Realiteten. Fra det absolutte til det relative

Innledning Tidene skifter. Et eksempel på at det er slik, er ‘at alt som er, er immanent og relativt, og at utenfor stoffet og stoffligheten, som er i bevegelse, finnes det ...

Av: Thor Olav Olsen | 01 mars, 2014
Agora - filosofiska essäer

Stefan Lekbergs havsgård… Ett konstnärshem som berör

Skönheten är begärlig. För dem som tvingas leva bortom naturen, i bostadsområden skapade endast för förvaring kan skönheten bli som en hägring. Många människor lever till synes helt utan omgivande ...

Av: Boel Schenlær | 25 juli, 2013
Konstens porträtt

Den osynliga staden

Att skriva om Italien är inte lätt. Egentligen skrämmer hela tanken mig. Det finns så mycket redan observerat. Jag kan bara skriva: jag mötte människor. Ryanair är fantastiskt men alla de ...

Av: Mirva Huusko | 27 oktober, 2012
Resereportage

Förlorad i det allslukande världsalltet

Poe dog 1849, 40 år gammal, efter att ha påträffats på en krog i Baltimore i ett förvirrat och medtaget tillstånd, iförd någon annans kläder. Vad han några dagar senare ...

Av: Nikanor Teratologen | 26 juni, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Den institutionella plikten och den svårmanövrerade referenspunkten



Referenspunkt”Det är institutionernas ansvar att sörja för en konstnärlig återväxt som inte räds att ta ut svängarna och i en del fall rasera daterade förväntningar på konstformen som sådan.” Frågan gällande institutionernas egen plikt att föra konstformen framåt ställde tonsättaren och skribenten Magnus Bunnskog i sin föregående essä: Vem bär ansvaret för att föra utvecklingen framåt inom det musikdramatiska fältet i Sverige? Och vad händer på landets institutioner? I denna andra del av tre om musikdramatikens framtid vidareutvecklar han sina tankar kring detta tema.

Konstnärlig forskning har under de senaste åren börjat etablera sig som en möjlig väg för konstnärliga utövare, och nu vidgas även möjligheten på landets Musikhögskolor, liksom för Stockholms Dramatiska Högskola och Operahögskolan med nya doktorandtjänster. Projektet är fortfarande att betrakta som varande i sin linda, men med en stor potential för den som vill ägna koncentrerad tid åt projekt som ligger utanför institutionella allfartsvägar och dessutom kunna reflektera över sin konstnärliga gärning.

Under våren startar Vadstenaakademin projektet Tonetext med en första Operastorming; ett ambitiöst, tvåårigt projekt som består av seminarier och symposium som avser att väcka frågor om den framtida operakonsten i Norden, samt utbildning i form av coachning av tonsättare och librettister med målet att arbeta under ledning av ett antal etablerade namn inom fältet.

 DetaljFolkoperan håller för andra året i rad ett Opera Showroom, en helg med fokus på förnyelse av operakonsten. Ett antal nyskrivna kortoperor kommer att uruppföras, och operaperformance och interdiciplinära experiment ges stort utrymme.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Den Kungliga Musikaliska Akademin väckte frågan rörande Operakonstens framtid vid ett seminarietillfälle på Konserthuset den 5 februari 2013. Utkomsten av samtalet var dock skral, inte minst eftersom samtalet till största delen handlade om att bekräfta den Kungliga Operans verksamhet som tillfredställande avseende nya beställningar, med förbehållet att man önskade följa tillkomsten av verken med intensifierade samtal mellan beställaren och upphovspersonerna.

En annan inriktning för musikteatern i Sverige pekas ut av Malmöbaserade Teater Weimar som under året väcker internationell uppmärksamhet med sina i huvudsak nyskrivna produktioner som fokuserar på talad dramatik, och en detaljerad språkinventering. Här finns också ett större fokus på den övergripande formen vars enda motsvarighet hos operainstitutionerna i dagsläget kan skönjas hos Folkoperan. Här har för övrigt också den konstnärliga forskningen fått en plats i verksamheten.

Den gemensamma ambitionen hos ovan nämnda exempel är en vilja till förnyelse genom att på olika sätt ägna sig åt diskussioner rörande en förändring av någon form. Fortfarande saknas det dock på grundläggande konstnärlig utbildningsnivå en möjlighet att redan från början fördjupa sig inom fältet musikdramatik. Det saknas särskilda utbildningar för librettister, och det finns ingen möjlighet att specialisera sig i musikdramatisk komposition. Inom högskoleutbildningarna för dramatiker och tonsättare saknas över huvud taget särskilda obligatoriska kurser i musikdramatik och repertoarkännedom.

SkuggspelÅterstår då självstudier, vilket bland annat innebär att söka upp operainstitutionerna som sällan ens ger ett samtida verk per år och oftare inget alls. Klassisk repertoar är en annan historia, och tjänar enbart som otillräckliga referenser för den som vill förstå samtiden.

För att kunna avgöra vad som måste ske med den nya operakonsten måste varje ny generation ges verktyg att avläsa och dekonstruera, problematisera och reflektera över vad som annars enbart blir en blek och blodfattig reproduktion av vadhelst som ställs framför dem. Inte minst då operakonsten dessutom är nedtyngd av konventioner och konstruerade sanningar om sin egna konstitution, funktion och metod som förtjänar en grundlig översyn.

