Med smak av Madeleinekaka i strukturellt komplex roman

År 2010 gavs den skönlitterära boken Un roman estonien, skriven av Katrina Kalda, ut i Frankrike. Med sin historia om en karaktär, August, som delvis av slumpen blir en följetongsförfattare ...

Av: Anna Nyman | 26 oktober, 2011
Litteraturens porträtt

Also sprach Martin Heidegger

Under 1950-talet genomkorsas Martin Heideggers filosofi av det som den tyske tänkaren kallade Kehre, en vändpunkt. Den mest betydande i hans filosofi blir då konsten. I ”Sein und Zeit” (1927) ...

Av: Guido Zeccola | 24 maj, 2012
Agora - filosofiska essäer

vladimir Oravsky

Vad kommer jag att fråga Sting när han kommer till Sverige för att…

Den följande historien har jag berättat tidigare och vid andra sammanhang. Att den nu återigen gör sig påmind är på grund av att dess förmodade huvudperson tilldelades ett av de ...

Av: Vladimir Oravsky | 09 februari, 2017
Gästkrönikör

Unterwegs zur Musik. Om Anton Webern

Anton Webern var den mest radikala bland Schönbergs lärjungar och en portalfigur för alla musikpionjärer under andra hälften av nittonhundratalet. Teoretiker av en integral serialism och framför allt, grundaren av ett ...

Av: Guido Zeccola | 01 juli, 2010
Musikens porträtt

Den gamla världens undergång



Olivier Poivre D’ArvorI en av vårens böcker beskriver den franske kulturskribenten Olivier Poivre D’Arvor hur den globala erans tekniker osynligt bidrar till amerikaniseringen av världen. Men problemet förblir i slutändan en fransk angelägenhet och få lösningar erbjuds.

Föreställ dig att det pågår ett världskrig i det tysta, utan att någon märker av det. Utan några soldater eller drönarrobotar, utan överbefälhavare eller politiker inblandade. Till och med utan att någon har eftersträvat det. Det är vad den franske skribenten och författaren Olivier Poivre D’Arvor ser när han ser på dagens ultrauppkopplade samtid. Invasionsarmén kommer från USA i form av en bataljon slagkraftiga mjukvarumärken såsom Google, Facebook, Twitter, Youtube, Wikipedia etc.. Listan kan göras lång. Och Poivre D’Arvor gör den gärna lång. Han gör den faktiskt så lång att hans bok Bug made in France ou L’histoire d’une capitulation culturelle utvecklar sig till en enda lång uppställning av bevis på den rådande amerikanska kulturella hegemonin som vi alla lider under. Tesen är att USA, i och med uppfinnandet av internet och exporterandet av sin nyliberala, superkapitalistiska livsstil har gjort hela världen till en enda stor marknad för amerikanska kulturella produkter.

Så långt är nog alla med. Det revolutionerande som den nya världen saluför är en kultur ”on demand” i motsats till den gamla europeiska civilisationen som ”erbjudande”. Nyckeln till konceptets framgång stavas förenkling. Oviljan att fastna i komplicerat teoretiserande och det ständiga behovet av rörelse och förnyelse har gjort att det amerikanska kulturmaskineriet har utvecklat häpnadsväckande effektiva strategier för att kunna annektera det digitala rummet och därmed kuva andra röster. Poivre D’Arvor spårar en av orsakerna till det engelska språket och dess rikedom, flexibilitet och innovativa egenskaper. Kort sagt: dess enkelhet (Keep it simple, stupid). Engelskan har blivit det digitala uttrycksmedlet par préférence men det har även med internets hjälp lyckats etablera sig som europeiskt lingua franca på diplomatisk nivå.

Ni, amerikaner!”

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Författaren vänder sig i andra person pluralis direkt till förenta staternas befolkning i vad som närmast är att beteckna som en litania över den aktuella digitala resursfördelningen. Ömsom storögt beundrande, ömsom frustrerat förebrående går han, med uppenbar fäbless för statistik, igenom USA:s närhistoria i hopp om att finna det sanna fröet till framgångssagan. Perspektivet är ständigt det försummade lillasyskonets. I motsats till detta ”ni” ställer han ett ”vi”: vi européer, eller vi fransmän som han ibland bemödar sig om att precisera. Det är ju trots allt en skillnad. Denna sammanblandning av Europa och Frankrike följer som en nagel i ögat boken igenom. Frankrike utgör ju i många sammanhang, och kanske framför allt på kulturens område, ett undantag, såväl kontinentalt som globalt. Med sin protektionistiska kvotpolitik och hypersubventionerade kultursektor kan Frankrike knappast sägas vara representativt för Europa (som för övrigt likställs med EU på klassiskt franskt manér). Detta bekommer författaren inte nämnvärt. Frankrike är ju när allt kommer omkring den detroniserade kulturregenten, omgiven av sitt hov av europeiska underhuggare. Amerikaniseringen är en fransk nationell angelägenhet, resultatet av ett fadermord.

