Rymdoperan Aniara

I går (25/10) gav TV 2 Harry Martinssons rymdopera med musik av Karl-Birger Blomdahl. Om Aniara har bl a Sven Stolpe sagt (Som jag håller för den ärligaste och sannaste biografiförfattarna vi ...

Av: Olle Ljungbeck | 26 oktober, 2014
Gästkrönikör

Homo sacer hemlös. Storstadens muselmaner

Låt det stå klart från början: de muselmaner som figurerar i underrubriken har inget gemensamt med vare sig islam eller muslimer. Muselmanerna och muslimerna är skilda storheter. Deras egna kamrater ...

Av: Ákos Szilágyi | 20 januari, 2014
Essäer om samhället

Someone for me – Whitney Houston tribute

För några år sen berättade jag för en tjejkompis i Stockholm att jag hade vaknat upp med en dröm om att Whitney Houston var död. Hade drömt om att alla ...

Av: Annelie Babitz | 15 februari, 2012
Gästkrönikör

Från feministiskt ramaskri till ungdomspjäser

Robert Fux som Gert van der Graaf i pjäsen Fans. Foto: Christian Hagward Från feministiskt ramaskri till ungdomspjäser På Orionteaterns varietéscen kan vad som helst hända. Här blandas världskända artister med ...

Av: Agneta Tröjer | 18 september, 2007
Porträtt om politik & samhälle

Arbetarlitteratur och företagarlitteratur – två sidor av samma mynt



Alisa Zinovyevna Rosenbaum. alias Ayn RandFredrik Runebert ställer den amerikanska författarinnan Ayn Rand mot den svenske arbetarförfattaren ivar Lo-Johansson – i vad möts de?

I Sverige(och i övriga världen) finns det en utpräglad arbetarlitteratur som har sin startpunkt i slutet av 1800-talet och som fick sitt tydliga genombrott på 1930-1940-talet. Arbetarlitteraturen flyttade fokus från de högre klasserna; adel, präster och kapitalister, till arbetare som inte ägde sina produktionsmedel och bostäder med mera.

Det som kallas för borgerlig litteratur var uteslutande av karaktären relationsdramer mot en borgerlig fond. Arbetarlitteraturen lyfte fram arbetsmoral, bildning, hederlighet, solidaritet, gemenskap och medmänsklighet medan den borgerliga litteraturen lyfte fram romantiska relationer, ridderlighet, hederlighet, giftermål mot de ingående parternas vilja och andra liknande relationsdramer.

Den borgerliga litteraturen på 1900-talet lyfte fram olika ideal men var blind för arbetsmoralen och de dåliga arbetsförhållanden som rådde i samhället.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

De båda formerna av litteratur glömde bort grunden till välfärden – företagande, arbete, innovationer och teknologiutveckling. Förvisso tog arbetarlitteraturen upp arbetet som en viktig komponent, men den var bara en del i ett nödvändigt ont och som en produkt av ett orättvist samhälle.

Därför skulle Sverige och världen behöva mer företagarlitteratur, och för att skapa en tydlig kontrast till denna form av litteratur som jag eftersöker tänker jag ställa den mot arbetarlitteraturen som är den form av litteratur som i olika skepnader fortfarande dominerar litteraturvärlden.

I den här artikeln har jag därför valt att jämföra den amerikanska författarinnan Ayn Rands (1905-1982) litteratursyn med den svenska arbetarförfattaren Ivar Lo-Johanssons (1901-1990).

Anledningen därtill är att Rand är den ende som, mig veterligen, på allvar och med konsekvens beskriver företagarens kamp i ett kollektivistiskt och homogent samhälle.
Lo-Johansson är i sin tur en av de främsta arbetarförfattarna som bland annat gjort sig känd för att ha beskrivit de fattiga statarnas situation i Sverige.

Ayn Rand ingår, enligt hennes egna ord, i den romantiska traditionen då hon beskriver människor som de skulle kunna vara och inte enbart som de är just nu, vilket är naturalismens och realismens främsta fokus. I The art of fiction (2000) beskriver Rand hur en bra roman ska vara uppbyggd. Premissen för en god roman är att människan har en fri vilja och att människan därmed inte är en produkt av naturen.

Naturen har ingen fri vilja och därför anser Rand att naturalismen, som spaltar upp alla detaljer i naturen och där människan är predestinerad att agera på ett visst sätt, är en meningslös genre. Determinism ger inget handlingsutrymme.

Eftersom rationella människor har mål som de vill uppnå är handling det centrala i dramat. För att det ska bli en bra handling krävs det en konflikt mellan två motsatta krafter och författaren bör alltid fråga sig själv: ”Har jag gjort allt för att försvåra aktörernas agerande och upplösande av konflikter?”

Ivar Lo-Johansson å sin sida sorterar i boken Att skriva en roman (1957) författarna i två kategorier; 1. Jagförfattaren och 2. Gemenskapsförfattaren. Jagförfattaren är anspråksfull och otillgänglig eftersom han eller hon främst skriver om sitt eget inre, utan någon kontakt med omvärldens referensramar. Denna författarsort är även nattmänniska och mystiker som gärna isolerar sig från andra människor i det dagliga livet. Målet för denne är att befria sig själv från omgivningen. Resultatet blir explosionsartade utbrott av självömkan, självupptagenhet och narcissism.

Gemenskapsförfattaren är mer anspråkslös och är den som står ”mitt i” händelsernas centrum och iakttar. Denna författarsort fokuserar främst på yttre betingelser och är mer en morgonmänniska som dras till dagens verksamheter.

Målet är frigörelse tillsammans med andra samt solidaritet och demokrati. För att uppnå dessa mål beskrivs stämningar mer än inre känslotillstånd. Idéer anses uppstå ur gemenskapen och det är genom mellanmänskliga relationer som författaren tolkar andras problem. Den ansatsen förutsätter en mer långsam process än jagförfattarens starka känsloutspel.

Gemenskapsförfattaren tillåter också mer insyn än jagförfattaren genom att dörren alltid står öppen.

Ivar Lo-Johansson 1940I grund och botten handlar kontrasten mellan de två författarsorterna om motsättningen mellan individualism och kollektivism. Lo-Johansson beskriver i romanen Pubertet (1978) den extrema individualisten som det ensamma geniet och likställer denne med pubertalt tänkande.

Rand beskriver i Och världen skälvde (1957) individen som stark, uppfinningsrik, kreativ, rationell och idealistisk.

Om individen är den som manas fram i Pubertet är det inte konstigt att man söker efter ett gemenskapsideal. Men är individen som Rand beskriver denne, då uppstår sociala relationer som en produkt av individens rationella beslutsprocess.

Det är möjligt att Lo-Johansson har beskrivit individen korrekt i förhållande till verkligheten. Han tillhör ju genren realism, som söker beskriva verkligheten som den är, medan Rand tillhör romanticismen, som vill beskriva människans potential. Det är möjligt att individen är infantil just nu men att det finns potential för alla individer att via förnuftet och vetenskapliga metoder höja nivån på sin moral.

För att illustrera detta bör vi ställa oss frågan vad det är som gör att åtta timmars arbete är mer värt idag än för hundra år sedan. Hur kommer det sig att den materiella standarden är så hög? Är det arbetare som ensamt skapar alla dessa värden? Självklart inte. Visst är arbete en förutsättning för ökat välstånd men om det bara handlade om arbete skulle vi väl fortfarande bruka jorden med dragdjur? Eller med ännu äldre metoder?

Det måste till något mer. Men vad?

Svaret är innovatören, kapitalisten och tänkaren. Utan dessa kategorier skulle inte människan ha det välstånd vi har idag. Ångmaskinen, glödlampan, datorn och andra uppfinningar har skapat ett mervärde för alla arbetare genom en ökad produktivitet per arbetstimme. Så visst har arbetarförfattarna gjort nytta genom att synliggöra och beskriva arbetarna och deras umbäranden. Men var är alla företagarförfattare?

Under 1900-talet har vi hamnat snett när det gäller balansen mellan arbetar- och företagarkultur. Under 2000-talet behöver vi komplettera med mer företagarlitteratur i Ayn Rands anda.

 

Fredrik Runeberg

Ur arkivet

view_module reorder
Magnus Göransson

Idioten parkerar sin bil

Inget utökat forskningsstöd till den idiot som misslyckas med att parkera sin bil.

Av: Magnus Göransson | Gästkrönikör | 16 april, 2016

Jacqueline Lamba, Riveira,  Trostky och Breton 1938 i Mexiko city

Je vous souhaite d'être follement aimée . Bretons ideala kvinna

André Breton dog för 50 år sedan. Guido Zeccola skriver om L' amour fou, Nadja och Arcane XVII.

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 15 maj, 2017

Den sjunkna kontinenten

Det var Platon som i Kritia och sedan - fast i mindre omfattning - även iTimaios invigde det som kan kallas den längsta debatten som mänskligheten någonsin hållit. Allt började under det fjärde seklet före ...

Av: Guido Zeccola | Agora - filosofiska essäer | 27 november, 2017

Kulturhöjdare

Jag sitter här och grunnar på några storslagna epoker i historien…  Inte var det väl nån tillfällighet att det under den period vi brukar kalla klassisk tid (ca 400 talet f ...

Av: Bruno Franzon | Övriga porträtt | 29 juli, 2011

TUPP - en scenkonstfestival med stora ögon inför världen

Jag såg nyligen Françoise Sagans debutpjäs "Slott i Sverige" på Dramaten. Det var en bra uppsättning: snygg inramning och gedigna skådespelarinsatser. Efteråt kände jag ändå en viss tveksamhet. Det fanns ...

Av: Tim Andersson | Kulturreportage | 22 april, 2010

Fann en kamouflagétalja förtäljt

För det första ett nytt begrepp, enligt loserförfattarerfarenhet, står för begrepp som myntar ens oavhängiga sanningar, allt enligt min loserförfattarerfarenhet lämnade montörer, installatörer, elverksgubbar, telefonbolagsdårar och entrepranadfarbröder eller deras insepektörer ...

Av: Stefan Hammarèn | Stefan Hammarén | 03 juli, 2013

Blanchot och Levinas med några vänner i Stradsbourg i slutet av 1920talet

Maurice  l'obscur

I sin intressanta artikel om surrealisten André Breton och hans tre romaner "Nadia", "Galen Kärlek" och "Arcane XVII" citerar Guido Zeccola vad Maurice Blanchot hade att säga om den första: ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 03 juni, 2016

Närkontakt av tredje graden 

Av förekommen anledning bjuder vi på Vladimir Oravskys och Olle Ekstrands mästerliga filmanalys av Steven Spielbergs UFO-klassiker:   Konstnärens vilja att solidarisera sig med den tekniska vetenskapliga förändringsprocess som äger rum i ...

Av: Vladimir Oravsky | Utopiska geografier | 11 april, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.