Livets långfredagar

Är det något speciellt med långfredagar? I många länder, särskilt i Nordeuropa, är gudstjänsterna på långfredagen bland årets mest besökta. I gamla Östtyskland försökte kommunistledarna utrota långfredagen ur befolkningens medvetande ...

Av: Mikael Mogren | 22 april, 2011
Essäer om religionen

Dorinel Marc – att vara konstnär är att ta vara på sitt handikapp

 TEMA KONSTDoriel Marc. Foto: Niels Hebert”Vem är sjukast i huvudet spanjorskan som pissade på golvet helt öppet, Dorinel Marc som smakade på urinen och bjöd ut till andra att smaka ...

Av: Tidningen Kulturen | 17 mars, 2008
Konstens porträtt

Joe McGinniss, Castel di Sangro och de konventionella fördummarna

Joe McGinniss, Castel di Sangro och de konventionella fördummarna En kylig vintereftermiddag färdas jag genom Abruzzos berg i mellersta Italien. Jag har lämnat staden Pescara vid Adriatiska havet, följt motorvägen västerut ...

Av: Johan Werkmäster | 21 november, 2009
Kulturreportage

Tranströmer behåller gåtan

I min barndom träffade jag inte sällan Stig Kassman, till hälften anställd frilansskribent på äventyrstidningen Levande Livet, där min far gjorde de flesta omslagen. Han blev med tiden uppskattad barnboksförfattare. Men ...

Av: Tomas Löthman | 15 augusti, 2011
Litteraturens porträtt

Essäer om litteratur & böcker

Louis Ferdinand Céline. En text om den onämnbara boken

I många år har jag undrat varför Bagatelles pour un massacre av Louis Ferdinand Céline var den enda infernaliska boken i den franska litteraturen sedan Choderlos de Laclos. Varje metod som jag kan använda för att försöka placera dessa omänskliga anklagelser och självanklagelser som Céline skriver i Bagatelles riskerar se ut som något förödande eller löjligt. Löjligt skulle vara att försöka finna eventuella patologiska motivationer, eller estetiska: ”Antisemitismen är bara en metafor för hans hat mot världen”; förödande skulle bli att kasta sig in i mer enigmatiska motivationer som till exempel: ”Bagatelles är en antisemitisk bok men vet vi verkligen vad judarna betydde för Céline?”.

Ester Blenda Nordström – världens första wallraffare?

En tredjedel in i Fatima Bremmers mycket läsvärda biografi om journalisten Ester Blenda Nordström, "Ett jävla solsken" (Forum) förklaras titeln med ett brevcitat: ”Familjen är orolig (…) De har alltid skämtsamt beskrivit sin ”Essan” som ”ett jävla solsken”. Men den senaste tiden har det varit som om det ljusa, lätta, varma har fördunklats av något.” Ju längre man läser i denna levnadsteckning om en mycket orolig själ, desto mera förstår man att ”ett djefla solsken” (som det nog skrevs) var ett omdöme som rymde omsorg men efter hand också sorg. Biografin försöker också ge svar på vad som kan tänkas ha legat bakom ”något”.

Tröghet

Döden är framför allt detta:
allt man har sett, har setts förgäves.
En sorg över det som vi förnummit."

Roland Barthes (Övers. Leif Janzon, Kärlekens samtal, Modernista 2016)

Kungen av Kalifornien

Romanen är en parasitär form, en hybridexistens som Frankensteins monster, skriver Kristoffer Leandoer. Visst har den lånat ihop till sin form och gestalt av saga, fabel och skröna, men memoaren, helgonlegenden och biografin är minst lika viktiga värddjur - för att inte tala om anklagelseakten. Eller självbekännelsen, som bara är en något mer sofistikerad form av anklagelseakt.

Från Winstrup till Wolff – en lundensisk litteraturhistoria

Vem har gett namn åt Winstrupsgatan i Lund, den som löper längs baksidan av Juridicum som tidigare var huvudpostkontor? Jo, biskopen Peder Winstrup (1605-1679) som levde i en tid som likt vår egen var plågad av krig. Han bönföll på våren 1668 i ett tal i Domkyrkan att det nyinrättade universitetet skulle förskonas: ”Håll Mars trupper och trumpeter samt Bellonas tumult och larm borta från akademiens muser, som är fredens och fridens skyddslingar.”  Mars är krigets gud, Bellona dess gudinna, det vet alla som kan sin Karlfeldt: hon finns med i titeln på hans diktsamling från första världskrigets sista år, ”Flora och Bellona”.

