En ny röst åt konsten

Linda Aker är en av de kreativa ledarna för det till vintern årsgamla Galleri Vox, beläget i ett gårdshus i Sundsvalls stenstad. Hon är bildpedagog och har gått på utställningar ...

Av: Pernilla Andersson | 15 augusti, 2010
Kulturreportage

Bitskt tandlösa krokodiler

När Sagokungen Ludwig II 1864 bjöd in Richard Wagner från exilen i Schweiz för att möblera om kulturlivet i München, förändrades den bayerska huvudstaden raskt och radikalt. Efter Wagners ettåriga gästspel var ...

Av: Bo I. Cavefors | 19 Maj, 2014
Essäer

Nu står chefen på scenen

Roger Westberg. Foto: Erika HesselgrenSom sextonåring avslutade han sin första karriär, då som filmare. I dagarna står han på Boulevardteaterns scen och river av 40 roller på en dryg timme ...

Av: Erika Hesselgren | 22 oktober, 2008
Scenkonstens porträtt

”Oh Småland! It was so stenigt you know!” Bishop Hill, svenskhet på prärien…

Om man går utmed huvudgatan i svenskbygdens Bishop Hill mellan hus med 1800-talsinspirerad svensk bruksbyggnadsstil som Steeple Building och vidare förbi Colony Store och presentshopen Svenska Hjarta (Svenska Hjärtan), krukmakeriet ...

Av: Benny Holmberg | 16 mars, 2014
Kulturreportage

Erik Jorpes

Ett märkligt åländskt läkaröde



En ung åländsk läkare kom att kom att spela märkliga roll i det röda upproret som inleddes i Finland i januari1919. Erik Jorpes från Kökar hamnade på den röda sidan och var också med att bilda Finlands kommunistiska parti i Moskva. Han tog sig sedan till Sverige och blev sedermera professor i medicin vid Karolinska institutet i Stockholm och världskänd som ”heparinets fader” 

Erik Jorpes (1894 - 1973) växte upp i ett fattigt hem på Kökar i den åländska skärgården. Han var en utpräglad studiebegåvning och starkt socialt engagerad. Gymnasieåren tillbringade han i Åbo och studerade sedan vidare till läkare i Helsingfors. Vid sidan av studierna umgicks han i radikala kretsar kring den marxistiska tidningen Arbetet (fi. Työmies).

Som nybliven medicine kandidat fick Jorpes 1918 som 24-åring organisera vården av sjuka och sårade rödgardister i Åbo. När dessa måste evakueras till Ryssland då nederlaget i kriget var ett faktum fick Jorpes följa med som ansvarig för sjukvården. De finska flyktingarna som var ca 5000 förflyttades senare till ett krigsfångeläger i staden Buij nordost om Moskva. Erik Jorpes blev medicinskt ansvarig för hela lägret däribland många kvinnor och barn. Han blev själv svårt sjuk i fläcktyfus och var nära att avlida.

Vid sidan av sin medicinska verksamhet var han med om att grunda det finländska kommunistpartiet i exil i Moskva i september 1918. Så småningom tycktes han dock ha blivit besviken över kommunismens utveckling i Sovjet. I september 1919 begav han sig till fots den långa vägen från S:t Petersburg till Viborg och därifrån med tåg till Åbo. Han var emellertid en efterlyst man i Finland. Hade han blivit fasttagen hade han säkert blivit dömd till döden för sin aktivitet ”som röd”. Erik Jorpes lyckades dock ta sig till hemön Kökar efter en äventyrlig seglats. Därifrån tog han sig vidare till Vaxholm. Han hade inga andra tillgångar med sig än sitt betyg som medicine kandidat från universitetet i Helsingfors.

Genom förmedling av Hjalmar Branting fick han tillstånd att fortsätta sina studier vid Karolinska institutet. Han gjorde sedan en lysande medicinsk karriär. På 1930 talet började han intressera sig för heparin och 1935 publicerade han sin banbrytande undersökning om heparinstrukturen . Han inledde också ett betydelsefullt samarbete med svensk läkemedelsindustri och gjorde en stor insats för den kliniska användningen av heparin.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Som tentator var professor Jorpes fruktad av studenterna för sina märkliga frågor. Det var inte många som kunde beskriva funktionerna hos kons fyra magar eller visste varför man smorde bössan med fågelfett. En kunskap som alla ålänningar i Jorpes generation hade.

Erik Jorpes som en gång fick fly från ett oroligt Finland för att undgå dödsstraff kom också långt senare att hedras i studiestaden Åbo där han blev utsedd till hedersdoktor i filosofi vid Åbo universitet.

 

 

 

 

Rolf Karlman

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Från Bosch till Sollman - Game Art i Holland på 2000-talet

Det dröjer visserligen till 2016 innan Jheronimus Boschs 500-årsjubileum ska firas i Holland, men man har redan tjuvstartat. Under 2013 arrangerades en tävling om att göra ett dataspel som inspirerats av ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 19 juni, 2014

Jakten på den röda ballongen – en essä om ballongen i konsten

Ett rött hjärta stiger mot himlen. Kvar på marken står en liten flicka och ser hur hennes ballong flyger iväg. Det går inte riktigt att se om flickan är ledsen ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 05 oktober, 2012

August och människorna

Två år före döden gick August till angrepp mot kulturetablissemangets gullegris Verner von Heidenstam (som konverterat från livsbejakande romantiker till reaktionär nationalpropagandist), charlatanen Sven Hedin (som upptäckte tredje världen i ...

Av: Stefan Whilde | Essäer om litteratur & böcker | 21 juni, 2011

Bomber över Tyskland. Kommentarer till bombandet av Tyskland under andra världskriget

Bilden av bombandet av Tyskland under andra världskriget har i den versionen av historien som sprids i allmänna media försetts med ett dämpande filter. Den som haft oturen att ha ...

Av: Olof Hirn | Essäer om samhället | 16 Maj, 2011

En livskraftig hundraåring: ”På spaning efter den tid som flytt”.

I mars 1913 fann Marcel Proust en förläggare som var villig att ge ut hans ”A la recherche du temps perdu” sedan flera andra hade tackat nej. Men Bernard Grasset ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 09 Maj, 2013

Andrzej Wajda 1974

Några ord om Andrzej Wajdas konst med lång hållbarhet

Den 9 oktober 2016 dog Andrzej Wajda nittio år ung och han var aktivt skapande in i det sista. Förutom allt konstnärligt och politiskt och organisatoriskt och utbildningsmässigt annat, regisserade ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 13 oktober, 2016

Upplopp av Torsten Renqvist

Upplopp av Torsten Renqvist Torsten Renqvist: Född 1924. Debuterade som målare och grafiker 1950. Fick pris på Biennalen 1964. Lämnade några år senare måleriet helt. Sedan dess har han skulpterat ...

Av: Anders Forsberg | Bildreportage | 02 november, 2006

Västerngenrens reformer och möjligheter – 1950-1990. Del 6

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi ...

Av: Fredrik Stomberg | Essäer om film | 13 juli, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.