Jesus och mobiltelefonerna – en julbetraktelse

Nu i dagarna för sisådär 2015 år sedan sände Gud sin enfödde son till jorden. Han gjorde det för att ge oss möjlighet till frälsning. Något som profeterna i Gamla ...

Av: Carsten Palmer Schale | 24 december, 2011
Essäer om religionen

De långa nätterna på de iskalla perrongerna

tid Allt utförs under ständig observation av tiduret i Korridoren, detta enväldiga kvarnhjul som hugger ned existensen i små ogina sekvenser. Det är också en vardaglighet som tränger på ...

Av: Benny Holmberg | 01 juli, 2011
Kulturreportage

Några tankar om Montaignes essäer

”Det som anses så säreget för makedonerkungen Perseus, nämligen att hans ande aldrig stannade i ett bestämt tillstånd, utan fladdrade omkring mellan olika livsformer och uppvisade en så flyktig och ...

Av: Björn Gustavsson | 15 april, 2014
Övriga porträtt

Noveller av Björn Augustson

Björn Augustson låter ett nostalgiskt tillbakablickande balanseras med en strävan efter att leva för stunden. Han låter drömmarna leva och ser i dem både motivation och inspiration. Han skriver krönikor ...

Av: Björn Augustson | 05 mars, 2012
Utopiska geografier

Ska alla tecken låta? Konsertserie med uruppförande av tre verk på fyra platser, av Lipparella

Musikaliska äventyr i olika lokaler med Lipparella



Lipparella är en omtalad och spännande ensemble, där musikaliska äventyr skapas och utvecklas utifrån en sättning som är annorlunda.

Ensemblen Lipparella


Det blev också så att ensemblen tillsammans med regissören Karl Dunér kontinuerligt arbetade vidare med iscensättningen.
Regissören  Karl Dunér

Regissören Karl Dunér

Annons:

Tidningen Kulturen fick möjlighet att stifta bekantskap med gruppen under en konsertserie betitlad "Ska alla tecken låta". Eftersom vi tyvärr, pga sjukdom, inte kunde följa konsertseriens idé och jämföra konserterna valde vi att också låta Lipparella själva berätta om sin musik.

Utgångspunkten för konserterna var dessa:
Tre dikter hade tonsatts speciellt för Lipparella. Unga svenska kompositören Lisa Streich utgick från en dikt i Inger Christens diktsamling Alfabet. Erik Peters valde Ingeborg Bachmanns Tema och variationer ur diktsamlingen Den uppskjutna tiden. Per Mårtensson, slutligen, utgick från Al Jazeera av Lars Mikael Raattaama.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Med dessa utgångspunkter tänjer Lipparella musiken och ordets gränser. Man kan nog lägga till: även lokalens. För en poäng här är just att framföra dessa tre nykompoernade verk i olika miljöer. De olika lokalerna blir också framförandets scenbild. För här måste vi lägga till ytterligare en komponent, Karl Dunérs regi av framförandet. Dunér har tidigare varit bland annat chef för Helsingborgs Stadsteater.

Omfattande samarbeten

Allt detta kan också ses som Lipparellas signum, att framföra nutida musik på historiska instrument i samarbete med olika kompositörer och regissör. På senare år också en ökande tonvikt på poesi. Lipparella består av Mikael Bellini, kontratenor, Anna Lindal, violin, Kerstin Frödin, blockflöjt, Louise Agnani, viola da gamba och Peter Söderberg, teorb.

Konsertlokalen på Färgfabrikens takvåning är kanske något man tänker på i första hand som en konstutställnings-inramning, men kanske inte direkt för musik. Den är stor, vitkalkad, med bjälkar, och ett naturligt ljus inströmmande från de stora fönstren.

Vid Lipparellas konsert visar sig också ljuset från sin allra bästa sida, och jag kan inte låta bli att titta på de fortfarande grönskande träden utanför, vattnet och båtarna. Allt känns ljust och positivt, och kanske just därför känns Lipparella varm. Kanske blir därför känslan annorlunda en vad komposition och dikt i grund förmedlar.

Ett antal dimensioner

Det är inte bara musiken. Rörelsen förmedlas, och Mikael Bellinis kontratenor ger ytterligare en dimension. Jag vet inte hur många dimensioner vi nu är uppe i, men det blir en totalupplevelse med lokalen, ljuset, den mänskliga rösten, instrumenten och inte minst flödet, musikerna som byter platser, något som även publiken får göra inför det avslutande inslaget. Karl Dunér har skapat en fascinerande scen- och musikbild.

Det här är inte publik som drar de stora åskådarskadorna. Men vi 30-tal åhörare som var på plats denna gång fick en stark upplevelse, för mig en bild som blir kvar på näthinnan liksom jag också fickmed mig starka hörselintryck. Andra åskådare eller åhörare reagerade på samma sätt och de som varit på de två föregående konserterna vittnade också om rummets betydelse.

Lipparella själva upplevde samma sak.
Det verkade som vår presentation, där vi framhöll rummets betydelse, medförde att publiken tog in musik och rum på ett sätt som inte sker i vanliga fall. De rent akustiska förutsättningarna fick en mycket direkt återverkan på hur samspelet mellan oss musiker fungerade. Möjligheten att kunna framföra programmet ett flertal gånger på kort tid gjorde också att vi kunde fördjupa interpretationen och pröva nya förhållningssätt.

Kontinuerlig utveckling

Det blev också så att ensemblen tillsammans med regissören Karl Dunér kontinuerligt arbetade vidare med iscensättningen.

På Rönnells hade vi nästan ingenting av den muntliga presentationen kvar, utan lät musiken och texterna tala för sig själva,

Ensemblen stryker också under det som jag själv uppfattade, nämligen att iscensättningen förankrades på plats. Lipparella beskriver detta själva:

Karl Dunér hade en nyckelroll, han var den som förankrade iscensättningen av föreställningen på varje plats. Här spelade ljussättning, musikernas och publikens placering i rummet, men också presentationsformen en avgörande roll. Till stor del förankrades de skilda iscensättningarna genom ett intensivt arbete på plats dagarna innan respektive föreställning.

Erfarenheterna, säger ensemblen, fördjupar insikten och gynnar vår fortsatta utveckling i vår strävan att undersöka och utveckla nya konsertformer. Den utvecklingen kommer det att bli spännande att följa. Nya samarbetsprojekt med tonsättare kommer att etableras. I början av nästa år kommer en CD ut på db Productions med den musik Kent Olofsson har komponerat för ensemblen under de senaste åren. Musiken spelades in i våras och produktionen håller nu på att färdigställas.

Den musikintresserade har alltså all anledning att hålla ögonen på Lipparella framöver och Tidningen Kulturen har säkerligen anledning att återkomma.

Thomas Wihlman

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Sandrine Piau  Foto Eva Green

Sandrine gestikulerar och lever sig in i musiken

- Att sjunga på Drottningholmsteatern är bland det roligaste jag har gjort. Och dessutom var det underbart att vara i Stockholm. Jag verkligen älskade att vara där... Jag sitter med Sandrine ...

Av: Björn Gustavsson | Musikens porträtt | 30 oktober, 2017

Oh! Calcutta. Foto: Wikipedia

En kulmen närmar sig

Teaterhösten närmar sig som vanligt ett slags kulmen, i takt med att senhösten närmar sig. Säsongen har i år börjat bra – med sevärda uppsättningar på Drottningholmsteatern, Dramaten och Folkoperan; ...

Av: Björn Gustavsson | Björn Gustavsson | 15 oktober, 2015

ABBA de museala. En perverterad musik?

Thank you for the music. ABBA-musiken. Är det musik? Är det inte bara enkel sörja? Är det verkligen tonhöjd och tondjup? Är ABBA The music story, inte bara en vulgär ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 27 juni, 2013

Som regn

Aldrig har väl regnet varit så renande, som det var, då det sakta föll ner från mitt ansikte, där jag i väntan på att få åka hem, insåg att ingenting ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 22 oktober, 2014

Att se längre än näsan räcker

 Nei, tacka wil iag wår högtoplysta tid wi lefwa uti,wi weta intet mera af några omöjeligheter ..(Johan Krook 1741) När Emanuel Swedenborg kring år 1716 berättade att han skissat på ett ...

Av: Bertil Falk | Essäer om litteratur & böcker | 01 juni, 2012

Kvinnor som gnor – Intervju med Gittan Jönsson

Årets Henry Mayne-pristagare heter Gittan Jönsson. Priset instiftades 1991 av Birgit Rausing och hennes man Gad Rausing till minne av Birgit Rausings far konstnären Henry Mayne. Pristagaren utses vartannat år ...

Av: Katinka Kant | Konstens porträtt | 07 augusti, 2013

Absaloms vecka

En riksdagsledamot från Rasist-opportunistiska partiet har hoppat av och blivit politisk vild. Nu kan man i och för sig tycka att både han och hans partikamrater har alltid varit det. Annars ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 01 oktober, 2011

Bertel Gripenberg. Källa: Wikimedia Commons

Rytm och teman vävs skickligt samman

Gripenberg kan aldrig fråntas sin skicklighet som förfaren rimsmidare.

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 17 januari, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.