Carsten Palmer Schale – Från världen till köksbordet

”Jag heter Carsten efter min farmor. I november kommer min 42:a bok, men inom litteraturen har jag bara givit ut ett knappt dussin. Mina stora intressen i livet – vid ...

Av: Carsten Palmer Schale | 19 november, 2012
Utopiska geografier

Tvesynens förbannelse. Om Sven Delblanc

"Gyttja var allt och dy." Omkvädet i memoarerna är sannerligen inget utslag av koketteri eller en lättköpt retorisk gest.Sven Delblanc föds, som bekant, i Kanada, närmare bestämt i Swan River ...

Av: Crister Enander | 06 oktober, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Två myter om Franz Kafka och hans verk

Det finns en i Sverige lika utbredd som osann myt som låter förstå att skrifter av Franz Kafka var förbjudna i Tjeckoslovakien under den kommunistdiktatoriska regimen. Det är inte bara radio ...

Av: Vladimir Oravsky | 26 november, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Tankens ambivalens VII

”En bok är en spegel: tittar en apa in Kan förvisso ingen apostel blicka ut.” / Lichtenberg Ambivalent i mina tankar, så även min yttre bild av identitet. Tänker därför skriva fram en ...

Av: Göran af Gröning | 18 december, 2013
Agora - filosofiska essäer

Essäer om musik

Modernismens förlegade idiom

 Pierre Boulez, Structures

Det blir lätt komplicerat när musik och ideologi blandas ihop. När det sker från ett musikaliskt perspektiv uppstår idiom och ivissa fall dogmer, när musik istället används i politiskt syfte uppstår propaganda. Finns det egentligen musik som är försvarbar på ett ideologiskt plan, och kan musik missbrukas i ideologiska syften? Kring andra världskriget blev det som mest förvirrat kring musik och ideologi, med långtgående konsekvenser för den modernistiska synen på kultur som det fortfarande finns spår av.

Gutår och en halv böj – alkohol i visans värld

Vi svenskar har en splittrad inställning till alkohol. En inställning som har beskrivits i visans värld från Bellmans tid fram till våra dagar. I den sociala konventionen förväntas vi tacka ja till ett glas på festen eller middagsbjudningen. Om någon tackar nej så blir det plötsligt en underlig stämning. Ska han sitta där alldeles nykter medan vi andra blir berusade?

Fanny Mendelssohn, Clara Schumann och musiken som ornament

Clara SchumannFramgångsrika kvinnliga kompositörer i den klassiska epoken, fanns de?Eller var musiken för dem bara en utsmyckning, en förströelse i societetsmiljön, någonting förbehållet männen?

Ni känner alla till de tonsättare som vi kallar för De stora mästarna. Bach, Mozart, Chopin och de andra. De levde och verkade från mitten av 1600-talet fram till början på 1900-talet, beroende på vilka man räknar in i skaran. De var de människor som komponerade verk vi idag kallar för klassisk musik.

Tittar man utifrån dagens perspektiv, verkar det ha varit en totalt mansdominerad värld. Vi vet att det var män som tonsatte, studerade musik, höll konserter i kyrkor och andra lokaler, spelade för kungligheter och så vidare. Inte en kvinna nånstans. Tar man några cd-skivor som ”The 100 Greatest classical masterpieces” eller ”Klassiska favoriter” så finns det inte en enda kvinna representerad där heller.

Hur tusan kan det komma sig? Skrev kvinnor på den tiden inga mästerliga stycken, eller skrev de kanske inte musik över huvud taget? Jo, visst gjorde de det.

Sänker man periskopet och börjar leta under ytan så börjar det hända grejer. Man hittar snart den ena kvinnan efter den andra som sysslade med precis samma sak som männen. Det vill säga: komponerade, studerade och höll konserter. Många av dem var också hyllade under sin livstid och idag hade vi kallat dem megastjärnor. Så varför känner vi inte till dem, hur kunde de efter sin livstid försvinna?

Den största orsaken verkar vara att musikhistorien skrevs av män, för män, och att de då ”glömde” eller utelämnade kvinnan av någon anledning. Kanske för att det fanns mer substans, mer musik att ta utav på den manliga sidan. För hur det än var så skrev männen större volymer, större verk.

I den grymmaste av månader… Passionstid

Vi som lever i denna avförtrollade tid, nära nog utan någon levande anknytning till myter och den visdom de bar på, rester av den tradering vårt förhistoriska arv bevarat, har kvar endast några fragment, skärvor via konsten. Men även dessa fönster mot vår arts förflutna och dess emotionella och existentiella grund håller på att muras igen, bli blindfönster, ogenomskinliga, ogenomträngliga.

På väg mot musiken

Jag har ingen intention att skriva en estetisk-musikalisk text eftersom musiken inte låter sig beskrivas, och jag hoppas läsaren kommer att läsa mellan raderna. Inget begreppsligt fastställande av musikens väsen är möjligt förutsatt att det jag påstår här är sant. Jag kan därför inte skriva en regelrätt essä. Denna text är en bearbetad version av en tidigare artikelserie om musiken.

Cantate domino canticum novum

We, the under signed—musicians, pastors, teachers, scholars, and lovers of sacred music—humbly offer to the Catholic community around the world this statement, expressing our great love for the Church’s treasury of sacred music and our deep concerns about its current plight.

Rösten som sångens öde

Denna text, vars form och struktur nödvändigtvis är fragmentets, handlar om rösten. Rösten som osynlig del av kroppen. Rösten i sina materiella uttrycksformer. Rösten som begrepp, men också röst i musikens tjänst. Därför, rösten som oralitet (verbalitet) och röst som vokalitet (sången).

2016 års Legitimerade Legend

Den årliga utmärkelsen som LEGITIMERAD LEGEND utdelades 26/11 2016 till musikern och poeten Kjell Höglund i samband med en konsert med Mikael Ramel och Wille Crafoord å Bankiren / Västerås.
Mikael Ramel & Wille Crafoord är sedan 2012 de två skaparna av denna utmärkelse.
Motiveringen för utmärkelsen löd:
För lika skön pop som poesi i en mix av det sjungna och sagda vill vi härmed befästa att vi är Kjellsamt Kjellskapligt lagda.

Ur arkivet

view_module reorder

Hatet är vår hemlighet. Skriva är politik. Om Lundberg & Enander. Hat &…

Kristian Lundberg och Crister Enander är två författare som tagit på sig ett grannlaga uppdrag i sitt skrivande, att använda sin förmåga att berätta för att visa på en sida ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 05 mars, 2013

Aleister Crowley

Från djävulen till Buddha

Det goda rykte buddhismen har i våra dagar har den inte alltid åtnjutit. Länge sågs den som full av vidskepelse och många påstod att den var ateistisk. Numera ses ...

Av: Gustaf Redemo | Agora - filosofiska essäer | 28 oktober, 2015

Men han var inte ensam

Den 5 november 1954 dog Stig Dagerman, 31 år gammal. I sin bil, i garaget utanför huset i Enebyberg, koldioxidförgiftade han sig själv till döds. Tankar på att begå självmord ...

Av: Björn Augustson | Gästkrönikör | 02 januari, 2012

Herman Melville. Maldiverhajen

I sina söderhavsberättelser, och i Moby Dick (1851) visar sig Herman Melville (1819-1891) som en uppmärksam iakttagare. Han söker sig fram till det karakteristiska i de olika miljöer som besöks ...

Av: Herman Melville | Utopiska geografier | 22 januari, 2014

Helig, hemlig, hel och hotad

  Otaliga är lekarnavid randenav bergenI hemlighetbestiger jagklättrar påStigberget, de Vitaoch FjällgatansOch fåglar flygerur min munnär jag talartill himlenvid Fåfängans rand (Ur Jordmannen, Kjellqvist 1987) Tidigt visste jag att det fanns något som ...

Av: Else-Britt Kjellqvist | Essäer om religionen | 31 januari, 2011

Nyårsdagen 2007

Nyårsdagen 2007 Första januari 2007 – när jag hör om stormvarning klass tre beslutar jag mig för att åka tåg till Malmö och fotografera. Tar med min gamla Canonkamera, som jag ...

Av: Jenny Nilsson | Bildreportage | 01 februari, 2007

Når det gode livet er om å kjenne seg lykkelig hver eneste dag

Innledning. Å ha et helt liv å føre betyr ikke det samme som å snakke om og kjenne at livet har i seg en form for helhet, e.g. at begrepsliggjøringen av ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 05 mars, 2012

Nya portar

Thomas Sjösvärd om de Nemeiska och isthmiska odena av Pindaros nyligen publicerade av bokförlaget Natur & Kultur. För två år sedan utkom Ingvar Björkesons översättning av Pindaros olympiska och pythiska oden ...

Av: Thomas Sjösvärd | Essäer om litteratur & böcker | 18 Maj, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts