Postemmakrönika 6 proEmmakrönika, Svenska folkskolans skitvänner

ökan för den goda statistiken mest.) Står här, stod här, visste inte min sanning bestå för, osar mer än sällan polaren dr Schön_ och stiger mer än rastplatsdårarnas ånga, den ...

Av: Stefan Hammarén | 29 april, 2010
Stefan Hammarén

Anna Frank

Vem, för vad, och hur länge, bör darra?

Webbplatsen COLD CASE DIARY, “www.coldcasediary.com” vill komma fram till svaret på den för en del människor obekväma frågan ”What led to the arrest of Anne Frank and the others hiding in ...

Av: Vladimir Oravsky | 05 november, 2017
Reportage om politik & samhälle

Om den sämre formen av kapitalism

Om den sämre formen av kapitalism Fungerar den amerikanska formen av kapitalism bättre än den europeiska? Tidningen Kulturens korrespondent från New York, Pierre Gilly, hävdar att det är tvärt om ...

Av: Pierre Gilly | 12 oktober, 2006
Essäer om politiken

I häxornas krets, om häxtron i Sverige

En insändare på DN-debatt under titeln ”Religionsfriheten missbrukas” lyder:”… det är upprörande att Borås tingsrätt friade föräldrarna som bedrev djävulsutdrivning på sin flicka, som kallades häxa”. På säkerhetsavstånd från skärtorsdagsnatten ...

Av: Lilian O. Montmar | 16 maj, 2012
Kulturreportage

Essäer om musik

Att förbli stående bland ruinerna

 Allt började med detEn essä om en musikgenre som kallas Neofolk. En musikgenre som dock inte bara var musik utan också en proteströrelse (såsom punk) ofta extremt provokativ och dunkel. Marco De Baptistis försöker skissa en kort historik över denna rörelse.

” Vid den tiden är bara ett enda stort vatten till, och mörker, ett mörker i vilket man inte förmår se. Varken måne eller sol visar sig, inte heller konstellationerna, inte heller stjärnorna och planeterna; natt och dag särskiljes inte, inte månader och halvmånadersperioder, inte årstider och år; kvinna och man särskiljes inte, varelserna kallas bara varelser. (ur Agganna Sutta. Tr. Rolf Jonsson)

Neofolk kan inte enbart betraktas som en musikgenre. Neofolk är framförallt ett kulturellt fenomen som, hittills, förblivit en form av radikalt motstånd mot mainstreamkulturen. En anklagelse, precis som punkmusiken var i början av 1970-talet, mot världens dekadens och mot det kulturella etablissemangets hyckleri.

Ett musikår under protest – 2014 tillbakaspolat

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med 2014. Inte för att problemet är så stort längre eftersom året snart är slut. Men medan det pågick som värst var jag mycket kluven till det, och när jag nu sitter här med vad som ska föreställa min summering av de gångna tolv månaderna blir jag inte mindre förvirrad.

För det ser ut som att det har varit ett rätt bra år.

Ändå känns det inte så.

Det kan bero på att jag kalendariskt betraktat har levt i något slags dissociativt tillstånd. Hemma hos mig har det varit betydligt mer 1928, 1935, 1943, 1954 och några våghalsiga turer ändra fram emot 1959. Eller vilka år det nu egentligen rört sig om. Det har varit gammal jazz. Det har varit ännu äldre jazz. Kavat cajun och jugband som stånkar takten i gamla krus. Rhythm & blues, alltså sådan där riktig rhythm & blues som luktar rök och hembränt, inte något jäkla Idol-nonsens med jojo-wailande bimbor och grabbhalvor med mössan på dygnet runt. Det har varit knastrig verandablues och skrapig söderngospel. Country och rockabilly och primal mono-rock'n'roll.

Men just 2014 har det varit relativt dåligt med.

Drömmar och dofter i Kraków. Unsound festival

Det doftar gott om årets Unsound – festivalen i polska Kraków som tagit ledningen i att fokusera på ny experimentell, främst elektronisk, musik i gränslanden mellan konstmusik, electronika och klubbmusik. Här sjösätts projekt av fantastieggande slag. Installationen Ephemera är ett multikonstnärligt projekt av och med tonsättare, ljusartister och kanske framför allt avant-garde-parfymeristen Geza Schoen från Berlin som tagit fram tre dofter till projektet: Drone, Bass och Noice. Utifrån dofterna har tre tonsättare; Tim Hecker, Kode9 (Steve Goodman) och Ben Frost gjort musik och de visuella artisterna Piotr Jakubowisz, Marcel Weber (MFO) och Manuel Seoulveda (Optigram) skapat visuals och installationer. En för varje doft. Dessutom finns parfymerna till försäljning, antingen var för sig eller i en fin svart box som i sig är ett litet konstverk.

Att vandra in i installationen Ephemera är en förflyttning in i ett tillstånd där ljud, ljus och doft samverkar på mycket individuella plan. Var och en som rör sig genom de olika rummen bär med sig minnen och känslor som apteras och frigörs och varje upplevelse är helt säkert unik. Ingen kan gå här utan att beröras.

Om Sibelius andra symfoni

Baserat på minnesbilder av den kände Sibeliusbiografen, experten professor Erik Tavaststjernas föreläsningar, minne av partiturläsning, själva mitt hemland… För, för tillfället har jag varken tillgång till partitur, facklitteratur eller själva musiken. Strandsatt. Erik Tavaststjerna må nu vara min Vergilius, guide i detta skuggornas rike, glömskans topos…

Cold Meat Industry (1987-2014). Ett requiem

Det svenska skivbolaget Cold Meat Industry har, enligt grundaren Roger Karmanik (Roger Karlsson) slutat att existera. Denna artikel vill chansa på en historik över ett skivbolag som har varit så viktigt för det som innebär industrimusik och postindustrimusik. Vi kommer att visa hur mycket levande är artisterna som gett ut plattor på CMI, aktiva inom olika musikgenrer som Noise, Industrial, Neofolk, Martial Industrial, Dark Ambient med mera.

Kreativiteten och patriarkatet

“Ingen vettig människa kan undgå att lägga märke till professorns makt. Till honom hör makten och pengarna och inflytandet. Han är ägaren av tidningen, dess redaktör och under-redaktör. Han är utrikesminister och domare. [..] Han är direktör för företaget som betalar ut 200 % vinst till sina delägare. Han donerar miljoner till välgörenhet och högskolor som drivs av honom själv.” - Min översättning av Virginia Woolfs ‘A Room of One’s Own’(1928)

 Woolf presenterar ovan sin bild av en cirkulär, patriarkal hegemoni som utgår från akademin och dess professorer, och via yrkeslivet samt hela det sociala etablissemanget svänger tillbaka till akademin.

Avancerad musik på kommersiell turné SónarStockholm 14-15 februari, Münchenbryggeriet

Jon Hopkins

Redan för tio år sedan var det många som önskade att Sónar – festivalen för ”avancerad musik” i Barcelona borde tas till Sverige. Eller åtminstone att något liknande skulle arrangeras i Stockholm. Nu har det gått ytterligare tio år, Sónar har växt över alla breddar och gästspelar lite varstans i världen, men nu är gästspelens sikten inställt på den mer kommersiellt inriktade musiken. Så även i Stockholm på Münchenbryggeriet där det elektroniskt experimentella fått en rätt undanskymd plats till förmån för mer dansorienterad klubbmusik.

Sverige har på senare år fått flera alternativ till Sónar, som bättre lever upp till vad jag uppfattat som Sonars grundidé. Jag tänker på Arts Birthday, Volt-festivalen i Uppsala och inte minst Norbergfestivalen i hjärtat av järnbärarland i Bergslagen. Och internationellt stiger Unsound-festivalen i polska Krakow fram med ett spännande brett musikaliskt koncept. Eller kanadensiska Mutek som även gästspelar i London.

Men Sónar på turné har många bra sidor. Festivalledningen håller hårt i arrangemanget, de styr utbudet (genom en svensk bokningsfirma), det grafiska uttrycket och arrangemanget präglas av samma ordning och reda som i Barcelona. Tider hålls, ljud och ljus på de tre scenerna är över lag bra, det enda som strular är de analoga grammofonerna som flera dj:s arbetar med, men det är inte helt lätt att ställa upp flera superfräscha Technics 2010:or, rena museiföremålen snart, och ingen nytillverkning trots uppsving för vinylskivan.

Ur arkivet

view_module reorder
Albert Camus

Albert Camus – en författare och ett främlingskap som fortsätter att fascinera

2013 var det hundra år sedan Albert Camus föddes, vilket uppmärksammades stort i Frankrike. Föredrag och symposier avlöste varandra, nyutgåvor av hans texter och en rad nya publikationer om författaren ...

Av: Elisabeth Tegelberg | Essäer om litteratur & böcker | 17 november, 2015

Bildkonst, scenkonst och film i samspel på Doc Lounge Varberg

Under torsdagskvällen den 11:e april strömmar opera, vald av kvällens DJ Sven Andersson, ur högtalarna innanför Teater Hallands väggar. Det är Doc Lounge Varberg som för tredje gången under året ...

Av: Simone Frankel | Essäer om konst | 16 april, 2013

Kultur, kulturfenomen og vitenskap

Emnet for artikkelen min knytter an til de ulike fagvitenskapenes forsøk på å forklare hva som menes med «'kultur og kulturfenomen'»; ut fra sikten min inn til kultur og kulturfenomen ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 29 mars, 2011

Frank Heller på Casa Collina

Dervischen bleknade

”Berättelserna, vilka förvisso äro bagateller, bära tydliga spår av sättet och tidpunkten för sin tillkomst. Jag bodde i första världskrigets Danmark, där man i lugn och ro lyssnade till stormen ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 07 september, 2016

Mikael Mansén

Nästan kärlek

Det var sommar och väldigt varmt. Jag var sexton år. Hela natten hade jag och en kompis dragit runt på Stockholms gator. Då gryningen kom var vi väldigt hungriga. Vi ...

Av: Mikael Mansén | Gästkrönikör | 18 september, 2017

Tre år i öknen – om David Lynchs Dune

”I like to make films because I like to go into another world. I like to get lost in another world. And film to me is a magical medium that ...

Av: Jonas Wessel | Essäer | 25 oktober, 2013

Aase Berg. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

Tidskriften 10TALs poesifestival 2015

Årets upplaga, den 19:e, av Stockholms Internationella Poesifestival hade temat lyrik och musik. Tidningen Kulturen gjorde några nedslag i det stora och varierade programmet. Festivalen inleddes redan den 24 november ...

Av: Thomas Wihlman | Essäer om litteratur & böcker | 07 december, 2015

Sceniska rum: Scener från Odenplan. I samtal med Janina Nilsson, konstnär

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär ...

Av: Anders Nilsson | Reportage om scenkonst | 21 juli, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.