En porrkrönika från Loserförfattarfabriken del II

blivit lätt i bruksanvisning närmare stådd, ändå fastnade detta, penumbran bockade i lock om opp höjt ovanfört, palindromt är förstört ditt namn karbottnat på språk, tillrop, vilje, rikt; krypin plus ...

Av: Stefan Hammarén | 17 januari, 2012
Stefan Hammarén

Ett självporträtt: Sensuellt och färgstarkt

Under en tid har jag upplevt att jag står på en välvd bro och tittar ner i vattnet. Mitten på bron har blivit min fasta punkt i tillvaron. Landskapet på ...

Av: Helena Svensson | 01 januari, 2011
Konstens porträtt

D'Annunzio, Michetti och Jorios dotter

Plötsligt fylls det lugna torget i en by i Abruzzo i mellersta Italien av förtvivlade skrik. En ung, vacker, skräckslagen kvinna kommer springande. Hon förföljs av en skock berusade, liderliga ...

Av: Johan Werkmäster | 16 maj, 2010
Essäer om konst

Celans Geburtshaus in Czernowitz. Foto Wikipedia

Paul Celan - verkligheten och sanningens dubbeltydiga språkbärare

Den tyskspråkige lyrikern Paul Celan (1920-1970) framstår idag som en av vårt förra sekels stora modernister. Med sina rötter i den judiska mystiken tolkar hans poesi 1900-talsmänniskans hemlöshet och längtan ...

Av: Linda Johansson | 26 april, 2015
Litteraturens porträtt

August och litteraturen



 

StoicismGérard de Nerval miste förståndet av kärlek till skådespelerskan Jenny Colon och tog sitt liv 1855. Lou Andreas-Salomé föddes i St. Petersburg, men flyttade till Wien och blev en roterande kvinnokraft i det mossiga patriarkatet. Nietzsche, Rilke och Freud fångades av hennes skönhet och medan Freud fick henne som elev tappade Nietzsche huvudet alldeles och friade till henne, men nobbades; båda gångerna.

På 1800-talet var det liv i den filosofiska och litterära världen. Författare utmanade kritiker på duell i gryningen, bokstavligen, pistol eller värja! Eller så tog de livet av någon, som prästvigde Carl Jonas Love Almqvist som slog igenom 1839 med ett tidigt hippiemanifest för fri kärlek, "Det går an", sedan hällde han gift i en procentares kaffe och tvingades fly utomlands. Gustaf Fröding lät det hånglas i 1896 års "Stänk och flikar" och åtalades för "propaganda för lastbart leverne", men friades. Anders Zorn målade nakna dalkullor och Aftonbladets utgivare Lars Johan Hierta förespråkade bigami och levde med två kvinnor.

Symbolismens fader, Charles Baudelaire, debuterade 1857 med "Det ondas blommor" och höjde konsten över verkligheten. Rimbaud följde i hans fotspår, men Zola (som också var bigamist) sökte konst i smutsen och dog under mystiska omständigheter. Norska Amalie Skram bodde i Danmark och chockerade etablissemanget med romanen "Constance Ring" om kvinnlighet och sex. Efter Napoleon III:s statskupp 1851 gav sig Victor Hugo av i exil till Kanalöarna där han bodde i nitton år omsvärmad av familj, fans och älskarinnan Juliette Drouet. Konstnären Paul Gauguin hamnade på Tahiti och fann Jordens paradis. Han stannade i två år för att sedan återvända till civilisationen och frottera sig med bondångerpojkarna August Strindberg och Edvard Munch.

Walt Whitman var demokrat, bohem, typograf, skollärare och journalist som skrev fri vers och kuskade runt på den amerikanska bygden som en vagabond och läkarsonen Oscar Wilde ställde till skandal med dramat "Salome", bedrog hustrun med älskaren lord Alfred Douglas och dömdes till tukthus som pederast.  

En bok kan vara hur farlig som helst. Det tänker man inte på idag. Det är så mycket annat som är farligt; tobak, socker, sänkta skatter och vattkoppor. Förr var ordet en revolver eller en förbjuden kyss och ledde ofta till åtal mot författaren. Idag verkar boken ha reducerats till skolplikt, reslektyr eller pjäser som samlar damm på de bibliotek August tyckte "borde brännas då och då, eljes blir bagaget för stort att släpa på". Så skrev han i varje fall i Götiska rummen.

Romanen blev folklig på 1870-talet efter att ha varit ett borgarnöje och plötsligt läste alla. Människor förfördes och förfärades och författare utkämpade ordstrider i parti och minut. Det gör man sällan idag. Ordstridernas tid tycks förbi. Visst rasar debatterna på dagstidningarnas kultur- och ledarsidor, det är lite tårtkastning på lokal nivå och lite krig mellan medelålders män och arga tabloidfeminister, men hur många bryr sig, hur många har tid att bry sig? För hundra år sedan kunde en tidningsartikel eller en roman engagera ett helt land, en hel kontinent!

Vladimir Sorokins "Blått fett" gavs ut 1999 och har faktiskt engagerat hela Ryssland, precis som konstkritikern Catherine Millets självbiografi "Catherine M:s sexuella liv" har engagerat fransmännen och Wei Huis "Shanghai baby" kineserna. I Sverige rasade puritanerna när Ulf Lundell debuterade med "Jack", men efter 1976 är det ont om stormar i landet. Kerstin Thorvalls uppgörelse med sin mor, "Det mest förbjudna", kom vid samma tid och Lars Görlings " 491" är tidigt 1960-tal. Det har blåst kring Svenska Akademiens val till Nobelpriset i litteratur, men det intresserar bara kulturetablissemanget. Görlings " 491" innehöll svordomar, könsord och en utförlig skildring av tidelag. Lundells "Jack" påstods romantisera knarket och debatten varade i fyra år, till 1980 och rocklåten Stackars Jack som blev ett slags ofrivillig avbön. Så under 1900-talet handlade det mest om moraliska strider. August däremot väckte avsky och beundran som samhällskritiker, litterär förnyare och upprorsmakare inom politik och vetenskap. Precis som Vladimir Sorokin även om hans Blått fett under sommaren 2002 dömdes ut som pornografiskt verk av en inhemsk expertutredning. Men det var ju bara ett sätt att ta blicken från romanens egentliga innehåll; sågningen av kommunismen och den ryska klassiska litteraturen.

I Sverige får vi, för att finna de riktigt heta debatterna, gå ända tillbaka till 1933 och Agnes von Krusenstjernas erotikbomb "Fröknarna von Pahlen" eller 1940-talet och Astrid Lindgrens första böcker om anarkisten Pippi Långstrump, en av svensk diktnings mest omstörtande karaktärer.  

Där kan man tala om folkstorm när Pippi vände upp och ner på idyllen. Hon var en fara för civilisationen, hon bodde utan föräldrar med en häst och en apa, hon kastade upp poliser på taket, svarade fina tanter på olämpligast vis, hade en kista full med pengar som hon gav bort eller slösade upp och det värsta av allt; hennes strumpor var olikfärgade!

August spände sin båge och orsakade även han moraliska och etiska tvister, till exempel med teaterdramat Fröken Julie. Kverulanterna skällde honom för snusk- och skandalförfattare. I samråd med förläggare Joseph Seligmann strök han svordomar i Röda Rummet vid sista korrekturläsningen eftersom samtiden inte var mogen för ett så vardagsnära språk. Trots självcensuren förändrade Röda Rummet hela den svenska skönlitteraturens uttryck. Och kverulanterna skällde honom för språksabotör. Han var en fara för landets anseende, ungefär som Sorokin.

Ryske litteraturkritikern Pavel Basinskij rasade mot Blått fett och ville att samhället skulle fördöma verket och åtala författaren, vilket också skedde. August åtalades för att ha skändat nattvarden i Giftas. Den av Kabakov och Warhol inspirerade Sorokin säger att en stor författare inte bara ska trotsa sin egen stil från roman till roman utan också göra det i en och samma roman när berättelsen kräver det. August hade ett motto: "Den som hävdar samma åsikt livet ut är opålitlig." Mottot är i första hand politiskt och religiöst betingat, men kan översättas till ett konstnärligt: "Den författare som stöper sig i samma form tappar i trovärdighet." Själv kastade han sig mellan teatern, lyriken, prosan, dagboken, journalistiken och de vetenskapliga texterna. Han smorde landet med Hemsöborna, skakade om med Det nya riket där pennan var så vass att folk skar sig på orden och gav oss något att bli kåta till i Fröken Julie. Och precis som Sorokin hetsades han av motståndet. Vi skulle inte må så illa av en ny Strindberg, någon som kan ta fram poesin ur smutsen om det gäller.

