Jag röker hellre marijuana

Jag har tänkt på det här med dubbelmoral. Jag har också funderat lite grann över svensk drogpolitik. Om jag förstår det rätt är vissa droger tillåtna medan andra är förbjudna ...

Av: Stefan Whilde | 17 juli, 2011
Stefan Whilde

Norska Mari Kanstad Johnsen gillar Barbro Lindgren Foto Belinda Graham

Barnbokens skapande villkor

Tre illustratörer från tre olika länder, med helt olika typer av bilderböcker men en enda idol: Astrid Lindgren.

Av: Belinda Graham | 06 november, 2015
Kulturreportage

Perspektiv på stoicismen

Ärkeängeln MikaelLars-Göran Söderberg om det stoiska arvet från det gamla Greklands filosofer till kristendomens helgon, från Spinoza till de indianska krigarna och nutida självdestruktivitet Indianerna ... det är redan tillräckligt ...

Av: Lars-Göran Söderberg | 28 september, 2008
Essäer om litteratur & böcker

Den internationella läskunnighetensdagen

Lördagen den 8 september, firar varje rättrogen ”etnisk svensk”, för att använda mig av Fredrik Reinfeldts terminologi, Internationella läskunnighetsdagen. Yes meine Damen und Herren, i dag firar vi Internationella läskunnighetsdagen ...

Av: Vladimir Oravsky | 07 september, 2012
Gästkrönikör

Cornelis de Vos målning av Bacchus trumftåg.  1600-talet

Gutår och en halv böj – alkohol i visans värld



Vi svenskar har en splittrad inställning till alkohol. En inställning som har beskrivits i visans värld från Bellmans tid fram till våra dagar. I den sociala konventionen förväntas vi tacka ja till ett glas på festen eller middagsbjudningen. Om någon tackar nej så blir det plötsligt en underlig stämning. Ska han sitta där alldeles nykter medan vi andra blir berusade?

 


Att alkohol skulle kunna göra människor lyckliga är något som sticker i mångas ögon. Det är i alla fall vad Nisse Hellström från Wilmer X sjunger i låten "Jag är bara lycklig när jag dricker". Trots att kärleken verkar finnas i personens liv, någon vill gifta sig och skaffa barn med honom, så verkar alkoholen locka mer: "Den sanning som i mångas ögon sticker / jag är bara lycklig när jag dricker". Han är dock medveten om att detta beteende kan vara skadligt i längden: "Ja, en tanke som växer och blir större för var dag / är att jag ska tvingas gå från hus och hem till bar på bar."
Cornelis Vreeswijk ”Narrgnistor 2, En Halv böj blues och andra ballader” (1978)

Cornelis Vreeswijk ”Narrgnistor 2, En Halv böj blues och andra ballader” (1978)

Annons:

Å andra sidan om någon tittar för djupt i glaset och blir störig och dryg så blir det pinsamt och jobbigt. Nej, lagom är bäst när det gäller alkohol, men att hålla sitt drickande inom måttfullhetens gräns är inte alltid så enkelt. I många fall får vår alkoholkonsumtion oss att pendla mellan den djupaste dödsångest och backanalisk livsglädje om man ska tro de svenska låtskrivarnas texter.
I Bellmans Epistel N:o 23 möter vi Fredman som befinner sig utanför krogen "Kryp in" en sommarnatt år 1768 och förbannar sin fader och moder: "Ach du min Moder! säj hvem dig sände / Just til min faders säng."

Anledningen till Fredmans klagosång är att han håller på att vakna upp ur ruset och plågas av bakfylla och ångest. Livet känns helt enkelt fördjävligt där han ligger nykter i rännstenen. Men så öppnar äntligen krogen sina dörrar och Fredman får dagens första sup vilket livar upp själen och det blir nya tongångar i skällan. Fredman ser plötsligt ljusare på livet och han börjar prisa sina föräldrar: "Friskt i flaskan, hej! / Nu är jag modig, / Tapper och frodig, / Och jag fruktar ej. / Ännu en sup ell' par. / Tack min mor och far."

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Denna snabba sinnesväxling, mellan ångest och eufori, är ganska typisk för Bellmans texter. Redan i efterföljande epistel N:o 24 "Till kära mor på bruna dörren" känner Fredman hur han åter står vid gravens brädd och ser hur Charon skickar en slup för att hämta honom, men först ska han ha en sista sup för att styrka sig. Alkoholen ingjuter återigen nytt mod i Fredman och han vill genast berätta "om hur en rusig man Paradiset vinna kan".

Att alkohol skulle kunna göra människor lyckliga är något som sticker i mångas ögon. Det är i alla fall vad Nisse Hellström från Wilmer X sjunger i låten "Jag är bara lycklig när jag dricker". Trots att kärleken verkar finnas i personens liv, någon vill gifta sig och skaffa barn med honom, så verkar alkoholen locka mer: "Den sanning som i mångas ögon sticker / jag är bara lycklig när jag dricker". Han är dock medveten om att detta beteende kan vara skadligt i längden: "Ja, en tanke som växer och blir större för var dag / är att jag ska tvingas gå från hus och hem till bar på bar."

Även om alkoholen kan skapa ett lyckorus så skapar den i längden stora problem för missbrukaren och de anhöriga. Ronny Eriksson har i "Spritlåten" radat upp en del saker som kan hända om man dricker för mycket. Personen vaknar upp efter en blöt kväll med bultande huvudvärk och en minneslucka. Utanför huset står en skördetröska på trottoaren och i sängen hittar han ett cykelställ. Det kan visserligen vara en slump eller andra tillfälligheter att de hamnat just där men han måste ända i slutändan kapitulera och konstaterar att det mesta rår spriten för.

En annan med minnesluckor hittar vi i Lars Demians sång "Alkohol". Här vaknar personen i en trappa. Han vet inte var han är och han mår riktigt dåligt precis som Fredman i epistel N.o 23 när han ligger utanför krogen Kryp In. Han stapplar ut och hittar snart en öppen krog och beställer alkohol för att döva sin smärta och försvinner snart in i dimman igen. Precis som Fredman kvicknar han till av spriten som ger honom nytt mod och kraft "ALKOHOL / det gör mej till en man det ger mej vad jag tål / ALKOHOL / Då slipper jag se klart då fördunklas mina mål". Men säg den glädje som varar för snart vaknar han upp i en ny trappuppgång, bakfull och med ångest, och allt börjar om igen.

Att människor ändå dricker har kanske att göra med det som Ola Aurell sjunger i låten "Alkohol gör andra saker bra": "Är alkohol så dåligt då? Svar: Ja / Men den gör alla andra saker bra / Allt blir lite bättre än vad det var / Alkohol gör andra saker bra". Detta är en ambivalens till spriten som återkommer i många visor och sånger. Alkoholen är visserligen inte bra för dig, men det kan vara värt att supa om man för en stund kan undkomma verkligheten.

En annan vissångare som liksom Lars Demian hade ett stort socialt engagemang och skrev om utsatta personer som nyttjade knark och sprit var Cornelius Vreeswijk. I visan "Halvböj blues" berättar han om en tur till Systembolaget på den tiden då man fick beställa spriten över disk. En halvböj var desamma som en 37:a Explorer som då var en storsäljare på bolaget och därför förvarades nära till hands under disken. Personalen måste göra en halvböj för att ta fram flaskan till kunden. Även i den här bluesen verkat spriten lösa alla problem och skapar en euforisk känsla: "Bekymra dig inte, gosse, kröka allt du orkar / Systemet är fullt med flaskor och landet fullt med torkar / Häll i dig allt du pallar, din levnadsstandard höj"

Personliga Persson är en annan känd sång av Vreeswijk som i socialrealistiska beskrivningar berättar om hur spriten, istället för att ge ett lyckorus, kan ge upphov till hustrumisshandel och familjetragedier. När Personliga Persson åker hem med tunnelbanan har han en 37:a brännvin i fickan av gammal vana och när han kommer hem spöar han sin fru, somnar som ett svin och vaknar som ett vrak. Personliga Persson kan man se som ett modernt skillingtryck som varnar för spritens faror. I skillingtrycket "Martyren" som återfinns på skivan "Skillingtryck & Mordballader" sjunger Freddie Wadling om en hemsk familjehistoria. En berusad fader dödar sin dotter Anna efter att hört henne sjunga en sång om Jesus som hon lärt sig i söndagsskolan.

Alkoholen ställde till stora problem i samhället förr i tiden och det fanns många fäder som liksom lilla Annas pappa kom hem fulla och förstörde familjefriden: "Uppå krogen hennes pappa sökte sin förnöjelse / bland de gudsförgätna fäder, de som hemmen skövlade." Under 1800-talet uppstod därför nykterhetsrörelsen som skulle motarbeta alkoholens negativa inverkningar i samhället.
Visserligen ledde nykterhetsrörelsens insatser till att vi drack mindre och mer kontrollerat under 1900-talet men alkoholen lockade fortfarande och dryckenskapens romantiska skimmer har överlevt in i våra dagar. På till exempel personalfester brukar alkoholen fortfarande flöda.

I "Jultomten är faktisk död" av Vreesvijk får vi en inblick i hur det kan gå till på företagets julfest. Direktören uppmanar sina personal att äta och dricka så länge benen bär. Den inhyrda tomten är full redan från början med trots det är barnen glada och alla verkar trivas. Lucian har visserligen druckit för mycket och stöter på direktören men festen slutar trots allt i glädjen när man går ut på stan och blåser i papptrumpeter. Det finns dock en brasklapp. Barnen hoppas nämligen att tomten kommer tillbaka nästa år med fler julklappar, men det visar sig att han dött, förmodligen av alkoholrelaterade sjukdomar.

En lika tung visdiktare som Vreeswijk var den samtida Fred Åkerström som inte heller spottade i glaset. I den korta visan "Spritarnas Tango" varnar han dock sina bröder från dryckenskapen: "Bröder, akta er för spriten! / Fast den smakar fan så bra." Det är väl en slogan om någon som kunde stå som varningstext på spritflaskorna som man köper. Att visor om sprit fortfarande är lika populära som på Bellmans tid är väl Mirant Byrants cover på Lars Forsell visa "Ett sista glas" ett exempel på. Låten handlar om ett uppbrott, att man gärna skulle vilja stanna, men att man inser att det är hög tid at bryta upp och göra någonting annat.

Det är ungefär som jag känner med den här essän, så jag avslutar därför med refrängen från Forsells visa:
"Men drick med mig ett sista glas
Godnatt, må glädjen lysa er!"

Mathias Jansson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

”Jag vet en hemlig trädgård”

"Jag vet en hemlig trädgård"    Stefan Sundström. Foto Mikael Löwegren Stefan Sundström om marginalisering, självförsörjning och det inre livet. – Årets visa är ju inte det hippaste, tyvärr. Man blir lite marginaliserad ...

Av: Mikael Löwegren | Musikens porträtt | 10 maj, 2007

Dikter av Lina Andréasson

  Jag heter Lina Andréasson, jag är 21 år gammal och är bosatt i Malmö. Jag studerar på Skurups Folkhögskolas skrivarlinje och ska påbörja mitt andra år efter sommaren. Jag håller ...

Av: Lina Andréasson | Utopiska geografier | 19 september, 2011

Hilma af Klint och den manliga konstens pionjärer ─ en jämförelse

Sveriges Konstföreningar har detta år 2012 ”Andlighet i konsten” som konstbildningstema. De framhåller att andlighet inte är detsamma som kristendom, utan att man kommer att arbeta med konstnärer och företeelser ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 19 januari, 2012

La culture, Frankrikes heliga ko

Foto: Anne Edelstam Den klassiska bildningstanken är Frankrikes adelsmärke – universiteten bågnar under överfulla klasser, portvaktarna går i husen med vakande ögon, filmindustrin pumpar ut över 200 filmer per år. Vilket ...

Av: Anne Edelstam | Essäer om samhället | 21 april, 2008

Mats Waltré. Om O

 ”om O” är en diktsvit som handlar om allt, eller kanske snarare om alltet. Eleaten som nämns i ett par dikter är Parmenides, och vem kvinnan på Tepeyacs sluttningar är ...

Av: Mats Waltré. | Utopiska geografier | 09 september, 2013

Harpan

Där ett fönster öppnar sig till världen vars ljusflöden ännu brinner i kaskader triumferade ögonlock omfamnar tystnaden utikring punkterna, de som irrar i andningsflödet. hon rider på hästen som flyger över vidden av spröda sår utströdda också marken ...

Av: Hebriana Alainentalo | Utopiska geografier | 08 februari, 2010

Tankar om lyckan av att kunna läsa och skriva

I sitt nobeltal framhöll 2010-års nobelpristagare i litteratur MarioVargas Llosa värdet av att kunna läsa med följande ord:" Läsningen förvandlade drömmen till liv och livet till dröm, och den gjorde ...

Av: Lilian O. Montmar | Reportage om politik & samhälle | 28 december, 2010

Förbjuden kärlek i 1600-talets Sverige – fallet Karin Jönsdotter och Måns Haraldsson

Hur sågs det på utomäktenskapligt umgänge mellan män och kvinnor i 1600-talets Sverige? I granskningen av en föregången era tenderar informationen att vara knapphändig och slutsatserna översimplifierande; vår forskning om ...

Av: Karwan Osmani | Essäer | 08 januari, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.