Ett återkommande föremål för diskussion är exempelvis huruvida operan är teater eller ej. Relationen eller skilsmässan mellan de båda scenkonstformerna beskrivs till exempel av Danmarksoperans nye chefsdirigent Michel Boder, som skyller Wienskolan för operans alienering från teatern. Att påstå att opera är en scenkonst som är besläktad med teater är något som inte låter sig göras hursomhelst – vi har å ena sidan en svensk operachef som uttryckligen kallar denna sammanblandning av konstarter för ett misstag, och vi har å andra sidan de som med rätta anser att särskiljandet av operabegreppet är själva anledningen till varför utvecklingen har gått i stå.

Är texten ett bärande element i opera och musikteater? Eller är texten helt och hållet underordnad musiken, vilken fungerar som det egentliga dramaturgiska instrumentet? Eftersom lejonparten av operakonstens blockbusters består av idel utspädd textlig dramatik, men desto rikare musikalisk dito, kanske man skall börja med att särskilja dessa verk och benämna dessa som just opera. De mer sentida och samtida verk som innehåller en högre komplexitetsgrad rörande det textliga materialet kan man därmed benämna musikteater, och därmed från Wagner brygga över den konstnärliga utflykt i den musikdramatiska historien som somliga kallar opera, till framtiden. Inom den samtida musikdramatiken är opera som teater mer eller mindre en ickefråga; komplexitetsnivån på text och dramaturgi är oftast en annan (läs: högre) än vad den har varit på Verdis tid.

 AvslutÄr det då så viktigt att hela tiden återvända till Det Stora Operahuset som en sorts både självutnämnd och oundviklig referenspunkt för att kunna tala om musikdramatikens framtid? Vilken del är mest akut att reformera inom operakonsten? Är det formen? Eller innehållet? Ligger själva huset i vägen? Skall vi egentligen tänka oss fritt ambulerande sällskap som spelar på andra typer av scener, och i andra formationer än den som av hävd håller sig med en full orkester? Är det dags att lämna de av elefantiasis belastade operahusen bakom oss? Det är ju trots allt kristallkronorna som är behållningen, enligt Baudelaire. Den riktiga, progressiva reformen av musikdramatiken sker ju fortfarande någon annanstans. Även om det likaledes är institutionernas uppgift att ta ett ansvar för samtiden och förnyelsen.

För de verksamheter som nu börjat vrida sina roder mot en ny horisont önskar jag en våghalsig, konstnärlig ledning som har vett att kliva åt sidan när en konvention ifrågasätts, och som istället är idel öra. Åt de lärosäten som nu expanderar med verktyg för djuplodning efterlyser jag även en grundlig kunskapssatsning i musikdramatik för att kvalitetssäkra den kommande, svenska musikteaterkonsten.

 

Magnus Bunnskog
Bilder: Stefan Thorsson

 

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Dr Krabba 4

Janne Karlsson, född 1973 och bosatt i Linköping med mina två söner. Har arbetat inom vården i 20 år, men sade upp mig 2010 för att satsa helhjärtat på tecknandet. Då ...

Av: Janne Karlsson | Kulturen strippar | 28 oktober, 2011

Fotogran ur Fahrenheit 451 av François Truffaut

Förbjudna böcker

Index är inte bara ett register över innehållet i exempelvis en bok utan också den helvetets mun dit den katolska kyrkan skickade de böcker och de författare den inte gillade. Den ...

Av: guido zeccola | Essäer om religionen | 15 augusti, 2015

Emmakrönika XXVII, Den 20 september

Nu årsdag igen för när du kom hit, 20:nde september då. Jag var kär redan, men det var en underbar bekräftelse att få se dig. Jag förstod min kärlek hänt ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 17 september, 2009

Andrew Allen, en kärleksfull artist

Det är lätt att bli förälskad i Andrew Allens musik. Lekfull, fylld av energi och glädje är den en gåva till den som lyssnar. Hans röst är klar och mjuk ...

Av: Helena Svensson | Musikens porträtt | 01 Maj, 2011

Könets mystiker

Illustration av Guido Zeccola efter Beato AngelicoHermann Kesten, Joseph Roth och Albert Camus, med korridorförbindelse till André Gide, häckade en gång i tiden i en lägenhet på sjätte våningen i ...

Av: Bo I. Cavefors | Essäer om litteratur & böcker | 27 november, 2008

Håller Vilhelm Moberg på att bli ett varumärke?

Håller Vilhelm Moberg på att bli en bortglömd författare? I hans rika författarskap har de stora romanerna allt mer kommit att dominera. Inte minst utvandrarsviten riskerar idag att bli ett ...

Av: Mikael Löwegren | Essäer om litteratur & böcker | 03 november, 2011

Japansk slagsmålskämpe fiskar efter filmroll i Europa. Intervju med Masanobu Andô

Det finns skådespelare som blir symbolen för en hel generation och som oavsett roll samtidigt lyckas förmedla en tidstypisk känsla åt hela denna generation. Så är onekligen fallet med Masanobu ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 02 december, 2011

Läkande kraft

En vän skriver till mig om sin tonårsdotter. Han skriver: "A hade panikångest här på morgonen, har varit för mycket för henne i helgen, träning och en kompis som fyllde ...

Av: Sofia Sandström | Gästkrönikör | 23 Maj, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.