Frida Andersson, ”Ett hjärta av guld”. Foto och grafik: Julia Ingo.

Intervju: Frida Andersson

En och annan finlandssvensk artist, skådespelare eller annan kulturarbetare söker sig till Sverige, kanske främst för att nå en större publik. En av dem är sångerskan och låtskrivaren Frida Andersson.

Av: Thomas Wihlman | 25 april, 2016
Musikens porträtt

Det var en slump

Vi hade handlat båda två men i olika affärer. Mina kassar var fyllda med mat och hans med vin och en flaska vodka. Vi hade inte sett varandra på fjorton ...

Av: Björn Augustson | 12 januari, 2012
Gästkrönikör

Veckan från hyllan, Vecka 34-2012

Det rasar just nu en initierad debatt om Raoul Wallenberg. Var han verkligen en sådan hjälte, romantiseras han inte helt oförtjänt? Var det i själva verket inte så att det ...

Av: Gregor Flakierski | 18 augusti, 2012
Veckans titt i hyllan

Dagbok från en filmfestival

Parker Posey och Zoe Cassavetes. Foto: Carla Hagberg   Göteborgs årliga filmfest kändes mer filmfestival än någonsin. Lite ”Alla Var Där” stämning över det hela. Kulturenreportern och festivalanhängaren Joel var på plats för att få ...

Av: Joel Carlund | 21 februari, 2008
Essäer om film

Exit Brexit?



”Olika metoder för ’objektiv upplysning’ vid folkomröstningar” är titeln på den skrift från 1921 som Herbert Tingsten blev docent på och senare professor i statskunskap vid Stockholms Högskola, som det ännu hette den gången, långt innan han blev en mycket inflytelserik och dominant chefredaktör på Dagens Nyheter. Avhandlingen berör detta politiska instrument som det praktiserats i Schweiz, där det fortfarande används flitigt, och i USA.


Risken är stor att de fyra länderna i United Kingdom inte är förenade så länge till. Internationella företag kommer att fly till Frankfurt från London, och så vidare. Skocken av de ångerfulla som vill ha en ny omröstning växer lavinartat för varje dag. Labourledaren som får på huden för att han inte engagerat sig tillräckligt före omröstningen påpekar att den bara är vägledande, inte bindande. Beslutet finns hos parlamentet som skulle kunna gå emot folkviljan. Så blir det väl inte, men man kan ju snegla på vad som hände i Sverige den 16 oktober 1955.
Herbert Tingsten PD Wiki

Herbert Tingsten PD Wiki

Annons:

Tingsten var en man som snabbt satte sig in i politiska frågor och nästan lika fort tog ställning. Det hade varit intressant att få veta hans åsikter om vad som just utspelat sig i Storbritannien – det låter sig dessvärre inte göra, han avled 1973. Han hade säkert kommit med många beska sanningar om hur det hela skötts, eller vanskötts. Uffe Elleman Jensen, en äldre grånad statsman med stor erfarenhet av både inrikes- och utrikespolitiken, har just uttalat sig i den köpenhamnska avisen Berlingske Tidende (27 juni) med anledning av det brittiska debaclet.

Han ogillar av princip folkomröstningar – han tar till starkare ord än så. Visserligen får folket göra sin röst hörd, och ett beslut som grundar sig på ett sådant förfarande skulle vara mera egalitärt och mindre elitärt, men riskerar samtidigt att också bli mera populistiskt. Men mot detta kan hävdas att en folkomröstning med nödvändighet tvingar fram en förenkling av komplicerade problem. Antingen ja eller nej, däremellan intet (fast vid omröstningen om svensk kärnkraft lade man till ett taktiskt jaså, linje tre).

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I stället bör man lita på den representativa demokratin, anser Elleman Jensen. Ledamöterna i Folketinget (och riksdagen) har valts för att finna breda lösningar som tenderar att röra sig mot mitten, mot en minsta gemensam nämnare – om de inte gör det röstas de bort i nästa val. I en av de många kommentaren till hans inlägg har någon räknat fram att den brittiska omröstningen varken var heltäckande eller demokratisk: 72 % deltog i valet varav 52 % röstade för ett utträde ur Europeiska Unionen – alltså avgjordes frågan av enbart 38 procent av väljarna!