Kunde Indiens tredje Premiärminister ha hetat Feroze Gandhi?

I Bertil Falks biografi om maken till Indira Gandhi, hon som faktiskt var Indiens tredje premiärminister, framträder en skarp relief som förgrund ur något många lärt sig betrakta som bakgrund. Bertil Falk är svensk journalist med luftrötter i Indien. Han nämner, i bokens förord, namnet på sin indiska guru. Ramphal Vishvendu, som också varit behjälplig beträffande forskning och fakta kring Feroze Gandhi.

Den poetiska Eddan enligt Lars Lönnroth

Vårt behov av översättare och översättningar är omättligt. Men den yrkeskategorins ansträngningar har inte särskilt ofta uppskattats eller förtjänst. Av slentrian har försvenskningarna antingen förbigåtts helt i bokrecensionerna, eller så har översättaren i bästa fall beståtts en pliktskyldig klapp på axeln. Så är det inte längre. Symposier kring översättande ordnas på många olika håll, och det storstilade projektet Svenskt översättarlexikon byggs ut allt mer fast det inte förtecknar nu levande utövare av konsten. När världslitteraturens klassiska verk (Homeros, Dante, Shakespeare, Cervantes och alla andra) kommer på svenska kläds de i en språkdräkt som förstås följer modet för dagen. Därmed riskerar snittet att efter en tid bli omodernt.

Randanmärkningar om glädjens villkor. Del 2

Que ma joie demeure (Må min glädje vara) publicerades 1936, när Giono var 41 år gammal. Han skulle komma att leva till 1970. Under de senaste åren har Elisabeth Grate bokförlag satsat på att ge ut Gionos verk, bl.a. debuten Kullen (La colline, 1929), Mannen från bergen (Un de Baumugnes, 1929), och Vårvinden (Regain, 1930). Må min glädje vara finns i en svensk översättning av Hugo Hultenberg från 1944, utgiven på Ljus förlag. Boken är ett av Gionos främsta verk.

Ur arkivet

view_module reorder

Årets kulturtidskrift: Ett lysande namn

Under Bokmässan delade FSK, Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter, som vanligt ut priset till årets kulturtidskrift. I år gick priset till poesitidskriften Ett lysande namn. Det är första gången en renodlad ...

Av: Håkan Lindgren | Kulturreportage | 28 september, 2011

Bastioner och deras vedersakare

Jag har i många decennier arbetat med att läsa in, förstå och dra slutsatser av vad andra skrivit, framför allt i ny engelsk-språklig forskning. Det har varit givande, men samtidigt ...

Av: Erland Lagerroth | Agora - filosofiska essäer | 17 oktober, 2014

Dikter av Daniel Westerlund

Dikter av Daniel Westerlund vi var i dessa gående vi kom att nyktra till när dom som kallade nytt stoff kallade dom vi var i våra identiteter när vi samtidigt försökte solidifiera ...

Av: Daniel Westerlund | Utopiska geografier | 26 januari, 2007

Den mänskiliga galenskapen har inga gränser

Nåväl undflyr mitt öde ett slag, ett det tillfälliga ödet, samt därav trippar till köksregiona, äter inte ihjäl mig på varken krydda salt eller sötningsmedel i Pepsi eller ens socker ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 28 december, 2011

Stefan Alldén

(Sur)realistiska sagor

En vacker blomma blev en gång planterad på en äng. En människa som höll av den så. Fler och fler kom och betraktade och beundrade. Med tiden blev den bara ...

Av: Stefan Alldén | Gästkrönikör | 27 december, 2015

Helen Schjerfbeck – Självporträttens mästarinna

Självporträtt har förekommit sedan antiken, men det var i samband med renässansen som de kom att utgöra en självständig genre. Självporträttet är en dialog mellan konstnären och den egna spegelbilden ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 18 mars, 2012

Handling och handlingsgrund ur ett primärt ekosofiskt perspektiv

  En handling måste förstås i relation till sin kontext, eller - sitt språkspel. Man ser mönster, men vilket mönster man ser beror på vilka begrepp som ingår i ens varseblivning ...

Av: Carsten Palmer Schale | Agora - filosofiska essäer | 30 september, 2011

Emmakrönika XXIX Sluttango

  De tusen anhalternas land, postpaketsFinland är nu här helt åt urskogen vanställt och vanskött, beväntar mitt utrikespaket som bara inte kommer fram, hollländska postverket, och de flesta andra utrikespostverk och ...

Av: Hammarén Stefan | Stefan Hammarén | 22 oktober, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.