Blodets, Becketts och bokstävernas upplösning

Det är på sin plats, när nu detta är min andra essä om språklig upplösning och hur den på sätt och vis blir författarens fysiska upplösning, med en typ av ...

Av: Johan von Fritz | 04 maj, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Claude Simon - ordorgiernas mästare

Intrigen är inget och berättandet allt i Claude Simons vindlande textmassor. Det är textsjok som befinner sig bortom de gängse intrigvestibulerna och det vanliga a till ö harvandet i den ...

Av: Benny Holmberg | 19 april, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Pluras nästa hållplats: middagsbordet

Pluras liv är en ständig resa. Han har rest "tio susen mil" i "tåg och båt och bil". Hur mycket man än reser måste man stanna och äta. Plura stannade ...

Av: Johan Svensson | 15 oktober, 2009
Musikens porträtt

Vägen till Kappadokien (del 1)

Den som gör en resa har något att berätta, heter det ju. Jag ska i tre resereportage försöka dela med mig av de intryck och kunskaper jag inhämtat under en ...

Av: Lilian O. Montmar, Mats Olofsson | 18 december, 2013
Resereportage

Erik Jorpes

Ett märkligt åländskt läkaröde



En ung åländsk läkare kom att kom att spela märkliga roll i det röda upproret som inleddes i Finland i januari1919. Erik Jorpes från Kökar hamnade på den röda sidan och var också med att bilda Finlands kommunistiska parti i Moskva. Han tog sig sedan till Sverige och blev sedermera professor i medicin vid Karolinska institutet i Stockholm och världskänd som ”heparinets fader” 

Erik Jorpes (1894 - 1973) växte upp i ett fattigt hem på Kökar i den åländska skärgården. Han var en utpräglad studiebegåvning och starkt socialt engagerad. Gymnasieåren tillbringade han i Åbo och studerade sedan vidare till läkare i Helsingfors. Vid sidan av studierna umgicks han i radikala kretsar kring den marxistiska tidningen Arbetet (fi. Työmies).

Som nybliven medicine kandidat fick Jorpes 1918 som 24-åring organisera vården av sjuka och sårade rödgardister i Åbo. När dessa måste evakueras till Ryssland då nederlaget i kriget var ett faktum fick Jorpes följa med som ansvarig för sjukvården. De finska flyktingarna som var ca 5000 förflyttades senare till ett krigsfångeläger i staden Buij nordost om Moskva. Erik Jorpes blev medicinskt ansvarig för hela lägret däribland många kvinnor och barn. Han blev själv svårt sjuk i fläcktyfus och var nära att avlida.

Vid sidan av sin medicinska verksamhet var han med om att grunda det finländska kommunistpartiet i exil i Moskva i september 1918. Så småningom tycktes han dock ha blivit besviken över kommunismens utveckling i Sovjet. I september 1919 begav han sig till fots den långa vägen från S:t Petersburg till Viborg och därifrån med tåg till Åbo. Han var emellertid en efterlyst man i Finland. Hade han blivit fasttagen hade han säkert blivit dömd till döden för sin aktivitet ”som röd”. Erik Jorpes lyckades dock ta sig till hemön Kökar efter en äventyrlig seglats. Därifrån tog han sig vidare till Vaxholm. Han hade inga andra tillgångar med sig än sitt betyg som medicine kandidat från universitetet i Helsingfors.

Genom förmedling av Hjalmar Branting fick han tillstånd att fortsätta sina studier vid Karolinska institutet. Han gjorde sedan en lysande medicinsk karriär. På 1930 talet började han intressera sig för heparin och 1935 publicerade han sin banbrytande undersökning om heparinstrukturen . Han inledde också ett betydelsefullt samarbete med svensk läkemedelsindustri och gjorde en stor insats för den kliniska användningen av heparin.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Som tentator var professor Jorpes fruktad av studenterna för sina märkliga frågor. Det var inte många som kunde beskriva funktionerna hos kons fyra magar eller visste varför man smorde bössan med fågelfett. En kunskap som alla ålänningar i Jorpes generation hade.

Erik Jorpes som en gång fick fly från ett oroligt Finland för att undgå dödsstraff kom också långt senare att hedras i studiestaden Åbo där han blev utsedd till hedersdoktor i filosofi vid Åbo universitet.

 

 

 

 

Rolf Karlman

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Benjamin 15

Håkan Eklund OM BENJAMIN Benjamin är en serie skapad och ritad av kulturella mångsysslaren Håkan Eklund. Det handlar om en-rutingar och serien används ofta av skaparen för att belysa dumma företeelser i allas ...

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 26 november, 2011

Cate Blanchett Foto: Popperipopp, Wikimedia commons. CC BY SA 3.0

Inför Oscarsgalan. Del 2: Carol

Ivo Holmqvists andra delen av essän inför Oscarsgalan 2016.

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om film | 15 februari, 2016

Lik i lasten. Sjömansjul 1965

  Klockan var tre på julaftonsmorgonen. M/s Tranaland mötte lotsen någon sjömil utanför Ganges mynning. Kapten König stod på bryggvingen, dagen till ära iklädd sin tropikvita uniform som visserligen var något ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 19 december, 2011

Slask, Polens nationella folklore-ensemble, foto Anna Spysz

Gränslös uppkäftighet i Krakow

Stående ovationer för det svensk-danska bandet Body Sculptures under Unsound i polska Krakow. Och flera internationella samarbeten som ger nya infallsvinklar i en krackelerande värld. Det är Unsound i år ...

Av: Curt Lundberg | Essäer om musik | 28 oktober, 2016

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen DEL 5

Korta berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen.

Av: Ulf Stenberg | Utopiska geografier | 10 maj, 2017

En återblick på Beckett – 1932-1952: Från Dream of Fair to Middling Women…

I år är det inte bara Strindberg det finns anledning att se tillbaka på. Även om det inte är 100-årsjubileum, kan det ändå vara intressant att uppmärksamma att det i år ...

Av: Carl Magnus Juliusson | Essäer om litteratur & böcker | 03 april, 2012

Bilder som utmanar makten

Retorik brukar definieras som ”konsten att övertyga”. Man kanske då i första hand tänker på retorik som ord och talekonst, men bilden är ett av retorikens mest kraftfulla redskap. Ett ...

Av: Kerstin Bernhardtz | Essäer | 15 februari, 2012

Sixtinska kapellets tak  Foto CCBY2.5

Människan som ögonblicksvarelse sett ur evighetens synvinkel

Marcus Myrbäck om Mellan tid och evighet. Eskatologiska perspektiv i den tidiga kyrkan

Av: Marcus Myrbäck | Essäer om litteratur & böcker | 10 mars, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.