Förnyelse höjer seriestatus

Bland kännare är Alan Moores album klassiska och ingår självklart i serieläsarnas kanon. Böckerna kommer i ständigt nya upplagor och mästerverket Watchmen, som kom första gången på 1980-talet, har för ...

Av: Elin Schaffer | 19 maj, 2009
Essäer om litteratur & böcker

Astrid har svaren

Läs tidningen en dag. Se på nyheterna. Lyft blicken från din lilla bubbla av trygghet i Sverige och känn dig skrämd. Du kanske trodde att vi någonstans hade lärt oss ...

Av: Elisabet Lunga | 02 oktober, 2014
Gästkrönikör

Kyla i Kabul

Vintern är kall i Kabul. Det sägs att på många, många år har det inte varit sådan kyla. Temperaturen går ner till runt tio minusgrader på natten. I kylan inträffar ’koranbränningen’: ...

Av: Åsa Pernilla Gustafsson | 27 mars, 2012
Resereportage

En dag blir vi alla minnen

När jag åkte hem den natten, på ödsliga vägar, genom ett gnistrande vinterlandskap, visste jag att farfar var på väg bort. Jag visste att jag aldrig mer skulle få se ...

Av: Björn Augustson | 16 juni, 2014
Gästkrönikör

Essäer om litteratur & böcker

Ester Blenda Nordström – världens första wallraffare?

En tredjedel in i Fatima Bremmers mycket läsvärda biografi om journalisten Ester Blenda Nordström, "Ett jävla solsken" (Forum) förklaras titeln med ett brevcitat: ”Familjen är orolig (…) De har alltid skämtsamt beskrivit sin ”Essan” som ”ett jävla solsken”. Men den senaste tiden har det varit som om det ljusa, lätta, varma har fördunklats av något.” Ju längre man läser i denna levnadsteckning om en mycket orolig själ, desto mera förstår man att ”ett djefla solsken” (som det nog skrevs) var ett omdöme som rymde omsorg men efter hand också sorg. Biografin försöker också ge svar på vad som kan tänkas ha legat bakom ”något”.

Tröghet

Döden är framför allt detta:
allt man har sett, har setts förgäves.
En sorg över det som vi förnummit."

Roland Barthes (Övers. Leif Janzon, Kärlekens samtal, Modernista 2016)

Kungen av Kalifornien

Romanen är en parasitär form, en hybridexistens som Frankensteins monster, skriver Kristoffer Leandoer. Visst har den lånat ihop till sin form och gestalt av saga, fabel och skröna, men memoaren, helgonlegenden och biografin är minst lika viktiga värddjur - för att inte tala om anklagelseakten. Eller självbekännelsen, som bara är en något mer sofistikerad form av anklagelseakt.

Från Winstrup till Wolff – en lundensisk litteraturhistoria

Vem har gett namn åt Winstrupsgatan i Lund, den som löper längs baksidan av Juridicum som tidigare var huvudpostkontor? Jo, biskopen Peder Winstrup (1605-1679) som levde i en tid som likt vår egen var plågad av krig. Han bönföll på våren 1668 i ett tal i Domkyrkan att det nyinrättade universitetet skulle förskonas: ”Håll Mars trupper och trumpeter samt Bellonas tumult och larm borta från akademiens muser, som är fredens och fridens skyddslingar.”  Mars är krigets gud, Bellona dess gudinna, det vet alla som kan sin Karlfeldt: hon finns med i titeln på hans diktsamling från första världskrigets sista år, ”Flora och Bellona”.

Kunde Indiens tredje Premiärminister ha hetat Feroze Gandhi?

I Bertil Falks biografi om maken till Indira Gandhi, hon som faktiskt var Indiens tredje premiärminister, framträder en skarp relief som förgrund ur något många lärt sig betrakta som bakgrund. Bertil Falk är svensk journalist med luftrötter i Indien. Han nämner, i bokens förord, namnet på sin indiska guru. Ramphal Vishvendu, som också varit behjälplig beträffande forskning och fakta kring Feroze Gandhi.

Den poetiska Eddan enligt Lars Lönnroth

Vårt behov av översättare och översättningar är omättligt. Men den yrkeskategorins ansträngningar har inte särskilt ofta uppskattats eller förtjänst. Av slentrian har försvenskningarna antingen förbigåtts helt i bokrecensionerna, eller så har översättaren i bästa fall beståtts en pliktskyldig klapp på axeln. Så är det inte längre. Symposier kring översättande ordnas på många olika håll, och det storstilade projektet Svenskt översättarlexikon byggs ut allt mer fast det inte förtecknar nu levande utövare av konsten. När världslitteraturens klassiska verk (Homeros, Dante, Shakespeare, Cervantes och alla andra) kommer på svenska kläds de i en språkdräkt som förstås följer modet för dagen. Därmed riskerar snittet att efter en tid bli omodernt.

Randanmärkningar om glädjens villkor. Del 2

Que ma joie demeure (Må min glädje vara) publicerades 1936, när Giono var 41 år gammal. Han skulle komma att leva till 1970. Under de senaste åren har Elisabeth Grate bokförlag satsat på att ge ut Gionos verk, bl.a. debuten Kullen (La colline, 1929), Mannen från bergen (Un de Baumugnes, 1929), och Vårvinden (Regain, 1930). Må min glädje vara finns i en svensk översättning av Hugo Hultenberg från 1944, utgiven på Ljus förlag. Boken är ett av Gionos främsta verk.

Ur arkivet

view_module reorder

Vad är en Högskola och hur är dess Demokratiska ansvar?

Enligt Dewey är den i första hand enligt definition; ”en social institution” och utbildning en social process. Skolan är en form av socialt liv dit alla krafter bör koncentreras. Krafter ...

Av: K-G Svanström | Övriga porträtt | 03 oktober, 2012

Under ShivaRatri

Den mest kände personen som du antagligen aldrig hört talas om, är död

Sir George Martin har dött, 90 år gammal. Hela världen minns honom och hans gärning, inte minst de som var med under The Beatles-eran, (som långtifrån är över, enligt mig) ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 21 mars, 2016

Joseph Conrad

Joseph Conrad som människa och författare

Nämns Joseph Conrad i Sverige idag? Möjligen pliktskyldigast i grundskolan eller på gymnasiet (jag vet inte). Då dock troligen som författare av sjöäventyr eller som författaren till Mörkrets hjärta (som ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer om litteratur & böcker | 14 oktober, 2017

I korsets tecken

Han satt på sitt rum. Naken. Det var för varmt, kände han. Det var så in i helvete varmt. Hade jag inte druckit det sista så hade jag inte blivit ...

Av: Stina Nilsson | Utopiska geografier | 15 februari, 2010

När en etta blir en nolla

Skolavslutning: Foto: Florence Montmar Lilian O Montmar om en nygammal sed: nollningen som drabbar skolungdomarna som börjar gymnasiet. Hösten 2007 urartade många nollningar. Alkoholförgiftade tonåringar fördes till ungdomsmottagningarna, där de ...

Av: Lilian O. Montmar | Essäer om samhället | 27 augusti, 2008

Jonas Wessel. Jag är en annan

Jag har, såsom många andra, länge hänförts och förundrats av den franske poeten och handelsmannen Arthur Rimbaud (1854-1891). Så mycket att jag bestämde mig, återigen såsom många andra, för att ...

Av: Jonas Wessel | Utopiska geografier | 20 augusti, 2012

Emmakrönika XVI, disfavör

Varför kan du inte tycka att jag är en fantastisk människall, när jag tycker att du är? Skulle du tycka det om mig och dig själv, vore du inte kunna ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 02 maj, 2009

Detalj från bokomslaget

Nytt tänkande för en ny tid

I Network Review (organ för Scientific and Medical Network, SMN) nr 111 från våren 2013 uppmärksammas en bok dubbelt. Dels finns en artikel av dess författare, Maureen O´Hara och Graham ...

Av: Erland Lagerroth | Agora - filosofiska essäer | 30 december, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.