Svenska sällsamheter

Vårt lands tidigaste ”skräcktanter” lyfts fram i antologin Skymningstankar och nattvakor (Aleph bokförlag, 2014) med underrubriken Svenska sällsamheter 1 under Rickard Berghorns redaktörskap; han har gjort urvalet och presenterar författarna ...

Av: Bertil Falk | 21 maj, 2014
Essäer

Rettferdigheten

Forord Platon var opptatt av spørsmålet om rettferdighet. Grovt sagt kan en uttrykke dette spørsmålet slik. For det første, at det er om lederens intellektuelle, etiske og sosiale egenskaper, det vil ...

Av: Thor Olav Olsen | 01 december, 2014
Agora - filosofiska essäer

Språk, tidsuppfattning och historietänkande i bäcken som flyter förbi. Intervju med Kim Thúy

När den kanadensiska debutanten Kim Thúy för ett litet tag sedan besökte Sverige för lanseringen av boken Ru, en fragmenterade minnesbild över en immigrants och en flyktings livsbana, träffade Tidningen ...

Av: Anna Nyman | 02 maj, 2011
Litteraturens porträtt

I New York med E.B White

E.B Whites som ung I min hyresvärdinnas bokhylla hittar jag en tunn bok, knappt tjockare än ett flygpostbrev, E.B Whites "Here is New York". Mitt ressällskap har gett sig iväg på ...

Av: Anette Kindahl | 11 oktober, 2009
Resereportage

Den gamla världens undergång



Olivier Poivre D’ArvorI en av vårens böcker beskriver den franske kulturskribenten Olivier Poivre D’Arvor hur den globala erans tekniker osynligt bidrar till amerikaniseringen av världen. Men problemet förblir i slutändan en fransk angelägenhet och få lösningar erbjuds.

Föreställ dig att det pågår ett världskrig i det tysta, utan att någon märker av det. Utan några soldater eller drönarrobotar, utan överbefälhavare eller politiker inblandade. Till och med utan att någon har eftersträvat det. Det är vad den franske skribenten och författaren Olivier Poivre D’Arvor ser när han ser på dagens ultrauppkopplade samtid. Invasionsarmén kommer från USA i form av en bataljon slagkraftiga mjukvarumärken såsom Google, Facebook, Twitter, Youtube, Wikipedia etc.. Listan kan göras lång. Och Poivre D’Arvor gör den gärna lång. Han gör den faktiskt så lång att hans bok Bug made in France ou L’histoire d’une capitulation culturelle utvecklar sig till en enda lång uppställning av bevis på den rådande amerikanska kulturella hegemonin som vi alla lider under. Tesen är att USA, i och med uppfinnandet av internet och exporterandet av sin nyliberala, superkapitalistiska livsstil har gjort hela världen till en enda stor marknad för amerikanska kulturella produkter.

Så långt är nog alla med. Det revolutionerande som den nya världen saluför är en kultur ”on demand” i motsats till den gamla europeiska civilisationen som ”erbjudande”. Nyckeln till konceptets framgång stavas förenkling. Oviljan att fastna i komplicerat teoretiserande och det ständiga behovet av rörelse och förnyelse har gjort att det amerikanska kulturmaskineriet har utvecklat häpnadsväckande effektiva strategier för att kunna annektera det digitala rummet och därmed kuva andra röster. Poivre D’Arvor spårar en av orsakerna till det engelska språket och dess rikedom, flexibilitet och innovativa egenskaper. Kort sagt: dess enkelhet (Keep it simple, stupid). Engelskan har blivit det digitala uttrycksmedlet par préférence men det har även med internets hjälp lyckats etablera sig som europeiskt lingua franca på diplomatisk nivå.

Ni, amerikaner!”

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Författaren vänder sig i andra person pluralis direkt till förenta staternas befolkning i vad som närmast är att beteckna som en litania över den aktuella digitala resursfördelningen. Ömsom storögt beundrande, ömsom frustrerat förebrående går han, med uppenbar fäbless för statistik, igenom USA:s närhistoria i hopp om att finna det sanna fröet till framgångssagan. Perspektivet är ständigt det försummade lillasyskonets. I motsats till detta ”ni” ställer han ett ”vi”: vi européer, eller vi fransmän som han ibland bemödar sig om att precisera. Det är ju trots allt en skillnad. Denna sammanblandning av Europa och Frankrike följer som en nagel i ögat boken igenom. Frankrike utgör ju i många sammanhang, och kanske framför allt på kulturens område, ett undantag, såväl kontinentalt som globalt. Med sin protektionistiska kvotpolitik och hypersubventionerade kultursektor kan Frankrike knappast sägas vara representativt för Europa (som för övrigt likställs med EU på klassiskt franskt manér). Detta bekommer författaren inte nämnvärt. Frankrike är ju när allt kommer omkring den detroniserade kulturregenten, omgiven av sitt hov av europeiska underhuggare. Amerikaniseringen är en fransk nationell angelägenhet, resultatet av ett fadermord.

Den sköra mumien

Bug made in France är dels en stridsskrift, dels en elegi över en svunnen epok. Men Poivre D’Arvor visar sig i slutändan inte ha några lösningar utan pendlar förvirrat mellan olika perspektiv och stämningslägen. ”Vi måste organisera oss mot den amerikanska hegemonin!”, utropar han i ena stunden medan han i nästa vädjar till USA om att träda ut ur sin autistiska, navelskådande bubbla och ta omvärlden i beaktande i stället för att spy ut sina produkter över jorden med händerna knäppta för öronen. Han föreslår att EU följer Frankrikes exempel med breda politiska stödprogram till kultursektorn och kraftigt subventionerande av den egna marknaden. Samtidigt uppmanar han sina läsare (inte längre amerikaner eller européer utan nu bara fransmän) att vakna till liv och börja skapa kulturen på nytt i stället för att nöja sig med ”museet Frankrike” vars kultur har blivit en mumie, vårdad av specialister och för skör för att plockas fram ur glasmontern. Det mesta är redan sagt och det blir mycket inslående av öppna dörrar. Riktigt intressant blir det dock när Poivre D’Arvor diskuterar de faktiska möjligheterna för Europa att konkurrera med USA. Helt i förbigående görs reflexionen att slaget kanske ändå redan är förlorat: de yngre generationerna är så indoktrinerade av CSI och Lady Gaga att något annat än billiga kopior inte går att skapa.
Det rör sig alltså inte enbart om en kulturell hegemoni – det är en amerikanisering av medvetandet vi upplever. Det är en viktig iakttagelse. Kanske till och med central. Men då är boken redan slut.

 

Jonas Elvander

Ur arkivet

view_module reorder

Roman Charity och amning i konsten

Den gamla mannen suger girigt på den unga kvinnans fasta bröst. Motivet med sina erotiska undertoner lockade många konstnärer under 1600- och 1700-talet. Peter Paul Rubens målning av Roman Charity ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 23 december, 2014

Rettferdigheten

Forord Platon var opptatt av spørsmålet om rettferdighet. Grovt sagt kan en uttrykke dette spørsmålet slik. For det første, at det er om lederens intellektuelle, etiske og sosiale egenskaper, det vil ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 01 december, 2014

Solidarisk matematik

Åldringsvård är inget uppenbart sexigt ämne. Åldringsvård vilar ofta i medieskugga istället för att synas som en av samhällets stora angelägenheter. Ibland faller ljuset in trots allt. För några år ...

Av: Lisa Gålmark | Essäer om samhället | 18 maj, 2009

 från Nörrebro i Köpenhamn

Urbanismer eller på den andra sidan av staden

I Paris finns en standardmeter i extra beständigt metall som utgjorde referens till snart sagt allt som skulle mätas i den naturvetenskapliga begynnelsen på 1700-talet.

Av: Jesper Nordström | Essäer om konst | 17 juni, 2016

Lars Lerin – Ständigt aktuell

Att måla är att ”gå i närkamp med ledan”, att ”hålla ångesten stången”, har Lars Lerin sagt i en intervju. Verk av konstnären, en av Nordens främsta akvarellister, har visats ...

Av: Eva-Karin Josefson | Konstens porträtt | 04 september, 2012

World Trade Center 12 april  2001. Foto: Ubcule/Wikipedia

”And the walls came tumbling down…”

I den nya upplagan av Svenska Akademiens ordbok, SAOL, har niotusen obsoleta ord rensats ut för att ge plats åt mängder av nyord, rapporterar Svenska Dagbladet som listar något av ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om samhället | 12 april, 2015

Boliviansk regissör med avstamp i italiensk neorealism

Intervju med Tonchy Antezana   Radio Bolivia är en före detta förening, men i dag ett aktiebolag för vilket den bolivianske intellektuelle Gabriel Paleque är ansvarig. Radiostationen har en viktig funktion för ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 29 september, 2010

Fødsel og død, livsmening og livstid

Forord Vårt liv i verden begynner med fødselen og ender med døden. Således er hvert enkelt liv tilmålt, skjønt ingen av oss kjenner dagen og timen for vår utgang. I videre ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 20 oktober, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts