Indien – praktiskt och filosofiskt. Om Sri Aurobindo och The Mother

En blommande dalgång När jag ser ned mot dalen med dess grönska och sparsamma bebyggelse kan jag tänka mig att Sri Aurobindos Integral Yoga ser ut precis just så: Ett djupt ...

Av: Annakarin Svedberg | 02 juli, 2013
Resereportage

Avskildhetens musik – George Harrison under 1970-talet

George Harrison blev snabbt känd som ”den tyste” i Beatles, men han skulle lika gärna kunna kallas ”den tystade” i bandet. Även om John Lennon och Paul McCartney inledningsvis i ...

Av: Peter Sjöblom | 03 februari, 2014
Essäer om musik

Maria på verandan

Bland änglar hos en ärkeängel i Lärkstan

Rösten är Maria Baczynskis öde. Den egna rösten, andras röster. Solo och körer. Teatrar och salonger. Rösten leder hennes uppmärksamhet in i människors utveckling, i deras möjligheter, hinder eller frihet.

Av: Annakarin Svedberg | 23 Maj, 2017
Kulturreportage

Johan Jönson

Johan Jönson; poet, född 1966 – har gett ut böcker på Displaced press (i översättning av Johannes Göransson), OEI editör, Maskinen och Albert Bonniers förlag men är även verksam som ...

Av: Johan Jönson | 26 september, 2011
Utopiska geografier

Brittisk litteratur - En passage till Indien



altAtt upptäcka brittisk litteratur är att samtidigt upptäcka Indien. Banden mellan Indien och Storbritannien har genom historien varit hårt knutna vilket har kommit att avspeglas inom litteraturen. Några av de mest intressanta nutida romanförfattarna har ena foten i Indien och den andra i Storbritannien.

Salman Rushdie betraktas genom sin roman Midnattsbarnen (1981) som den som banade vägen för den indiska vågen inom den brittiska litteraturen. Motvilligt har Rushdie blivit symbol för författare som skriver på engelska men som inte under århundradena haft rötterna djupt rotade i den anglosaxiska jorden. Författare som Vikram Seth, Allan Sealy, Suneta Gupta och Amit Chaudhuri förknippas och jämförs oåterkalleligen med tematik som återfinns i Rushdies romaner; hybriditet mellan öst och väst från intertexer till indisk popkultur, Bollywood, muntlig berättartradition och europeisk litteratur. Rushdie har till och med tillskrivits sådan auktoritet att vissa författare som publicerats efter honom kommit att kallas "midnattens barnbarn".

Hari Kunzru är en av de, nåja, unga författare som kommit att betitlas med epitetet "midnattens barnbarn". När bokförlaget Penguin i år firar 70-årsjubileum är Kunzrus senaste novellsamling Noise en av de böcker som valts ut att publiceras i en specialserie till förlagets ära. Noise skildrar samspelet mellan människa och maskin i en alltmer datoriserad verklighet och skrevs egentligen tidigare än hans andra utgivna verk. Mest uppmärksammad är Kunzru kanske för sin roman Transmission (2004). Kunzru visar även här sin fascination för den allt mer gränslösa värld som datorerna kan erbjuda oss. Här blandas Bollywoodskådespelerskans öde med datanördens och budskapet att allt är möjligt i den gränslösa värld internet förser oss med.

Gränslöshet, fast av ett annat slag, återfinns i mycket av den anglo-indiska litteraturen, inte minst hos Rushdie. Hans erfarenheter av att vara kosmopolitisk immigrant går igen i

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Midnattsbarnen, som han erhöll det brittiska Bookerpriset för. Midnattsbarnen gjorde Rushdie till språkrör för både det självständiga Indien och dess i världen utspridda befolkning. Själv föddes Rushdie i Bombay 1947 och redan som tonåring pendlade han mellan skolor i Indien och Storbritannien. Efter att ha avlagt examen i Cambridge bosatte han sig i London där den mesta av hans litteratur blivit till. 1999 flyttade han vidare till USA.

I ljuset av en globaliserad värld där gränser utsuddats har Rushdies litteratur omdiskuterats flitigt. Anita Desai, själv författare med indiska rötter och med en flora av böcker utgivna på svenska, frågade sig i en artikel i Book Review efter att Midnattsbarnen utkommit i Storbritannien hur Rushdie skulle klassificeras. Desais eget svar var att Rushdie representerar en autentisk indisk röst och att hans publik återfinns både i Storbritannien och Indien. Med sin fina utbildning och sina många år utomlands, menar andra, har Rushdies verk inget som helst gemensamt med den indiske medelsvensson.

Trots sina inbördes olika erfarenheter och de olika uttryckssätt de finner i romanen är dock den brittiska utbildningen från ett välrenommerat universitet något de nämnda författarna har gemensamt. Hanif Kureishi är upphovsmannen till ett flertal verk som översatts till svenska (bland andra Kärlek i en blå tid och The Black Album). Kureisi föddes i Bromley i England och studerade filosofi i London. Hans mest kända roman Förortens buddha (1990) beskriver i komiska och satiriska ordalag rasrelationerna i ett Storbritannien under 1970-talet. Romanens huvudperson söker efter såväl social som sexuell identitet:

"Mitt namn är Karim Amir och jag är äkta engelsman, eller närapå. Jag betraktas ofta som en kufisk slags engelsman, en helt ny art liksom, eftersom jag härstammar från två urgamla kulturer. Men det gör detsamma - engelsman är vad jag är (om än inte så stolt över det), från södra Londons förorter och på väg framåt här i livet."

Kureishis senaste bok, My ear at his heart: reading my father (2004) handlar om Kureishis egen far. I en intervju i brittiska litteraturtidskriften Wasifi berättar Kureishi att boken inte bara var tänkt som en personlig skildring: "Den var också tänkt att handla om relationen mellan Indien och Storbritannien och varför dessa män kom över hit. Jag ville vara en del av debatten om kolonialism och hur vi lever idag." Till skillnad mot Kureishi vill många författare inget hellre än att slippa vara en del av debatten om kolonialism, multikulturalism eller brittisk "väldes-litteratur". Dessa mångsidiga författare klumpas nämligen alltför ofta ihop utan hänsyn till den mångfald de utgör, både genom sin litteratur och genom personliga erfarenheter.

Att det brittiska Bookerpriset i slutet av 2006 föll i Kiran Desais händer är ett erkännande för författare med mer än ett hemland. Vilket inte per automatik betyder att tematiken inte får spela andrafiolen när litteraturen istället granskas utifrån en horisont av kulturell identitet, ras och klass. Kiran Desais prisbelönta "The Inheritance of Loss" (2006) utspelar sig på 1980-talet och beskriver på en häpnadsväckande prosa livet för en Cambridge-utbildad pensionerad indisk domare boendes vid foten av Himalaya. Men Desais penna rör sig lika hemtamt på Manhattan och sammanflätar därmed inte bara romanfigurernas liv utan också en av de större nutida frågorna som globalisering med personliga svårigheter som värdighet och krav på rättvisa.

Kiran Desai är en av de författare som bidrar till att förnya den brittiska litteraturen. Hon gör det inte bara genom att ta den ut från invanda fish and chips miljöer, utan också bortanför en fastfrusen kulturkrockstematik. Tillsammans med en mängd andra författare idag utvecklar hon den brittiska prosan och kopplar den till en värld utanför den brittiska ön. Mycket skrivande på engelska idag är kopplat till det brittiska väldets historia, men dessa röster ägs inte av det förflutna. Tvärtom.

Therese Ekstrand

Ur arkivet

view_module reorder
En krokig kolonn: templet tillägnat Hera på Samos. Foto: Patrik Klingborg

Till Kariens gränsland med Herodotos och två arkeologer

Drömmen om Karien är drömmen om det originalgrekiska, det ursprungliga och oförstörbara. Det som växte fram någonstans i Europa, eller åtminstone i dess närhet, och vars senare utveckling och utbredning ...

Av: Otto Linderborg | Resereportage | 03 juli, 2015

Netta Skog, foto Black Halo Photography CC

2016 års Legitimerade Legend

Den årliga utmärkelsen som LEGITIMERAD LEGEND utdelades 26/11 2016 till musikern och poeten Kjell Höglund i samband med en konsert med Mikael Ramel och Wille Crafoord å Bankiren / Västerås. Mikael ...

Av: Thomas Wihlman | Essäer om musik | 07 december, 2016

I häxornas krets, om häxtron i Sverige

En insändare på DN-debatt under titeln ”Religionsfriheten missbrukas” lyder:”… det är upprörande att Borås tingsrätt friade föräldrarna som bedrev djävulsutdrivning på sin flicka, som kallades häxa”. På säkerhetsavstånd från skärtorsdagsnatten ...

Av: Lilian O. Montmar | Kulturreportage | 16 Maj, 2012

Queer Jihad

Queer Jihad Religionshistorikern Simon Sorgenfrei utforskar en problematik som sälla­n diskuterats i våra tidningar: homosexualitet och islam. Sedan tio år tillbaka finns det organisationer som arbetar för HBT-rättigheter inom islam.

Av: Simon Sorgenfrei | Essäer om religionen | 04 augusti, 2007

Höll tyst för att fånga rösten

En intervju med José James Innan José James släppte kontrollen och debuten The Dreamer höll han tyst i tre år, spelade in i två år och skrev spaltmetrar som slängdes ...

Av: Gustav Broms | Musikens porträtt | 27 juni, 2008

Där kommer ju Dylan, sa pappa

Vi stod vid våra cyklar utanför Trädgårdsföreningens norra entré när Bob Dylan kom gående, österifrån, på Slussgatan. När han var ett tjugotal meter ifrån oss hoppade han in i en ...

Av: Björn Augustson | Gästkrönikör | 19 januari, 2012

George Eliot Ljuvlig kväll

Marian Evans (1819-1880) debuterade under den manliga pseudonymen George Eliot. Hon blev snart en känd romanförfattare och kritiker, men fortsatte att använda den. Skälet var, sade hon, att hon ville ...

Av: George Eliot | Utopiska geografier | 21 juni, 2013

Cecilia Davidsson om Cecilia Davidsson

Cecilia Davidsson om Cecilia Davidsson Jag har alltså publicerat tre novellsamlingar, men när ska jag skriva min första roman? Hallå där, jag har faktiskt skrivit en! "Sjunken hjärna", som kom för ett ...

Av: Cecilia Davidsson | Litteraturens porträtt | 07 december, 2006

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts