Simon O. Pettersson 

Deklassering

En ny lång novell av Simon O. Pettersson 

Av: Simon O. Pettersson | 18 augusti, 2017
Utopiska geografier

Drömmar och dofter i Kraków. Unsound festival

Det doftar gott om årets Unsound – festivalen i polska Kraków som tagit ledningen i att fokusera på ny experimentell, främst elektronisk, musik i gränslanden mellan konstmusik, electronika och klubbmusik ...

Av: Curt Lundberg | 27 oktober, 2014
Essäer om musik

En liten pojkes dröm om att få gå i skolan. Intervju med författaren…

Under Togos brännande sol lever de i ett stort antal, alla de barn som vill gå i skolan. Som vill lära sig, utvecklas och få kunskap. För att kunna se ...

Av: Linda Johansson | 24 juni, 2012
Litteraturens porträtt

Det urolige sinn. Del II

Homo Viator Menneskeværen er essensielt sammenknyttet med vandring, mente den katolske filosof Gabriel Marcel(1889-1973), e.g at forut for at et menneske er Homo Economicus eller Homo Politicus, er det på vandring ...

Av: Thor Olav Olsen | 14 december, 2012
Agora - filosofiska essäer

Jägarbatalionen på Vasa torg i februari 1918. Styrkorna inspekteras av general Mannerheim

1918 – ett finskt trauma



Under bokmässan i Göteborg i september kommer Finland 100 år att få stort utrymme. Jörn Donner kommer att diskutera det smärtsamma året 1918.




Lindholm anser att det är mycket problematiskt att Finskhetsförbundet lyfter fram endast en massaker i hela den blodiga uppgörelsen – en där det råkar vara finskspråkiga som dödas av svenskspråkiga.
Fånglägren 1918

Fånglägren 1918

Annons:

Beseglad med blod är klyftan,

Beseglad med blod och brand,

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Mellan redliga män i Finland

Och rasande röda band

En klyfta, djup som döden

Och gapade, mörk och bred

Mellan människobarn i landet

Och vilddjurens röda led.

Bertil Gripenberg, ur klyftan 1918

 

Röd-Eemeli står
inför rättens bord,
under lugg
bligar dystert framför sig.
- Bekänn din fan,
att du mördade, stal,
och var chef för ett dödskompani!
Nå bekänn, din satan,
eller vill du att colten talar!
Under lugg
mumlar Eemeli själv sin dom:
hellre colten då.

Elmer Diktonius, Balladen om röd-Eemeli

Två poeter om samma krig.

Det väckte uppståndelse när Myntverket i Finland präglade ett mynt inför jubileumsåret. Myntet åskådliggör inbördeskriget 1918 som krävde närmare 40 000 människors liv. På myntet verkar vita soldater arkebusera röda fångar. På myntets andra sida kan man se en bild av Olympiastadion i Helsingfors. Myntet kom sedan att återkallas. Men debatten om inbördeskriget lever i allra högsta grad.

I Hufvudstadsbladet refererades 30/4 en insändare från 1918 under rubriken. ”Nog med blodblad.” Det var en borgerligt sinnad person som skrev. ”Vad som försiggår i landet är förfärligt. Trots överbefälhavarens (Mannerheim förf. anm.) förbud fortgå arkebuseringarna oaflåtligt. Den röda galenskapen har faktiskt efterträtts av den vita terrorn…….På Sveaborg är eländet bland fångarna oerhört. Och den goda överklassen går omkring, rycker på axlarna och säger: låt dem dö, de hava förtjänat det, smittan skall utrotas med rötterna. Brevskrivaren Hjalmar Linder blev utmobbad i Finland och han tvingades flytta till Sverige.

I en annan artikel i Hufvudstadsbladet berättas om två vänner och yrkeskollegor på Åbo bibliotek Allan Wallenius och Carl-Rudolf Gardberg som kom att stå på motsatta sidor under inbördeskriget.

När Alvar Aalto skildes från vännen och studiekamraten Erik Jorpes (upphovsmannen bakom heparinet) i Helsingfors 1918 hamnade de också på olika sidor i inbördeskriget. Aalto stred i den vita armén medan Jorpes organiserade sjukvård på den röda sidan i både Finland och Ryssland innan han kom att göra en lysande medicinsk karriär i Sverige.

I en historisk översikt på Finskhetsförbundets webbplats beskrevs avrättningarna i västra Nyland efter inbördeskriget 1918 som en utrensning riktad mot finskspråkiga, rapporterar Arbetarbladet. Stycket raderades kort efter att tidningen tog upp saken.

Händelserna i inbördeskrigets efterdyningar på våren 1918 dyker upp i en ny kontrovers, rapporterar Arbetarbladet. I fokus står avrättningarna som genomfördes av vita svenskspråkiga skyddskårister under jakten på flyende röda i Västra Nyland kort efter kriget.

I en översikt över de viktigaste händelserna i Finlands historia på Finskhetsförbundets webbplats beskrevs exekutionerna som en systematisk utrensning av finskspråkiga röda.

Formuleringarna fick historikern och läraren Sture Lindholm i Ekenäs att reagera. I sin nya bok Fånglägerhelvetet Dragsvik – massdöden i Ekenäs framhåller Lindholm att de slutsatser som dras av texten på Finskhetsförbundets webbplats blir "ren och skär historieförfalskning".

Avsnittet om avrättningarna är taget ur Tauno Tukkinens bok Teloittajien edessä. I Lindholms översättning lyder de citerade raderna så här:

Den till massmord skyldiga s.k. Västankvarn-avdelningen bestod helt och hållet av svenskspråkiga, även om avdelningens kommendör Edward Ward var från Sverige. Avdelningen avrättade ungefär 200 civila, män och kvinnor, nästan alla finskspråkiga. Massmordet i Västnyland uppfyller klart kännetecknen för krigsförbrytelser och etnisk rensning.

Språket inte avgörande.

Lindholm anser att det är mycket problematiskt att Finskhetsförbundet lyfter fram endast en massaker i hela den blodiga uppgörelsen – en där det råkar vara finskspråkiga som dödas av svenskspråkiga.

– Så var minsann inte alltid fallet. Svenskspråkiga röda som man träffade på avrättades nog också. Det stora problemet är att förbundet lyfter fram endast en enda massaker i hela den stora uppgörelsen våren 1918 och antyder att morden skulle ha skett på språklig grund, säger Lindholm till Arbetarbladet.

– De svenskspråkiga trupperna från de svenskspråkiga kustkommunerna jagade flyende rödgardister i de finskspråkiga socknarna i norr, och då var det knappast så konstigt att de flesta offren var finskspråkiga.

Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet, är inne på samma linje som Lindholm.

– Att nämna en sak men inte en annan är också ett sätt att förvränga historien. På bägge sidor, både röda och vita, fanns tendenser att av olika skäl tysta ned och förenkla, säger Meinander till Arbetarbladet.

Arbetarbladet försökte förgäves nå Finskhetsförbundets ordförande, kulturminister Sampo Terho (Sannf) för en kommentar till den språkbetonade vinklingen i översikten på förbundets webbplats.

Förbundets verksamhetsledare Antti Ahonen förnekar att den historiska översikten skulle ha gjorts med en svenskfientlig agenda. Ahonen säger till Arbetarbladet att förbundet "inte har en officiell syn på Finlands historia.”

 

Rolf Karlman

Ur arkivet

view_module reorder

Pynchons Mesopolitosis

Du gick till Dr. Blumenthal en dag 1973 i Middleton, New York, och klagade över hosta, varpå den gode doktorn bestämde sig för att röntga din bröstkorg. Innan de dödliga ...

Av: Jonas Wessel | Litteraturens porträtt | 23 mars, 2013

Bo Ahrenfelt – Förändring är ett livslångt tillstånd i lugn och kaos

Förändring är ingen tillfällighet, ingen slump, menar Bo Ahrenfelt. Han är läkare och psykiater med bland annat kroppsterapi som specialinriktning, men arbetar sedan många år tillbaka med förändrings- och utvecklingsarbete ...

Av: Antoon Geels | Övriga porträtt | 29 juli, 2011

Dansen som konstform

foto: Guido Zeccola Den moderna dansen betraktas idag som en både självständig och -klar konstform. Så har det inte alltid varit. Historiskt sett har dansen varit knuten till mer etablerade konstformer, såsom ...

Av: Roberth Ericsson | Scenkonstens porträtt | 15 augusti, 2008

Evig är den konst som alltid talar till oss själva. Intervju med Fabio…

Gitarristen Magnus Andersson och jag träffade den italienske tonsättaren Fabio Vacchi under hans vistelse i Stockholm i samband med spelningen av hans Quintetto Notturno Concertante på konserthuset. Eventet skedde i ...

Av: Guido Zeccola | Musikens porträtt | 15 juni, 2014

Frida Kahlo och den kvinnliga stilen

Vad händer när man klassificerar konst skapad av kvinnliga konstnärer som just ”kvinnlig”? Pekar man på samhälleliga strukturer som har legat till grund för att kvinnliga konstnärer genom historieskrivningen har ...

Av: Simone Frankel | Konstens porträtt | 08 mars, 2013

Fornuft og liv

Innledning Å være menneske er så mangt, skjønt uskyldige er vi ikke. Vi har moral og språk, og dermed har vi tilstrekkelig med ressurser og stor nok kapasitet til å teoretisere ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 12 Maj, 2014

 Rafael Filosofskolan i Aten. Bild Wikigeeks

Mellan Skylla och Karybdis

”Det bästa hos kristendomen är ett liv värdigt Kristus. Där det finns skall vi inte vara så snara till att misstänka människor för irrlära.” (Ur Johan Huizinga: ”Erasmus”)

Av: Thomas Notini | Essäer om religionen | 16 Maj, 2017

Nyårskrönika 2013

Jag ser lite snö vid vägkanten, mer svart än vit. Mer hård än mjuk skulle jag gissa. Jag flyttade till ännu en storstad för snart tio år sedan, i centrum brukade ...

Av: Linda Bönström | Gästkrönikör | 01 januari, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.