´twas all he wish´d) a friend - Thomas Gray

Av: Kaj Svensson | 10 augusti, 2015
Utopiska geografier

Royal Nizam of Hyderabad Osman Ali Khan

Hyderabad




Om Nizamen av Hyderabad hade ställt sig på rebellernas sida under Sepoysupproret 1857 hade historien tagit en annan vändning och engelsmännen drivits ut ur Indien. Men han förblev lojal och det dröjde ännu nittio år innan britterna gav upp sin juvel i imperiekronan.




Den sovjetiska reklamkampanjen tar han med ro. Indiens band med USA är starka. Många miljoner indier har emigrerat västerut, framför allt de högutbildade, i en förståelig brain drain. Indiens befolkning förmerar sig med sexton miljoner årligen och det är trångt överallt. Hyderabad är ingen särskilt gammal stad på subkontinenten. 1591 flyttade den lokale härskaren från fortet i Golconda ner på slätten. Muslimer byggde stadsporten Charminar med fyra hörntorn som man inte längre kommer upp i, de är stängda sedan alltför många kastade sig ut från dem och begick självmord. Det är en välbekant byggnad för alla indier, så heter det populäraste cigarettmärket.

Annons:

En följande furste byggde det överdådiga Falak Numa på en klippa i splendid isolation ovanför staden. Nu är det ett spökpalats som ekar av en svunnen storhet medan dammet lägrar sig. Mest imponerar de eleganta badkaren med invecklade rörsystem, allt importerat från Europa, högsta hygieniska lyx för hundra år sedan. En lång rad engelska vicekungar använde palatset som vinterresidens. I trapphallen ser man deras porträtt, längs ner Lord Wavell. Men hans efterträdare, den siste av dem alla, kom aldrig hit: Lord Moutbatten återfinns inte i räckan. Man ska, som vi just nu, ha tur och goda kontakter om man vill bese härligheten, för det mesta är huset tillbommat. Den nuvarande pretendenten till titeln har flyttat till det fashionabla Banjara Hills där lyxvillorna tränger undan kåkstäderna. Men han är inte ofta där, han är fårfarmare i Perth på heltid. Från furste till fårfarmare – se där en av många tänkbara formler att fånga in Indiens förvandling med.

Mot slutet av första världskriget grundade hans farfar Osmania University, en inlånad tysk arkitekt snitsade till det hela i en vackert eklektisk morisk stil. Länge var undervisningsspråket enbart urdu, i denna stad där det talas fem-sex språk. Nu föreläser man genomgående på engelska, medan de vilda aporna svingar sig i träden utanför och är exotiska bara för utsocknes folk. Institutionen för journalistik är välbesökt. Efter min gästföreläsning om skandinavisk presspolitik trängs vänligt ivriga studenter med frågor som snart kanar ut i periferin: hur är det egentligen med den svenska självmordsstatistiken? Hur ligger det till med Boforsaffärerna? Den skandalen är aktuell, och oppositionstidningarna kastar sig förtjust över den, de är pigga på allt som luktar korruption. I den monomant regeringskritiska Indian Express låter tidningstecknaren det gamla året stappla ut ur bilden, förföljd av en luftvärnskanon med tydlig text: BOFORS. Andra avisor är mera sansade i sina utfall, men tonen är genomgående kritisk när nu året 1987 summeras. Rajiv Gandhis popularitet dalar, fast han lyckas klämma sig med i minst ett TV-inslag varje kväll. I The Times of India, konservativ som sin engelska namne, tecknar den legendariske Laxman träffsäkra dagskommentarer som vore själve David Low i farten. Laxman har också illustrerat en del av sin bror N.K. Narayans många böcker.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Bara 36 procent av de åttahundra miljonerna indier är läskunniga, men Narayans fiktiva Malgudi är en välbekant ort också bland analfabeter eftersom hans noveller och romaner har filmats för TV. Självbiografin “My Days” har just kommit i pocket, med en säljande rekommendation av Graham Greene på omslaget: “Narayan är den romanförfattare på engelskt språkområde som jag beundrar mest.” Det är superlativer som nog har en viss täckning. I The Times söndagsbilaga recenseras Ruth Prawers Jhabvalas nya roman “Three Continents” uppskattande. Den börjar i USA, går vidare till England och hamnar i Indien (och hennes vana vid olika världar har också varit till nytta för många av Ismail Merchants och James Ivorys filmer). I samma bilaga är en artikel om den nya sovjetiska öppenheten stort uppslagen. Mellan raderna kan man ana att den ryska propagandan varit effektiv. En stor sovjetisk kulturfestival pågår som bäst, bilder på ballerinor och kosackkörer flödar över i de annars sparsamt illustrerade lokaltidningarna. Sovjet anstränger sig för att få ordentligt fotfäste, och ett par av Indiens tjugofem delstater är kommunistiskt dominerade, dock inte Andra Pradesh med fyramiljonersstaden Hyderabad i skärningspunkten mellan Bombay och Calcutta, Madras och Delhi. Där dominerar i stället det väletablerade ASRC i fråga om utländskt kulturinflytande.

