Thomas Eakins The Agnew Clinic  1889

Dr. Agnews bröstoperation och andra cancerogena konstverk

All cancer är inte rosa, även om det kan verka så i oktober då det arrangeras stora insamlingar och galor för att uppmärksamma bröstcancer. Hela oktober förvandlas till en rosa ...

Av: Mathias Jansson | 26 oktober, 2016
Essäer om konst

Konstnären Olle Bonniér minns Ulf Linde

I tisdags besökte jag konstnären Olle Bonniér vid hans ateljé på Glasbruksgatan i Stockholm. ”Maestro Olle” var en aning fundersam kring livets oväntade vägar i och med att konstkritikern Ulf ...

Av: Estoardo Barrios Carrillo | 18 oktober, 2013
Konstens porträtt

Ludwig van Beethoven, Den befriade Prometheus

Beethoven hör till de genier inför vilka vi förstummas. I än så högre grad inträffar detta då det finns ett såväl ett immanent som externt uttalat begär att formulera sig ...

Av: Oliver Parland | 11 november, 2011
Essäer om musik

Ljusguden och vår underbara värld

Karl-Erik Edris bok I ett annat ljus är frukten av en total kraftinsats. Även i pocket ter den sig försvarlig med sina 270 tättryckta sidor (Edris Idé-förlag 2010). Men den ...

Av: Erland Lagerroth | 26 januari, 2012
Essäer

Essäer om musik

Roskildefestivalen 2008

Spridda noteringar om läderbögar, barnafödande, danska politiker och Nick Caves femtioårskris.

Mattias from Örebro!

Where are you?

Remember last year at Rosklide?

I never got your last name.

THIS IS YOUR SON:

(En bild på en söt unge)

Please meet us by gate 7, Sunday 14:00

Camilla

Robert Schumann och musikens villkor

Från mars 1854 till sin död i juli 1856 var Robert Schumann på egen begäran intagen på ett privat mentalsjukhus i Endenich, strax utanför Bonn. Den omedelbara anledningen var att han fyrtiotreårig i sinnesförvirring den 17 februari kastat sig i Rhen men räddats. Familjen, Clara Schumann och sju barn, bodde i Düsseldorf. Han var själv rädd för att kunna skada de anhöriga. Sjukhuset leddes av en dr Franz Richarz som disputerat på en avhandling med den anspråksfulla titeln "Hur man igenkänner och botar vansinne".

Kärleksfulla artister och bråkig publik

Tidningen Kulturens Sunna och Liv Nordgren besökte årets Peace and Love festival i Dalarna. ImageÅrets Peace and Love festival var större än någonsin, både vad det gäller publik och artister. 

Numera är den rankad som Sveriges näst största, något som både har sina för- och nackdelar. Artisterna är inställda på att det faktiskt är en fred- och kärleksfestival de spelar på, medan publiken verkar ha glömt det för länge sedan.

Första dagen på musikfestivalen har alla fullt med adrenalin och hoppar och armbågar sig fram genom folkmassorna framför de stora scenerna. Under exempelvis The Hives konsert bryts både en och annan fot och näsor spräcks, säkerhetspersonalen finns där men har ingen som helst chans att lugna den aggressiva publiken. Men som sagt så har de som uppträder som tur är inte glömt bort festivalens originalbudskap och uppmanar hela tiden sina fans att ta hand om varandra och framåt andra dagen har det lugnat ned sig betydligt. Helt plötsligt är det möjligt att fatiskt höra och uppleva musiken, det finns t.o.m. utrymme för dans för de som vill.

Rösten från andra sidan – i minne av Syd Barrett

Image

För exakt 40 år sedan lämnade musikern Syd Barrett Pink Floyd, den grupp han hade grundat. Magnus Ödmark porträtterar Barrett som var myt redan innan han blev legend.

I konstnärsbiografin är mental ohälsa på ålderns höst närmare regel än undantag: Nietzsche, Artaud, Schumann, Pound, Hemingway, Fröding med stirrande blick sittande på någon säng iförd tvångströja. Trots horder av experimentella avantgardister, solitärer, krigsivrare, absintdrinkare, och knasbollar i största allmänhet som, inte minst 1900-talets första decennium frambragt på konstscenen, är det svårt att hitta ett enda namn där vansinne – i betydelsen over the edge är synonymt med upphovsmannens konstnärliga verk.

I denna tvivelaktiga nisch helt utan egenvärde mer än, som det kan verka för en och annan förvirrad death metalgrupp, finns det egentligen bara en enda aspirant med någorlunda alibi: Syd Barrett.

Aldo Clementi och den slutna cirkeln

trio.jpg
 

Aldo Clementi och den slutna cirkeln

Björn Nilsson och skivbolaget Content producerar inte så många titlar, men en av årets utgivningar kan gott etiketteras som årets bästa skiva. Det rör sig om verket Fragment & Symmetries, en dubbel-cd med musik av den italienske kompositören Aldo Clementi.
Jag känner alltid en form av rädsla när jag närmar mig Clementis musik. En Timor Dei (Guds fruktan) inför en musik som inte låter sig tolkas med ord. Ordet existerar före tank­en och intuitionen hos Aldo Clementi. Ordet innefattar en egen styrka, bortom betydelse och mening. Ordet är en aktör utan regissör. Det som finns är språket, språket med sin egen inre logik, starkare och våldsammare än syllogismen. Detta ord är Clementis musik. En musik som kompenserar det som poeten saknar.

Israelisk musik från många kulturer

Israelisk musik
från många kulturer

yasmin_levy.jpgIsraels 6 miljoner invånare omfattar 100 nationaliteter. Uppgiften kommer från cd-häftet till The Rough Guide To The Music Of Israel. Förvånande? Kan det stämma? Det beror lite på vad man menar och hur man räknar. Med "100 nationaliteter" syftar Dan Rosenberg, som sammanställt albumet, på att befolkningen har sin bakgrund i så många olika länder och kulturer. Vilket innebär att Israel är – eller har blivit – ett högst mångkulturellt land.

Det bekräftas av musiken. Några hade jag hört förut, men på Rough Guide-samlingen finns också enstaka spår – ett spår per namn – med nya, för mig okända artister, musiker och grupper som lockar mig ut på nätet för att leta efter deras album. Sången och musiken, oftare tonerna och rytmerna än orden, fördjupar och förändrar dessutom bilden av Israel.

Oskuldens svärta

Oskuldens svärta

Musikens svarta pärla, Jimi Hendrix, porträtteras av tidningen Kulturens Bo I Cavefors som finner annorlunda meta-akustiska ritninga­r i kultfiguren från Seattle. 

Svarta madonnor vittnar om Kyrkans självkännedom: allt präglas av kombinationen synd och kärlek. Black is beautiful. Paul Celan talar i Todesfuge om "schwarze Milch der Frühe". Kanske menade Celan omedvetet aktiviteterna i det svarta Harlems djungler. Och dess aktörer: som Malcolm X, Charlie Parker, Jimi Hendrix och den eminente ParisMarkisen, vars skugga finns överallt och i alla tider. Malcolm X självbiografi (The Autobiography of Malcolm X, Grove Press, New York 1965) är en av det fåtal böcker som lär ut något om hur människor förvandlas, förändras och växer för att fylla ut kostymen Någon skurit och tråcklat ihop av diverse gener och håller i beredskap.

vittnar om Kyrkans självkännedom: allt präglas av kombinationen synd och kärlek. Black is beautiful. Paul Celan talar i Todesfuge om "schwarze Milch der Frühe". Kanske menade Celan omedvetet aktiviteterna i det svarta Harlems djungler. Och dess aktörer: som Malcolm X, Charlie Parker, Jimi Hendrix och den eminente ParisMarkisen, vars skugga finns överallt och i alla tider. Malcolm X självbiografi (The Autobiography of Malcolm X, Grove Press, New York 1965) är en av det fåtal böcker som lär ut något om hur människor förvandlas, förändras och växer för att fylla ut kostymen Någon skurit och tråcklat ihop av diverse gener och håller i beredskap.

Marginell mästare

Marginell mästare

I början av 1950-talet kom en grammofonskiva till Sverige. Den var på sätt och vis hemmagjord. Pianisten, upphovsmannen hade själv producerat den. Det var en stenkaka. På ena sidan kunde man läsa Ju-Ju och på den andra Pastime. Båda var improvisationer på standardlåtar. Ju-Ju baserad på Indiana och Pastime You go to my head.

Det musikaliska resultatet var revolutionerande. Något liknande hade tidigare aldrig hörts. Var pianisten Lennie Tristano en tentakelförsedd bläckfisk försedd med ett otal fingrar i stället för normalt två händer med tio fingrar? En sorts pianots Paganini som sålt sig till djävulen i utbyte mot denna ekvilibristik?

Ur arkivet

view_module reorder

Pippin Barr och Marina Abramovic Institute – Dataspel om performance

Med spelet ”The Artist Is Present” fick Pippin Barr internationell uppmärksamhet både i konst- och dataspelsvärlden. Spelet handlade om Marina Abramovic performance på MOMA i New York 2010. En performance ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 11 november, 2013

Benjamin 24

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 28 januari, 2012

Mats Waltre. Korta dikter

I´ll sing to the horizon     tiden är en gåtamänniskan är en gåtadu är näraoch vid horisonten finns en fäll Skimrande vävnad     svävande själ vilar i mitten fri från känslor, tankefri bär bud om mig själv när du ...

Av: Mats Waltre | Utopiska geografier | 31 mars, 2014

Omöjlig intervju. Bertil Falk intervjuar Jane Austen

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Bertil Falk | Litteraturens porträtt | 14 april, 2012

Utsikt mot Tjernobyls kärnkraftverk från den övergivna staden Pripjat år 2005

Tjernobylolyckan och så jag, och min självupplevda kärnkraftverkskatastrof

Den 26 april 1986 inträffade den händelse som skrev in sig i historien som Tjernobylolyckan.  

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 26 april, 2016

2000-talets första teaterdecennium

Om Nummer Specialutgåva 2010 Sökande och samlande utgör sedan urminnes tider handlingsmönster i människans liv. Sökandet och samlandet möjliggör hennes överlevnad. Nyfikenheten driver henne att ständigt lära sig mer om sin ...

Av: Anna Nyman | Essäer | 08 februari, 2010

Under ShivaRatri

Den mest kände personen som du antagligen aldrig hört talas om, är död

Sir George Martin har dött, 90 år gammal. Hela världen minns honom och hans gärning, inte minst de som var med under The Beatles-eran, (som långtifrån är över, enligt mig) ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 21 mars, 2016

Vad är samlarsjälen för något?

Vet jag naturligtvis inte, men en aning hemsökts i tanke på vad som fångar den. Förra året läste jag Fredrik Sjöbergs essäartade roman Flugfällan, av orsak att jag själv skrivit ...

Av: Stefan Hammarén | Essäer | 07 Maj, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts