Du ska va inne, min vän

När jag var yngre hade jag en kompis utanför Växjö vars mamma var en hurtig naturälskare. Detta ledde till att hon jämt försökte få mig och min kompis att gå ...

Av: Anna Nyman | 14 juni, 2009
Gästkrönikör

Percy Bysshe Shelley - en glömd poet

I Anthony Burgess roman A Clockwork Orange har den mest korkade av ultravåldsligisten Alexs kumpaner, Dim, en mask som föreställer "a poet veck called Peebee Shelley".

Av: Björn Kohlström | 05 juli, 2008
Essäer om litteratur & böcker

Benjamin 23

 

Av: Håkan Eklund | 21 januari, 2012
Kulturen strippar

Füssli, Riefenstahl och nubafolket

Schweiz är ett välkänt textil- och exilland som i modern tid hyst sådana storheter som Lenin, Mussolini och Thomas Mann. Utanför kantonernas under århundraden försvarade riksgränser är det mindre känt ...

Av: Bo I. Cavefors | 06 september, 2013
Essäer om konst

Robert Schumann och musikens villkor



Från mars 1854 till sin död i juli 1856 var Robert Schumann på egen begäran intagen på ett privat mentalsjukhus i Endenich, strax utanför Bonn. Den omedelbara anledningen var att han fyrtiotreårig i sinnesförvirring den 17 februari kastat sig i Rhen men räddats. Familjen, Clara Schumann och sju barn, bodde i Düsseldorf. Han var själv rädd för att kunna skada de anhöriga. Sjukhuset leddes av en dr Franz Richarz som disputerat på en avhandling med den anspråksfulla titeln "Hur man igenkänner och botar vansinne".

Det fördes en detaljerad sjukjournal över patienten. Den togs av ryssarna när Berlin föll 1945, men återbördades till läkarens släktingar så gott som intakt. Först 1991 fick Schumannsällskapet i Düsseldorf låna journalen och har nu publicerat den i en sexhundrasidig volym med kommentarer och brev.

Boken heter Robert Schumann in Endenich (1854-1856): Krankenakten. Briefzeugnisse und zeitgenössische Berichte. Image

Den som gärna lyssnar på Schumanns musik har här en på hårda fakta sammanställd biografisk bakgrund som dokumenterar de villkor ur vilka musiken växte fram. Sjukjournalen ger besked om ett tjugofem år tidigare sjukdomstillstånd med ödesdigra verkningar. Schumann hade redan 1831 smittats av syfilis genom en väninna Christel, kallad Charitas, för hon var vad engelsmännen kallar hans "help-meet", hans "sexkompis". De träffades regelbundet men kortvarigt, ibland bara några minuter.

Obduktionsprotokollet bekräftar förekomst av hjärnskador uppkomna genom syfilis. Schumann har under årens lopp gått "från nervkris till nervkris", återkommande sömnlöshet, hörselvillor, talsvårigheter, nedstämdhet. Han var musikdirektör i Düsseldorf men orkesterledningen såg sig tvingad att entlediga honom. Det var hustrun Clara som fick lov att försörja den stora familjen - hon var en av dåtidens allra främsta pianister och turnerade flitigt.

Det är i ett psykiskt lidande som Schumanns musik har sitt upphov. Den utgör en motrörelse, varm, naiv, gladlynt. Den söker dementera ångesten inför den fruktansvärda destruktionsprocess som pågår. Dementin undermineras ibland genom märkliga inslag av "vansinnesmusik", visserligen disciplinerad men ändå utanför "gränsen". Där är till exempel stycken som "Aufschwung" eller "Wirres Träumen" eller de första takterna i fjärde symfonins sats tre.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Mot den här bakgrunden blir den bland experter tvistiga frågan huruvida Schumann led av schizofreni eller var manodepressiv helt överflödig.

Vad som slår en är att de brev Schumann skrev på sjukhuset under det första året inte ger exempel på störningar.

De är välformulerade, utan felstavningar. De är avfotograferade i boken. Man ser att det är hans egen hand. Mellan oroliga perioder då han skriker sig hes eller slår sina vakter har det funnits lugna intervall då han är klar och redig.

Bettina Arnim, en gång Goethes väninna, nu närmare de sjuttio, besökte Schumann i april 1855. Hon meddelar Clara att hennes man förefaller vara frisk. Han har nog bara haft "ett nervöst anfall". Den som är galen, det är enligt Bettina, läkaren!

Hennes iakttagelser delgavs pressen. Och nu började man undra över Claras roll. Varför besökte hon aldrig sin man?

Hon umgicks däremot flitigt med den tjugoettårige Johannes Brahms.

Hade hon rent av lurat iväg sin man för att få vara i fred med sin kavaljer. Hon var trettiotre år och attraktiv.  Vissa biografier över Schumann har bara för några år sedan spekulerat i den riktningen. Men den nu publicerade sjukjournalen och breven dementerar sådant prat. Det var dr Richarz själv som förbjudit Clara Schumann att komma till Endenich. Det skulle enligt honom försämra patientens tillstånd. Hon hade upprepade gånger bett att få komma. Hon led av skilsmässan. Först två dagar före Schumanns bortgång den 29 juli 1856 fick hon tillåtelse att vara hos honom. Han låg till sängs och talade "med andarna". När han såg Clara kände han strax igen henne. Han slog armen om henne där hon låg på knä intill sängen. I sin dagbok skrev hon:

Man kunde inte längre förstå vad han sade. En gång uppfattade jag ordet "min", säkert ville han säga "min Clara" för han såg så vänligt på mig; sedan också ett "jag känner", sannolikt ett "jag känner dig".

Robert Schumann hade en svår tid på sjukhuset. Inte för att doktorn skulle som Bettina Arnim sade, varit galen. Brahms kom mycket väl överens med honom. Men patienten ville bort. Han längtade hem. "Som konstnär är jag van vid ett helt annat liv", förklarade han och ville göra en anmälan till notarien i Bonn mot behandlingen. Han fick inte notpapper när han bad om det. Han ville gå på opera och se Lohëngrin. Det blev nej. Man bestraffade honom med tvångströja. Hade han inte varit "snäll" tog man av honom hans klocka och gav den tillbaka när han hade bättrat sig.

Han medicinerade - aloe, kopparsalmiak, Hoffmans droppar.

Man antog vid den här tiden att det nog låg något i antikens uppfattning, nämligen att vansinne uppstår i tarmkanalen. Det förklarar sjukjournalens omsorgsfulla redovisning av exkrementernas form och kvalitet. Man öppnade även sår på överarmen och höll det öppet så att det varade - tanken var att vansinnet skulle komma ut den vägen. Det var mycket viktigt, skrev Richarz, att "kroppen hölls öppen".

Det berättas att två amerikanska läkare i början på 1940-talet kom till Stockholm och där informerade sina kollegor om penicillinets goda verkningar. En av dem sade liksom i en bisats att "syfilis botar vi numera på en vecka eller tio dar!", varvid auditoriet brast ut i skratt. Syfilis! Schumann föddes hundra år för tidigt för att bli botad.

Fast å andra sidan - utan lidandet hade vi inte haft tillgång till denna triumfatoriska musik som vittnar om konstens seger över fysiskt elände - den kom utan ansträngning, utan "kamp", tack vare en kompromisslös hängivenhet. Man är långt borta från Mahlers dödslängtan.

Schumann höll sig till Goethes motto - "förutsättning: fortsättning följer... Postulat-Fortdauer".

Han dog i Endenich. Det var ett omen - "endet nicht... tar aldrig slut".

Carl-Göran Ekerwald

Ur arkivet

view_module reorder

Den rasjonalistiske metafysikkens røtter

Herakleitos(540 – 480 f.Kr.) betegnet den kosmiske makt med 'Logos'(Ordet). Hva er rasjonalistisk metafysikk, e.g. hva er den filosofiske diskursen 'rasjonalistisk metafysikk' om – hva går den ut på? En første ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 23 augusti, 2011

Solidarisk matematik

Åldringsvård är inget uppenbart sexigt ämne. Åldringsvård vilar ofta i medieskugga istället för att synas som en av samhällets stora angelägenheter. Ibland faller ljuset in trots allt. För några år ...

Av: Lisa Gålmark | Essäer om samhället | 18 Maj, 2009

De jämtska -vin-namnen. En betydelsefull ortnamnstyp och dess öden och äventyr i tradition…

Hägra, Härke, Höla, Knytta, Knöva, Kövra, Rista, Skickja, Ösa, Rätan, Grytan, Rödön, Silje och Välje är namn på orter i gamla betydande jämtbygder. Vad de på urnordisk tid betydde är ...

Av: Håkan Roos | Essäer om samhället | 02 december, 2014

Tiziana Luciani Foto: Chicco Fratta

Det är medvetenheten om kön och genus som skapar vår identitet

Tiziana Luciani är psykoterapeut och författare, hon föddes i Rom men bor i Perugia. På grund av sitt arbete reser hon ofta i Italien och utomlands. Jag har alltid uppskattad ...

Av: Guido Zeccola | Porträtt om politik & samhälle | 10 mars, 2015

Blomgubben / över huvudet taget

Vad betyder vackert för dig egentligen, plus något mer? Såklart kan de va skönt behagfullt, fåfängt i en gliring, taggat explosivt. Har vackert någonting med verkligheten att göra, över huvudet ...

Av: Kenneth Rundberg | Utopiska geografier | 01 november, 2010

En målning av Melker Garay. Detalj

Begreppet Gud

Melker Garay och Gud.

Av: Melker Garay | Melker Garay : Reflektioner | 14 februari, 2016

William Wordsworth Franska revolutionen som den i början tedde sig för anhängarna

Den romantiske poeten William Wordsworth (1770-1850) är mest känd för poesi med naturen som föremål och med meditativ grundstämning. På senare år var han konservativ, och utnämndes 1843 till Poet ...

Av: William Wordsworth | Utopiska geografier | 22 juli, 2013

Brott och straff 4 Jordabalkens potens - köpekontraktets konsistens

När fast egendom står på spel blir arma människor som förbytta och antar paragrafiska skepnader. I egendomens förbannelse blir lagarna till magiska redskap, hävstänger för trollkonster och förklädnader och möjliga ...

Av: Benny Holmberg, | Essäer om konst | 17 november, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.