Nu haglar de efterkloka anklagelserna i England att valet schabblades bort. Fanns den "objektiva upplysningen" om konsekvenserna av ett utträde ur EU? I Cornwall har man blivit varse att de många miljarderna i stöd ur EUs gemensamma kassa inte längre kommer att regna över denna sydvästliga del av England, det var man inte beredd på. Gränsen mellan Nordirland och republiken Irland kommer att återigen bli en särskiljande linje, det var ju inte riktigt meningen. Och Skottland vill hellre fortsatt vara med i Europa än gå ur samman med England.

Risken är stor att de fyra länderna i United Kingdom inte är förenade så länge till. Internationella företag kommer att fly till Frankfurt från London, och så vidare. Skocken av de ångerfulla som vill ha en ny omröstning växer lavinartat för varje dag. Labourledaren som får på huden för att han inte engagerat sig tillräckligt före omröstningen påpekar att den bara är vägledande, inte bindande. Beslutet finns hos parlamentet som skulle kunna gå emot folkviljan. Så blir det väl inte, men man kan ju snegla på vad som hände i Sverige den 16 oktober 1955.

Då röstade man om vilken sida av vägen man i fortsättningen skulle hålla sig på. En överväldigande majoritet, 82,9 %, ville ha kvar vänstertrafiken. Men åtta år senare kom högeromläggningen. Den omröstningen var – liksom den brittiska nyss – bara vägledande. Och när ATP röstades igenom 1957, dock genom riksdagens representativa demokrati, roddes förslaget i hamn med en enda rösts övervikt, folkpartisten Ture Königsson som följde sin egen övertygelse och inte lät sig partipiskas. Herbert Tingsten noterade säkert redan för nittiofem år sedan mängder av liknande fall. Så blir det ett slutgiltigt Brexit? Eller, som många både i England, Europa (där politikerna är sura) och runtom i världen nu hoppas, ett snabbt Exit Brexit? Time will tell...

Ivo Holmqvist

Ur arkivet

view_module reorder
Carl-Henning Wijkmark. Foto: Carl-Henning Wijkmark

”Allting har ett pris, bara människan har ett värde”

Min första kontakt med Carl-Henning Wijkmark blev läsningen av "Dressinen", där efter kom "Jägarna på Karinhall" följd av "Den svarta väggen", "Den moderna döden" som redan är en klassiker och ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 09 november, 2015

Sceniska rum: Scener från Odenplan. I samtal med John Jakobsson, konstnär

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär ...

Av: Anders Nilsson | Reportage om scenkonst | 20 juli, 2014

Illustratör: Signe Collmo

Vad är upplysning?

Är arbetare och tänkare synonymer? Var det upplysningsidealet? Tänka för sig själv? Betrodd i sina hållningar; Principfast? Hinner den unge studenten eller äldre professorn tänka för sig själv? Behålla sina ...

Av: Arsho | Essäer om politiken | 09 juli, 2015

Janne Karlssons satyr

Jag heter Janne Karlsson, född 1973 och bosatt i Linköping med mina två söner. Jag är förmodligen Sveriges mest refuserade serietecknare. Möjligen beror detta lite på att jag förmodligen även är sveriges ...

Av: Janne Karlsson | Utopiska geografier | 06 december, 2010

Turism som draglok

Det är lika bra att erkänna från början. Jag är ett turistiskt freak. Det innebär att jag sällan kan resa utan att turism som fenomen spökar i bakgrunden av mina ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 30 juli, 2012

En supernova av ljud

Tidningen Kulturen ger sig ut i den inre rymden och möter ljudpsykonauterna i Vrakets Position. Även om man är helt omgiven av musik kan man ibland känna en saknad. En diffus ...

Av: Peter Sjöblom | Musikens porträtt | 17 februari, 2014

Svenska bilderbokskonstnärer från Adelborg till Adbåge

Barn har en inneboende drivkraft att upptäcka världen. Ordens magi i sagor och berättelser är viktiga för utvecklingen. Olika tider har gett olika svar på frågan vad en barnbok är ...

Av: Lena Månsson | Essäer om konst | 31 juli, 2013

To former for frihet

Dette essayet er om to former for frihet. Den ene beskriver jeg med ‘frihet fra’, mens den andre formen for frihet beskriver jeg med ‘frihet til’. I et stort antall ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 04 juni, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.