Ett möte på häktet

En av de hittills mest berikande upplevelserna i mitt liv hade jag när jag besökte häktet i Jönköping för att berätta om mitt skrivande. Jag var inte särskilt orolig när jag ...

Av: Bruno Franzon | 18 januari, 2012
Gästkrönikör

Metaforen i poesi och psykoterapi

Att förklara händelser i livet precis som de var kan te sig omöjligt. Språket kan endast snudda vid våra upplevelser, men aldrig riktigt befinna sig i dem. Metaforen har dock ...

Av: Mattias Segerlund | 06 mars, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Poem Pictures av Pär Larsson

Pär Larsson. Två dikter

Pär Larsson utan Cecilia Persson

Av: Pär Larsson | 22 juni, 2015
Utopiska geografier

Krakow – en stad för alla

Det första som fångar din uppmärksamhet när du landar i Krakow, historiens och festens stad, en europeisk stad, (hrmm), är att det inte finns en enda skylt på engelska. ”pcac” ...

Av: Jenny Keljevic Berggren | 07 november, 2013
Resereportage

Arbetarlitteratur och företagarlitteratur – två sidor av samma mynt



Alisa Zinovyevna Rosenbaum. alias Ayn RandFredrik Runebert ställer den amerikanska författarinnan Ayn Rand mot den svenske arbetarförfattaren ivar Lo-Johansson – i vad möts de?

I Sverige(och i övriga världen) finns det en utpräglad arbetarlitteratur som har sin startpunkt i slutet av 1800-talet och som fick sitt tydliga genombrott på 1930-1940-talet. Arbetarlitteraturen flyttade fokus från de högre klasserna; adel, präster och kapitalister, till arbetare som inte ägde sina produktionsmedel och bostäder med mera.

Det som kallas för borgerlig litteratur var uteslutande av karaktären relationsdramer mot en borgerlig fond. Arbetarlitteraturen lyfte fram arbetsmoral, bildning, hederlighet, solidaritet, gemenskap och medmänsklighet medan den borgerliga litteraturen lyfte fram romantiska relationer, ridderlighet, hederlighet, giftermål mot de ingående parternas vilja och andra liknande relationsdramer.

Den borgerliga litteraturen på 1900-talet lyfte fram olika ideal men var blind för arbetsmoralen och de dåliga arbetsförhållanden som rådde i samhället.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

De båda formerna av litteratur glömde bort grunden till välfärden – företagande, arbete, innovationer och teknologiutveckling. Förvisso tog arbetarlitteraturen upp arbetet som en viktig komponent, men den var bara en del i ett nödvändigt ont och som en produkt av ett orättvist samhälle.

Därför skulle Sverige och världen behöva mer företagarlitteratur, och för att skapa en tydlig kontrast till denna form av litteratur som jag eftersöker tänker jag ställa den mot arbetarlitteraturen som är den form av litteratur som i olika skepnader fortfarande dominerar litteraturvärlden.

I den här artikeln har jag därför valt att jämföra den amerikanska författarinnan Ayn Rands (1905-1982) litteratursyn med den svenska arbetarförfattaren Ivar Lo-Johanssons (1901-1990).

Anledningen därtill är att Rand är den ende som, mig veterligen, på allvar och med konsekvens beskriver företagarens kamp i ett kollektivistiskt och homogent samhälle.
Lo-Johansson är i sin tur en av de främsta arbetarförfattarna som bland annat gjort sig känd för att ha beskrivit de fattiga statarnas situation i Sverige.

Ayn Rand ingår, enligt hennes egna ord, i den romantiska traditionen då hon beskriver människor som de skulle kunna vara och inte enbart som de är just nu, vilket är naturalismens och realismens främsta fokus. I The art of fiction (2000) beskriver Rand hur en bra roman ska vara uppbyggd. Premissen för en god roman är att människan har en fri vilja och att människan därmed inte är en produkt av naturen.

Naturen har ingen fri vilja och därför anser Rand att naturalismen, som spaltar upp alla detaljer i naturen och där människan är predestinerad att agera på ett visst sätt, är en meningslös genre. Determinism ger inget handlingsutrymme.

Eftersom rationella människor har mål som de vill uppnå är handling det centrala i dramat. För att det ska bli en bra handling krävs det en konflikt mellan två motsatta krafter och författaren bör alltid fråga sig själv: ”Har jag gjort allt för att försvåra aktörernas agerande och upplösande av konflikter?”

Ivar Lo-Johansson å sin sida sorterar i boken Att skriva en roman (1957) författarna i två kategorier; 1. Jagförfattaren och 2. Gemenskapsförfattaren. Jagförfattaren är anspråksfull och otillgänglig eftersom han eller hon främst skriver om sitt eget inre, utan någon kontakt med omvärldens referensramar. Denna författarsort är även nattmänniska och mystiker som gärna isolerar sig från andra människor i det dagliga livet. Målet för denne är att befria sig själv från omgivningen. Resultatet blir explosionsartade utbrott av självömkan, självupptagenhet och narcissism.

Gemenskapsförfattaren är mer anspråkslös och är den som står ”mitt i” händelsernas centrum och iakttar. Denna författarsort fokuserar främst på yttre betingelser och är mer en morgonmänniska som dras till dagens verksamheter.

Målet är frigörelse tillsammans med andra samt solidaritet och demokrati. För att uppnå dessa mål beskrivs stämningar mer än inre känslotillstånd. Idéer anses uppstå ur gemenskapen och det är genom mellanmänskliga relationer som författaren tolkar andras problem. Den ansatsen förutsätter en mer långsam process än jagförfattarens starka känsloutspel.

Gemenskapsförfattaren tillåter också mer insyn än jagförfattaren genom att dörren alltid står öppen.

Ivar Lo-Johansson 1940I grund och botten handlar kontrasten mellan de två författarsorterna om motsättningen mellan individualism och kollektivism. Lo-Johansson beskriver i romanen Pubertet (1978) den extrema individualisten som det ensamma geniet och likställer denne med pubertalt tänkande.

Rand beskriver i Och världen skälvde (1957) individen som stark, uppfinningsrik, kreativ, rationell och idealistisk.

Om individen är den som manas fram i Pubertet är det inte konstigt att man söker efter ett gemenskapsideal. Men är individen som Rand beskriver denne, då uppstår sociala relationer som en produkt av individens rationella beslutsprocess.

Det är möjligt att Lo-Johansson har beskrivit individen korrekt i förhållande till verkligheten. Han tillhör ju genren realism, som söker beskriva verkligheten som den är, medan Rand tillhör romanticismen, som vill beskriva människans potential. Det är möjligt att individen är infantil just nu men att det finns potential för alla individer att via förnuftet och vetenskapliga metoder höja nivån på sin moral.

För att illustrera detta bör vi ställa oss frågan vad det är som gör att åtta timmars arbete är mer värt idag än för hundra år sedan. Hur kommer det sig att den materiella standarden är så hög? Är det arbetare som ensamt skapar alla dessa värden? Självklart inte. Visst är arbete en förutsättning för ökat välstånd men om det bara handlade om arbete skulle vi väl fortfarande bruka jorden med dragdjur? Eller med ännu äldre metoder?

Det måste till något mer. Men vad?

Svaret är innovatören, kapitalisten och tänkaren. Utan dessa kategorier skulle inte människan ha det välstånd vi har idag. Ångmaskinen, glödlampan, datorn och andra uppfinningar har skapat ett mervärde för alla arbetare genom en ökad produktivitet per arbetstimme. Så visst har arbetarförfattarna gjort nytta genom att synliggöra och beskriva arbetarna och deras umbäranden. Men var är alla företagarförfattare?

Under 1900-talet har vi hamnat snett när det gäller balansen mellan arbetar- och företagarkultur. Under 2000-talet behöver vi komplettera med mer företagarlitteratur i Ayn Rands anda.

 

Fredrik Runeberg

Ur arkivet

view_module reorder

55. Lina, Tobbe & Nils-August

Linas mobil ringde. Hon plockade upp den ur fickan och kände inte igen. Kunde det vara … hoppas, hoppas … ”Hallå, det är Lina.” ”Hej, det är Anna från Månteatern. Jo, det ...

Av: Lina, Tobbe & Nils-August | Lund har allt utom vatten | 11 januari, 2013

På scenen

jag kom upp på scenen in i ljuset äntligen skulle jag få säga det   mitt eget       som skjutits upp så länge    skjutits åt sidan    in i mörka vrår    förnekat och ...

Av: Katrin Nordgren | Utopiska geografier | 17 oktober, 2010

Konstnärliga modifikationer av dataspel: Top 10 art mods

När konstnärer i slutet av 90-talet började skapa konst inspirerad av dataspel handlade det till största delen om modifikationer av kommersiella dataspel, dvs. man ändrade befintliga spel på olika sätt ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 02 november, 2013

Metaltown 2011 - två dagar av metal

I år var första året som Metaltown inte arrangerades på sin sedvanliga plats i hjärtat av Göteborgs hamn. Istället hade man valt att placera festivalen på en galoppbana på Hisingen ...

Av: Linda Olsson | Kulturreportage | 03 juli, 2011

Biografiskt lexikon för Finland nu på nätet

Numren 710:1-4 i serien Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland är ett imponerande storverk: de fyra mycket bastanta delarna av Biografiskt lexikon för Finland, utgivna 2008-2011 med understöd av ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 09 december, 2014

Hugo von Hofmannsthal (1910) på ett fotografi av Nicola Perscheid.

Hugo von Hofmannsthal – i det inre och yttre livet

Hugo Laurenz Augusti Hofmann von Hofmannsthal (1874 -1929) var en habsburgsk författare, essäist, librettist, poet och dramatiker, under den tyska post-romantiken. En period där kanske Stefan George lyste starkast men ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 12 februari, 2015

 Småstaden Stockholm Södermalm aÅsögatan foto Thomas Wihlman

Lilla Stockholm och det Stora Stockholm

Två städer, den ena en österbottnisk småstad, Jakobstad, den andra huvudstad i ett nordeuropeiskt land, Stockholm. Någon kom på den briljanta idén att det finns saker som förenar dessa två ...

Av: Thomas Wihlman | Kulturreportage | 07 augusti, 2016

William Seward Burroughs och småfolket

Illustration: Carl Johan RedemoGustaf Redemo tar itu med Burroughs An autobiography of a wolf, en novell han skrev när han bara var 8 år gammal där han berättar hur han ...

Av: Gustaf Redemo | Essäer om litteratur & böcker | 22 september, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.