Myternas betydelse – med utgångspunkt i Ramsundaristningen

Det finns många tecken på att det västerländska samhället är i kris. En materialistisk och kommersialiserad värld har vuxit fram utan andligt liv, utan bakgrund och utan myter. Det verkar ...

Av: Lena Månsson | 27 december, 2016
Övriga porträtt

Blaise Pascal och den rationella vägen till Gud

Vissa böcker tycks besitta en märklig förmåga att tillskansa sig såväl stor som bärkraftig betydelse. De lyckas tränga sig igenom varje skydd, de pockar på uppmärksamhet och tar sig enkelt ...

Av: Crister Enander | 18 augusti, 2012
Agora - filosofiska essäer

Gabriela Melinescu reser hem

”Hemma utomlands” ( 2003) Den rumänskfödda författaren Gabriela Melinescu. går omkring i Stockholm, promenerar, sitter i Kungsträdgården och betraktar statyn av Karl XII, som får ett positivt porträtt (invandrarkungen). Man firar ...

Av: Mats Myrstener | 15 november, 2012
Litteraturens porträtt

Robert Smithson's

Virveln i konsten

Mitt på golvet i galleriet snurrar vattenvirveln hypnotiserande runt, runt, runt, som en Maelström hotar den att dra ner besökaren i djupet. Konstnären Anish Kapoors installation Descension (2014) är visserligen ...

Av: Mathias Jansson | 06 juli, 2016
Essäer om konst

Jägarbatalionen på Vasa torg i februari 1918. Styrkorna inspekteras av general Mannerheim

1918 – ett finskt trauma



Under bokmässan i Göteborg i september kommer Finland 100 år att få stort utrymme. Jörn Donner kommer att diskutera det smärtsamma året 1918.




Lindholm anser att det är mycket problematiskt att Finskhetsförbundet lyfter fram endast en massaker i hela den blodiga uppgörelsen – en där det råkar vara finskspråkiga som dödas av svenskspråkiga.
Fånglägren 1918

Fånglägren 1918

Annons:

Beseglad med blod är klyftan,

Beseglad med blod och brand,

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Mellan redliga män i Finland

Och rasande röda band

En klyfta, djup som döden

Och gapade, mörk och bred

Mellan människobarn i landet

Och vilddjurens röda led.

Bertil Gripenberg, ur klyftan 1918

 

Röd-Eemeli står
inför rättens bord,
under lugg
bligar dystert framför sig.
- Bekänn din fan,
att du mördade, stal,
och var chef för ett dödskompani!
Nå bekänn, din satan,
eller vill du att colten talar!
Under lugg
mumlar Eemeli själv sin dom:
hellre colten då.

Elmer Diktonius, Balladen om röd-Eemeli

Två poeter om samma krig.

Det väckte uppståndelse när Myntverket i Finland präglade ett mynt inför jubileumsåret. Myntet åskådliggör inbördeskriget 1918 som krävde närmare 40 000 människors liv. På myntet verkar vita soldater arkebusera röda fångar. På myntets andra sida kan man se en bild av Olympiastadion i Helsingfors. Myntet kom sedan att återkallas. Men debatten om inbördeskriget lever i allra högsta grad.

I Hufvudstadsbladet refererades 30/4 en insändare från 1918 under rubriken. ”Nog med blodblad.” Det var en borgerligt sinnad person som skrev. ”Vad som försiggår i landet är förfärligt. Trots överbefälhavarens (Mannerheim förf. anm.) förbud fortgå arkebuseringarna oaflåtligt. Den röda galenskapen har faktiskt efterträtts av den vita terrorn…….På Sveaborg är eländet bland fångarna oerhört. Och den goda överklassen går omkring, rycker på axlarna och säger: låt dem dö, de hava förtjänat det, smittan skall utrotas med rötterna. Brevskrivaren Hjalmar Linder blev utmobbad i Finland och han tvingades flytta till Sverige.

I en annan artikel i Hufvudstadsbladet berättas om två vänner och yrkeskollegor på Åbo bibliotek Allan Wallenius och Carl-Rudolf Gardberg som kom att stå på motsatta sidor under inbördeskriget.

När Alvar Aalto skildes från vännen och studiekamraten Erik Jorpes (upphovsmannen bakom heparinet) i Helsingfors 1918 hamnade de också på olika sidor i inbördeskriget. Aalto stred i den vita armén medan Jorpes organiserade sjukvård på den röda sidan i både Finland och Ryssland innan han kom att göra en lysande medicinsk karriär i Sverige.

I en historisk översikt på Finskhetsförbundets webbplats beskrevs avrättningarna i västra Nyland efter inbördeskriget 1918 som en utrensning riktad mot finskspråkiga, rapporterar Arbetarbladet. Stycket raderades kort efter att tidningen tog upp saken.

Händelserna i inbördeskrigets efterdyningar på våren 1918 dyker upp i en ny kontrovers, rapporterar Arbetarbladet. I fokus står avrättningarna som genomfördes av vita svenskspråkiga skyddskårister under jakten på flyende röda i Västra Nyland kort efter kriget.

I en översikt över de viktigaste händelserna i Finlands historia på Finskhetsförbundets webbplats beskrevs exekutionerna som en systematisk utrensning av finskspråkiga röda.

Formuleringarna fick historikern och läraren Sture Lindholm i Ekenäs att reagera. I sin nya bok Fånglägerhelvetet Dragsvik – massdöden i Ekenäs framhåller Lindholm att de slutsatser som dras av texten på Finskhetsförbundets webbplats blir "ren och skär historieförfalskning".

Avsnittet om avrättningarna är taget ur Tauno Tukkinens bok Teloittajien edessä. I Lindholms översättning lyder de citerade raderna så här:

Den till massmord skyldiga s.k. Västankvarn-avdelningen bestod helt och hållet av svenskspråkiga, även om avdelningens kommendör Edward Ward var från Sverige. Avdelningen avrättade ungefär 200 civila, män och kvinnor, nästan alla finskspråkiga. Massmordet i Västnyland uppfyller klart kännetecknen för krigsförbrytelser och etnisk rensning.

Språket inte avgörande.

Lindholm anser att det är mycket problematiskt att Finskhetsförbundet lyfter fram endast en massaker i hela den blodiga uppgörelsen – en där det råkar vara finskspråkiga som dödas av svenskspråkiga.

– Så var minsann inte alltid fallet. Svenskspråkiga röda som man träffade på avrättades nog också. Det stora problemet är att förbundet lyfter fram endast en enda massaker i hela den stora uppgörelsen våren 1918 och antyder att morden skulle ha skett på språklig grund, säger Lindholm till Arbetarbladet.

– De svenskspråkiga trupperna från de svenskspråkiga kustkommunerna jagade flyende rödgardister i de finskspråkiga socknarna i norr, och då var det knappast så konstigt att de flesta offren var finskspråkiga.

Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet, är inne på samma linje som Lindholm.

– Att nämna en sak men inte en annan är också ett sätt att förvränga historien. På bägge sidor, både röda och vita, fanns tendenser att av olika skäl tysta ned och förenkla, säger Meinander till Arbetarbladet.

Arbetarbladet försökte förgäves nå Finskhetsförbundets ordförande, kulturminister Sampo Terho (Sannf) för en kommentar till den språkbetonade vinklingen i översikten på förbundets webbplats.

Förbundets verksamhetsledare Antti Ahonen förnekar att den historiska översikten skulle ha gjorts med en svenskfientlig agenda. Ahonen säger till Arbetarbladet att förbundet "inte har en officiell syn på Finlands historia.”

 

Rolf Karlman

Ur arkivet

view_module reorder

Det omöjliga

  Det omöjliga Simone Weils helgonliknande leverne är ständigt aktuellt stoff för inspiration och diskussion. Minst lika viktigt är dock hennes filosofiska och politiska gärning. Mårten Björk försöker därför ta fasta ...

Av: Mårten Björk | Essäer om samhället | 23 oktober, 2007

Intervju med Bo Ibn Al-Waqt Gustavsson

Bo Gustavsson har utkommit en ny diktsamling, Carmina Esoterica. Ibn Al-Waqt, ögonblickets son, det är vad sufierna kallar sig.   Din nya diktsamling har gett titeln Carmina Esoterica, dvs. "esoteriska sånger". Det ...

Av: Mohamed Omar | Litteraturens porträtt | 16 februari, 2009

Gilsemans, 1642. Bildkälla: Wikimedia

Aotearoas kultur och litteratur

Maoriernas historia påbörjas på Aotearoa, någon gång för mer än 1000 år sedan. Dessförinnan fanns emellertid invånare av annat ursprung redan på plats sedan kanske ett par hundra år; en ...

Av: Carsten Palmer Schale | Kulturreportage | 07 juni, 2015

Veckan från hyllan. Vecka 16 2012

På söndag fyller Kim Il Sung och min katt år. Katten blir elva, Kim 100. Eller blir och blir. Kim är död för länge sedan. Ända är han Nordkoreas statsöverhuvud ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 14 april, 2012

10. Ines

Hon hällde upp tretåren och satte sig vid pulpeten. Gudrun hoppade upp i knäet och lade sig tillrätta, spann och värmde. Det kan behövas, tänkte hon, även om kroppen är ...

Av: Ines | Lund har allt utom vatten | 17 februari, 2012

De biologiska föräldrarna. Mötet.

Jag hade ont överallt. Ont i kroppen av min utbrändhet. Det gjorde ondare än förut, det brände sår, i min hud. Jag kände en enorm hopplöshet, kunde inte fokusera på ...

Av: Linda Marie Jum Soon Johansson | Allmänna reportage | 01 december, 2014

Malin Lagerlöf Foto Ulrica Zwenger

Malin Lagerlöf och Tom Malmquist - drabbade av det ofattbara

Elisabeth Tegelberg är tillbaka med en litterär essä.

Av: Elisabeth Tegelberg | Essäer om litteratur & böcker | 09 oktober, 2016

Möte med innu-indianerna i Rita Mestokoshos diktsamling

Den innu-indianska poetissan Rita Mestokosho är på kortbesök i Stockholm. Den första gången jag hörde talas om henne var i Jean-Marie Gustave Le Clézios nobelföreläsning år 2008, då han hyllade ...

Av: Lilian O. Montmar | Litteraturens porträtt | 24 oktober, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.