Många i min egen generation känner sig tvångsmatade med August från grundskoletiden. Flera av hans verk har ingått i ett slags storebrorsaktig allmänbildningscirkus. Själv minns jag tydligt skolbibliotekets nersmetade klassuppsättning av Röda Rummet och kompisarnas tunga suckar när svenskläraren kom med bokvagnen och de tindrande ögonen. Alla vet ju vad tvångsmatning utlöser: Myteri. Följaktligen lär man sig att spy på August i skolan. Sedan, i universitetens slutna värld, transformeras hatobjektet, med benägen hjälp från institutionaliserade lektorer och andra dammiga farbröder, till ikon. På så sätt har han, mot egen vilja och helt mot den strindbergska andan, blivit rumsren och än värre; han har blivit finkultur. Och genom att upphöjas har han också avväpnats, helt enligt etablissemangets önskemål. Man kan skymta hans siluett, hur han från Blå Tornets balkong höjer sin hatt i mjugg samtidigt som långfingret sträcks i luften.

Stefan Whilde


Tidigare artiklar av Stefan Whilde om Strindberg:

http://www.tidningenkulturen.se/ess-mainmenu-57/litteratur-mainmenu-95/9323-august-och-maenniskorna-

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

http://www.tidningenkulturen.se/ess-mainmenu-57/litteratur-mainmenu-95/9214-august-och-lasterna-

 

http://www.tidningenkulturen.se/ess-mainmenu-57/litteratur-mainmenu-95/9176-august-och-vetenskapen-

 

http://www.tidningenkulturen.se/ess-mainmenu-57/litteratur-mainmenu-95/9019-august-och-kvinnorna-

 

Ur arkivet

view_module reorder

Arthur Adamov. Skrivandet, ett andrum som gjorde den oundvikliga fångenskapen lite mer uthärdlig

I gruppen av teatermän, som under 1950-talet dominerade de intellektuellt präglade och exklusiva scenerna på den vänstra stranden i Paris, utmärker sig Arthur Adamov på många sätt. Huruvida denna, icke ...

Av: Cicilia Traband | Reportage om scenkonst | 24 september, 2012

”En kulturskandal av stora mått”

1947 inträffade ett märkligt fenomen, när en rad arbetarförfattare och kulturprofiler understödda av tidskrifterna Vi och Folket i Bild gick ut med ett manifest som krävde att tilldelningen av ransonerat ...

Av: Bertil Falk | Essäer om litteratur & böcker | 20 mars, 2012

Den samiska shamanen och vismannen - fakta och reflexioner

De största fördomarna mot samer berör enligt min mening samisk shamandom som har ansetts bygga endast på vidskepelse och ännu oftast ses så. Etnologen dr Gabriele Herzog-Schröder i München säger ...

Av: Nina Michael | Reportage om politik & samhälle | 21 oktober, 2014

4. Ingrid

Ingrid öppnade ögonen som hon reflexmässigt stängt för höstsolen som sköt in genom fönstret. Det skulle kanske bli årets sista fina höstdag, med hög luft och gulnade blad som långsamt ...

Av: Ingrid | Lund har allt utom vatten | 06 januari, 2012

Omöjlig intervju med Aleister Crowley – del 2 av 666; att uppfylla sig…

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Johan von Fritz, Freke Räihä | Essäer | 09 augusti, 2012

Svetlana Petrova “Edouard Manets Olympia med katten Zarathustra”

Virala memelingar-  min feta katt och andra kändisar i konsthistorien  

Det var många kändisar som avled under 2016 som David Bowie, Leonard Cohen, Prince och George Michael. För att definiera vem som är en kändis kan man idag räkna antal ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 20 januari, 2017

22. Kjell

Kjell sjunker ner på stolen i hallen. Mor är död, inget kan ändra på det. Han börjar snöra på skorna som han nyss klivit ur. Döden kommer aldrig vid en ...

Av: Kjell | Lund har allt utom vatten | 11 maj, 2012

"Jag måste utplåna fantasin / Jag måste utveckla föraktet"

Om Johan Jönson, en textmaskin på liv och död och om realismen och litteraturens repressiva tolerans. Johan Jönson har genom att ta tag i det ogripbara nått en svart realism. En ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 02 mars, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.