Den sköra mumien

Bug made in France är dels en stridsskrift, dels en elegi över en svunnen epok. Men Poivre D’Arvor visar sig i slutändan inte ha några lösningar utan pendlar förvirrat mellan olika perspektiv och stämningslägen. ”Vi måste organisera oss mot den amerikanska hegemonin!”, utropar han i ena stunden medan han i nästa vädjar till USA om att träda ut ur sin autistiska, navelskådande bubbla och ta omvärlden i beaktande i stället för att spy ut sina produkter över jorden med händerna knäppta för öronen. Han föreslår att EU följer Frankrikes exempel med breda politiska stödprogram till kultursektorn och kraftigt subventionerande av den egna marknaden. Samtidigt uppmanar han sina läsare (inte längre amerikaner eller européer utan nu bara fransmän) att vakna till liv och börja skapa kulturen på nytt i stället för att nöja sig med ”museet Frankrike” vars kultur har blivit en mumie, vårdad av specialister och för skör för att plockas fram ur glasmontern. Det mesta är redan sagt och det blir mycket inslående av öppna dörrar. Riktigt intressant blir det dock när Poivre D’Arvor diskuterar de faktiska möjligheterna för Europa att konkurrera med USA. Helt i förbigående görs reflexionen att slaget kanske ändå redan är förlorat: de yngre generationerna är så indoktrinerade av CSI och Lady Gaga att något annat än billiga kopior inte går att skapa.
Det rör sig alltså inte enbart om en kulturell hegemoni – det är en amerikanisering av medvetandet vi upplever. Det är en viktig iakttagelse. Kanske till och med central. Men då är boken redan slut.

 

Jonas Elvander

Ur arkivet

view_module reorder

Brittisk litteratur - En passage till Indien

Att upptäcka brittisk litteratur är att samtidigt upptäcka Indien. Banden mellan Indien och Storbritannien har genom historien varit hårt knutna vilket har kommit att avspeglas inom litteraturen. Några av ...

Av: Therese Ekstrand | Essäer om litteratur & böcker | 19 augusti, 2010

Konceptfilm som söker det nordiska uttrycket

Filmen Vilsen handlar om att släppa taget om det förgångna, därav titeln. Projektetstartades av Göran Sjögren för flera år sen och utgick från ett koncept som skulle berättas. Manusförfattaren Omar ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 25 juli, 2013

Min kreativitet håller mig vid liv

Inom mig klämtar en ständig geografisk samt själslig längtan till några platser. Känslan förstärks, vidgas med tid och avstånd. Detta har legat latent som ett virus under lång tid, först ...

Av: Jenny Markström | Gästkrönikör | 12 december, 2013

Bruno Franzon

Ni måste lära er ord!

Hur ska man skriva för att alla läsare ska bli nöjda? Det går inte, det kan vi glömma. Tydlighet är viktigt. Jag har sett skräckexempel på akademisk ...

Av: Bruno Franzon | Gästkrönikör | 15 september, 2017

Till slut, en början

A. Jag har glömt bort hur man skapar. Jag vet inte ens vad det är. Jag väntar på idén, det tankefenomen ur vilket saker sägs börja. ”Idé: 1. Föreställning, tanke ...

Av: Kajsa Eriksson | Essäer om litteratur & böcker | 15 november, 2011

Sjukt och friskt - Om kolerans uppkomst och inverkan

Koleran, som främst under 1800-talet – och med pandemisk magnitud – kom att kräva mer än 100 miljoner människoliv (och som fortfarande kräver över 100 000 människoliv om året), kan med ...

Av: Karwan Osmani | Kulturreportage | 27 december, 2013

Varför gnäller männen?

– Det är svårt att tala om män som offer, sade Jens Liljestrand. – Jamen vad beror det på, frågade Belinda Ohlsson. Och längre kom de inte, trots att de drog över ...

Av: Håkan Lindgren | Kulturreportage | 28 september, 2011

Kvinna, 1969. Foto: Anne Edelstam

Det sprakar av färger på Waldemarsudde

Vardagslivets poesi kallas utställningen (t.o.m 4 juni 2017) med verk av den spanske surrealisten Joan Miró - en av 1900-talets mest uppmärksammade konstnärer. Besökaren möter skulpturer, tavlor och affischer med ...

Av: Anne Edelstam | Kulturreportage | 03 mars, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts