Ulf Stenberg

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen 2

Korta berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen. Andra och Tredje berättelse: Siffermannen och Den kallsinniga isprinsessan

Av: Ulf Stenberg | 01 maj, 2017
Utopiska geografier

Gabriella Olsson. Foto: Anna Langseth

Onåbar

Den första delen av Gabriella Olssons prosaföljetong.

Av: Gabriella Olsson | 25 maj, 2015
Utopiska geografier

nya dikter av Carsten Palmer Schale

Carsten Palmer Schale som poet inför det nya året

Av: Carsten Palmer Schale | 11 januari, 2017
Utopiska geografier

Den arbetslöse i vildmarken

Få svenska filmer som jag har sett har varit så lyckade som Losers. I händelsernas centrum står en kvinna i yngre medelåldern, Karin (Isabella Von Saenger). Hon arbetar med en ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 31 december, 2013
Filmens porträtt

Francis Scott Key Fitzgerald efter 70 år



Författarparet Zelda och F. Scott Fitzgerald.Den 21 december 2010 är det sjuttio år sedan jazzålderns författare F. Scott Fitzgerald avled.  Därmed blir hans verk enligt gällande svensk lag fritt för publicering av vem det vara må från och med den 1 januari 2011. I praktiken har en stor del av hans produktion varit fri sedan länge. Anledningarna till det är flera, främst den egenartade amerikanska copyrightlagstiftningen under 1900-talet som kräver att copyrighter förnyas, men även bristen på förnyande copyrightinnehavare kan ha gjort sitt till. Och när en text väl har hamnat i som i USA kallas "the public domain", så är den fri att använda för all framtid.

Fitzgerald är främst känd för sina romaner: Den store Gatsby, Natten är ljuv och den aldrig fullbordade Den siste magnaten, som i sitt ofullbordade skick har fått ett status som överträffat Jane Austens Sanditon och Charles Dickens The Mystery of Edwin Drood. Anledningen är med största sannolikhet att medan vi bara kan gissa oss till hur Jane Austen och Charles Dickens skulle ha avslutat sina romaner, så efterlämnade Fitzgerald anteckningar som inte lämnar något tvivel om hur det skulle ha gått.

Men frågan är om inte Fitzgeralds verkliga storhet ligger i hans novellistik, en uppfattning som med åren alltmer har vunnit terräng bland litteraturkännare där borta på andra sidan den stora pölen, men som inte fått något genombrott hos en större publik. Anledningen till att hans novellistik åsidosatts är helt enkelt den att de publicerades i de stora familjetidningarna bland amerikanska veckotidningar under 1920- och 1930-talen.

Malcolm Cowley har i sina kommentarer till The Stories of F. Scott Fitzgerald konstaterat att då författaren mellan 1924 och 1930 ägnade sig åt att skriva noveller som blev allt bättre och bättre åt olika tidskrifter, så var det ändå som om han var försvunnen.

Omslaget till novellsasmlingen Den charmiska flappern.Cowley: "Situationen var på sitt sätt absurd. Här var en av våra ledande författare, som skrev något av det bästa han gjort, som dessutom publicerades i Amerikas mest populära magasin, samtidigt som kritikerna frågade sig vart han tagit vägen efter de inledande framgångarna. Kritikerna läste inte Saturday Evening Post eller förväntade sig att det skulle finnas seriös skönlitteratur där och Fitzgerald var själv så påverkad av deras attityd att han aldrig lät återutge några av sina mest effektiva berättelser." (Titeln The Stories of F. Scott Fitzgerald på Cowleys urval är både pretentiös och missvisande. Den innehåller nämligen bara 28 av de 160 novellerna.)

Fitzgerald hade visserligen planer på att samla sina Basil och Josephine-noveller i en utgåva, men skrinlade idén just på grund av att de finkulturella åsiktmånglarna med sitt betygssättningsprivilegium såg ned på de tidskrifter där de publicerades. Det dröjde därför till långt efter Fitzgeralds död innan de nio Basil-novellerna och de fem Josephine-berättelserna samlades och gavs ut i en volym.

Situationen var likartad för svenska författare. Så har exempelvis klarabohemen Helmer Grundströms biografiker för inte så länge sedan underkänt - orättvist enligt min och andras mening - Grundströms bidrag till "den kolorerade veckopressen" och betecknat dem som ovärdiga att utge på nytt.

Den förändring i attityden som sakta men säkert har vuxit fram i USA innebär emellertid inte att Fitzgeralds samlade noveller kommit ut. Av de cirka 160 noveller, som han skrev under sitt korta liv för Saturday Evening Post, Esquire, Collier och andra tidskrifter, har inte ens hälften återutgivits.

De flesta av novellerna kan sägas vara mainstream och det är främst de så kallade flapper-novellerna från 1920-talet, som uppmärksammats och alltid haft ett särskilt lyster. Tack vare Anders Bellis finns tio av dessa noveller utgivna på svenska i samlingarna En skymt av paradiset (Fantasia Bokförlag 1995) och Den charmiska flappern (Fantasi Bokförlag 1998).

I den första samlingen finns den utsökta "Check utan täckning" (1932), som Fitzgerald med stadig hand leder till ett slut som visar sig vara en öppning. Som författare var han tekniskt sett helt suverän. Samlingen innehåller också den flappernovell som anses vara hans allra bästa, nämligen "Bernice bobbar håret" (1920) liksom det tragiska dramat "Dans på Delmonico's" (1920), där 1920-talets festande bland jazzålderns överklassungdomar i ett spritdränkt New York blottläggs. USA låg just då i startgroparna för tretton år av spritförbud och gangstervälde. Totalt har Anders Bellis valt ut och översatt tio fina noveller i dessa båda samlingar. De ger oss något av kärnan i Fitzgeralds novellistik.

Omslaget till The Saint Mystery Magazine med F. Scott Fitzgeralds namn pluggat överst.Nu förefaller det som om andra sidor av hans författarskap börjar att uppmärksammas. 2008 filmatiserades således den märkliga novellen "The Curious Case of Benjamin Button" (1922) med Brad Pitt i huvudrollen. Den stod ursprungligen i Colliers och bygger på ett inte helt vanligt, men inte heller helt ovanligt tema inom science fiction. Benjamin Button föds som en gammal man men föryngras allteftersom åren går. Han "åldras" baklänges.

En novell som kan sägas höra hemma i fantasygenren är "The Diamond as Big as the Ritz" (1922), där Fitzgerald blandar ett av sina favoritteman med det fantastiska. Ung fattig man förälskar sig i rik arvtagerska. Kärleken besvaras, men familjen ska förgöra den unge mannen. Det fantastiska är familjens ägor som innefattar en diamant som är stor som ett berg. Men just den här historien får ett lyckligt slut - om man så får säga. Även denna novell har uppmärksammats, kanske helt enkelt därför att den tematiskt hänger samman med flapperåldern.

Men det finns alltså en mängd noveller som fortfarande samlar damm. En sådan novell är exempelvis "The Dance" (1926), som är svår att få tag i på engelska. Svensk-amerikanske redaktören för The Saint Mystery Magazine räddade den åt deckarläsarna genom att publicera den i juli 1963, trettiosju år efter den ursprungliga publiceringen, vilket i sin tur ledde till att den publicerades på svenska i DAST Magazine (2/2005), nära åttio år efter första publiceringen.

Hans Stefan Santesson på sin redaktion i hörnet av Fifth avenue och 42nd Street på Manhattan."Dansen" är så vitt jag känner till (peppar! Peppar!) Fitzgeralds enda deckarnovell och som sådan helt lysande där den utspelar sig i den amerikanska södern. Novellen har en atmosfär av magnolior och det svänger av Charleston mot en bakgrund av rasfördomar. De som gillar William Faulkner och Margaret Mitchells Borta med vinden känner igen stämningarna

Mycket kan sägas om F. Scott Fitzgerald, hans författarskap och relationen till hustrun Zelda och till Hollywood, men det har sagts i många andra sammanhang. I stället för att upprepa sådan lättillgänglig och omtjatad information har jag här valt att lyfta fram mindre uppmärksammade, men mer viktiga litterära sidor hos denne författare, som utöver allt annat excellerade såväl i deckargenren som i fantasy och science fiction. En författares texter borde ju vara viktigare än en författares mer eller mindre glanslösa liv och leverne.

Man skulle önska att någon tog sig samman där borta i USA samlade alla de 160 novellerna. Det är liksom på tiden.

 

Bertil Falk

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Heligt språk. Språkets och ordens heliggörande inom den abramitiska mystiken

Gryningsbrisen har hemligheter att anförtro dig. Somna inte om.Du måste be om det du verkligen vill ha.Somna inte om.Människor går fram och tillbaka över tröskelnmellan världarna.Dörren är rund och öppen.Somna inte ...

Av: Åsa Boström | Agora - filosofiska essäer | 13 mars, 2012

Spår och tecken – en introduktion till Vilhelm Ekelund

Det finns en ej ringa rad av stora svenska författare, som är betydligt mer kända utomlands än här i Sverige. En av dessa är Rolf Ekman, docent i filosofi och ...

Av: Carsten Palmer Schale | Övriga porträtt | 30 maj, 2012

Åvald Norén. Texter

Mitt namn är Åvald Norén, 22 år och studerar på Malmö Folkhögskola. Jag har skrivit mycket med inspiration av spoken word och även rapp då jag vill uppnå den typen av ...

Av: Åvald Norén | Utopiska geografier | 17 juni, 2013

Veckan från Hans Fallada

Folkrörelseägda Folksam bantar ner sin organisation. Deras deltidsarbetande ombud - folkrörelsetanken! - fick vara med om att konkurrera om de återstående jobben. Så generöst. De som inte klarade av säljmålen ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 03 juli, 2011

Pantheon i Rom

Sommarens esoteriska betydelser

Året, med dess olika årstider, har hermetiska betydelser som binds till solståndet och dagjämningarna och ger den moderna människan möjlighet att stärka banden mellan den individuella själen och världens ande, mellan det ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om religionen | 12 juni, 2017

Om att dö, om att leva

Min pappas morfar var hundraåringen som hoppade ut genom ett fönster och försvann, på riktigt. Han rymde från ålderdomshemmet och dog i en snödriva. Hemmet hade aldrig blivit hans hem. Min ...

Av: Björn Augustson | Gästkrönikör | 30 april, 2012

Goethes sommarhus i Weimar. Foto: Björn Gustavsson

Att resa till Weimar

Att befinna sig i Weimar är att befinna sig i en stad vars historia samtidigt är en väsentlig del av centraleuropeisk kulturhistoria. Sin litenhet till trots (idag 65 000 invånare) har ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 06 juni, 2015

Veckan från hyllan, vecka 47 - 2012

Veckans stora nyhet var att rasister är rasister. Att de beter sig som rasister, och uttrycker rasistiska åsikter. En icke-nyhet om man så vill. Det positiva är att de finns ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 17 november, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.