Detta amerikanska forskningscentrum kan snart fira sitt tjugofemårsjubileum. Man bygger till för att hysa än fler forskare och böcker. Redan nu har man den största amerikanska specialsamlingen utanför USA. Inte ens J. F. Kennedy Library i Västberlin är större, påpekar direktören James Warner Björkman med berättigad stolthet. Han är svenskättling och kommer från the University of Wisconsin. En gång var han rumskamrat med Garrison Keillor, författaren till “Lake Wobegon Days” och en underhållande och mycket populär radiopratare från mellanvästern (“på college var han en dönicke”). Jim Björkman har mångårig erfarenhet av Indien, Pakistan och Sri Lanka. Hans specialområde är hälsovårdsadministration, som fört honom runt världen, till Övre Volta lika väl som till Lausanne och Linköping. Den sovjetiska reklamkampanjen tar han med ro. Indiens band med USA är starka. Många miljoner indier har emigrerat västerut, framför allt de högutbildade, i en förståelig brain drain. Indiens befolkning förmerar sig med sexton miljoner årligen och det är trångt överallt. Hyderabad är ingen särskilt gammal stad på subkontinenten. 1591 flyttade den lokale härskaren från fortet i Golconda ner på slätten. Muslimer byggde stadsporten Charminar med fyra hörntorn som man inte längre kommer upp i, de är stängda sedan alltför många kastade sig ut från dem och begick självmord. Det är en välbekant byggnad för alla indier, så heter det populäraste cigarettmärket.

 I vimlet kring porten drabbas västerlänningen lätt av klaustrofobi, gångarna i basarerna går knappt att forcera. Trafiken är igenproppad av mopedrikshaws och bilar, kor, getter och svin, kameler och en och annan elefant. Riktigt lugnt blir det först på kvällen, när den 35-gradiga vintervärmen lagt sig. På nyårsafton är det folktomt och olycksbådande stillsamt. I varje gathörn står grupper av batongförsedda poliser, utposterade för att kväsa eventuella huliganer när det nya året blåses in. Vi hinner undan i tid innan det drar ihop sig till bråk, och nästa dag går vi på planetariet. Föreställningen handlar om norrskenets fjärran land. Men Hyderabad är dock tryggast och bäst efter den äventyrliga utflykten till the Land of Northern Lights, försäkrar speakern faderligt sedan stjärnhimlen återgått till de hemvanda konstellationerna 

 

 

 

 

 

 

Ivo Holmqvist

Ur arkivet

view_module reorder

Det våras i Berlin

De senaste åren har Berlin blivit ett allt mer hett resmål och antalet besökare växer snabbt. Staden närmar sig London och Paris som topp-ett-destination i Europa. Kulturlivet i den tyska huvudstaden ...

Av: Björn Gustavsson | Kulturreportage | 23 april, 2013

Fredrik Nietzsche, 1874.

Aforismsamlingarna, Nietzsche och Spinoza

Att läsa Nietzsche är både lättsamt och krävande, lättsamt för att svaren inte är givna och söker inte en intellektuell förståelse eller akademisk kunskap, krävande för att frågorna som Nietzsche ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 24 februari, 2016

En skarpsynt örn: Renata Adler

Det började med att jag hittade en bok med Irving Penns svartvita foton på känt folk: Karen Blixen från något av hennes sista år med åldrandets bleka regnbågshinna och många ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 18 april, 2013

Tankar kring Maria Wine och Artur Lundkvist (Korsväg II)

”Jag färdas och jag färdas inte, i minnet färdas jag där allt är sig likt och allt är sig olikt, det är en spegel av vatten som ådras, rynkas, döljer ...

Av: Göran Af Gröning | Essäer om litteratur & böcker | 27 Maj, 2014

En båt för hälsa och glädje i Amazonas

Läkarnas båt Hälsa och glädje Frivilligorganisationen Projéto Saúde e Alegría (på svenska "Hälsa och glädje") ger gratis sjukvård åt Amazonas fattiga. Men resan från liten rörelse till organisation med miljonbudget har krävt sitt ...

Av: Klas Lundström | Reportage om politik & samhälle | 01 april, 2009

Om mannen som sov på bänken

  Jag tänkte skriva en litteraturrelaterad krönika den här gången. Hade skrivit upp stolpar i min anteckningsbok och börjat fundera på snitsiga formuleringar så att texten skulle bli intressant att läsa ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 28 april, 2011

Fra moral til metafysikk

Innledning Artikkelen min er om bevegelsen fra moral til metafysikk. All moral har et metafysisk grunnlag. I vår tid er en svært skeptisk overfor alt som har å gjøre med fundament ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 16 september, 2013

Bastioner och deras vedersakare

Jag har i många decennier arbetat med att läsa in, förstå och dra slutsatser av vad andra skrivit, framför allt i ny engelsk-språklig forskning. Det har varit givande, men samtidigt ...

Av: Erland Lagerroth | Agora - filosofiska essäer | 17 oktober, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.