Veckan från hyllan. Vecka 13, 2012

Han var mannen som gav opportunismen i världshistorien ett ansikte. Hånad av Tom Lehrer i de oförglömliga sångraderna ”Once the rockets are up, who cares where they come down? /That's ...

Av: Gregor Flakierski | 24 mars, 2012
Veckans titt i hyllan

Claude Simon - ordorgiernas mästare

Intrigen är inget och berättandet allt i Claude Simons vindlande textmassor. Det är textsjok som befinner sig bortom de gängse intrigvestibulerna och det vanliga a till ö harvandet i den ...

Av: Benny Holmberg | 19 april, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Böcker som har påverkat mig av Robert Louis Stevenson

Tidskriften British Weekly gjorde 1887 en rundfråga till ett antal kända brittiska författare, bland dem William Gladstone, John Ruskin, H. Rider Haggard och Robert Louis Stevenson. Frågan var vilka böcker ...

Av: Robert Louis Stevenson | 21 april, 2013
Kulturreportage

Farväl

Resbloss forsande medDet köttliknande Kärleksspåret på sidan av(Aldrig deklineras en ny himmelJorden har ett blott ännu brandblåttsår)Du där duÄggulaglad bakom gallretDär du bakar ökenbrödAv coniugalis idiomVid varmastoften korgas ...

Av: Guido Zeccola | 04 oktober, 2010
Utopiska geografier

Brittisk litteratur - En passage till Indien



altAtt upptäcka brittisk litteratur är att samtidigt upptäcka Indien. Banden mellan Indien och Storbritannien har genom historien varit hårt knutna vilket har kommit att avspeglas inom litteraturen. Några av de mest intressanta nutida romanförfattarna har ena foten i Indien och den andra i Storbritannien.

Salman Rushdie betraktas genom sin roman Midnattsbarnen (1981) som den som banade vägen för den indiska vågen inom den brittiska litteraturen. Motvilligt har Rushdie blivit symbol för författare som skriver på engelska men som inte under århundradena haft rötterna djupt rotade i den anglosaxiska jorden. Författare som Vikram Seth, Allan Sealy, Suneta Gupta och Amit Chaudhuri förknippas och jämförs oåterkalleligen med tematik som återfinns i Rushdies romaner; hybriditet mellan öst och väst från intertexer till indisk popkultur, Bollywood, muntlig berättartradition och europeisk litteratur. Rushdie har till och med tillskrivits sådan auktoritet att vissa författare som publicerats efter honom kommit att kallas "midnattens barnbarn".

Hari Kunzru är en av de, nåja, unga författare som kommit att betitlas med epitetet "midnattens barnbarn". När bokförlaget Penguin i år firar 70-årsjubileum är Kunzrus senaste novellsamling Noise en av de böcker som valts ut att publiceras i en specialserie till förlagets ära. Noise skildrar samspelet mellan människa och maskin i en alltmer datoriserad verklighet och skrevs egentligen tidigare än hans andra utgivna verk. Mest uppmärksammad är Kunzru kanske för sin roman Transmission (2004). Kunzru visar även här sin fascination för den allt mer gränslösa värld som datorerna kan erbjuda oss. Här blandas Bollywoodskådespelerskans öde med datanördens och budskapet att allt är möjligt i den gränslösa värld internet förser oss med.

Gränslöshet, fast av ett annat slag, återfinns i mycket av den anglo-indiska litteraturen, inte minst hos Rushdie. Hans erfarenheter av att vara kosmopolitisk immigrant går igen i

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Midnattsbarnen, som han erhöll det brittiska Bookerpriset för. Midnattsbarnen gjorde Rushdie till språkrör för både det självständiga Indien och dess i världen utspridda befolkning. Själv föddes Rushdie i Bombay 1947 och redan som tonåring pendlade han mellan skolor i Indien och Storbritannien. Efter att ha avlagt examen i Cambridge bosatte han sig i London där den mesta av hans litteratur blivit till. 1999 flyttade han vidare till USA.

I ljuset av en globaliserad värld där gränser utsuddats har Rushdies litteratur omdiskuterats flitigt. Anita Desai, själv författare med indiska rötter och med en flora av böcker utgivna på svenska, frågade sig i en artikel i Book Review efter att Midnattsbarnen utkommit i Storbritannien hur Rushdie skulle klassificeras. Desais eget svar var att Rushdie representerar en autentisk indisk röst och att hans publik återfinns både i Storbritannien och Indien. Med sin fina utbildning och sina många år utomlands, menar andra, har Rushdies verk inget som helst gemensamt med den indiske medelsvensson.

Trots sina inbördes olika erfarenheter och de olika uttryckssätt de finner i romanen är dock den brittiska utbildningen från ett välrenommerat universitet något de nämnda författarna har gemensamt. Hanif Kureishi är upphovsmannen till ett flertal verk som översatts till svenska (bland andra Kärlek i en blå tid och The Black Album). Kureisi föddes i Bromley i England och studerade filosofi i London. Hans mest kända roman Förortens buddha (1990) beskriver i komiska och satiriska ordalag rasrelationerna i ett Storbritannien under 1970-talet. Romanens huvudperson söker efter såväl social som sexuell identitet:

"Mitt namn är Karim Amir och jag är äkta engelsman, eller närapå. Jag betraktas ofta som en kufisk slags engelsman, en helt ny art liksom, eftersom jag härstammar från två urgamla kulturer. Men det gör detsamma - engelsman är vad jag är (om än inte så stolt över det), från södra Londons förorter och på väg framåt här i livet."

Kureishis senaste bok, My ear at his heart: reading my father (2004) handlar om Kureishis egen far. I en intervju i brittiska litteraturtidskriften Wasifi berättar Kureishi att boken inte bara var tänkt som en personlig skildring: "Den var också tänkt att handla om relationen mellan Indien och Storbritannien och varför dessa män kom över hit. Jag ville vara en del av debatten om kolonialism och hur vi lever idag." Till skillnad mot Kureishi vill många författare inget hellre än att slippa vara en del av debatten om kolonialism, multikulturalism eller brittisk "väldes-litteratur". Dessa mångsidiga författare klumpas nämligen alltför ofta ihop utan hänsyn till den mångfald de utgör, både genom sin litteratur och genom personliga erfarenheter.

Att det brittiska Bookerpriset i slutet av 2006 föll i Kiran Desais händer är ett erkännande för författare med mer än ett hemland. Vilket inte per automatik betyder att tematiken inte får spela andrafiolen när litteraturen istället granskas utifrån en horisont av kulturell identitet, ras och klass. Kiran Desais prisbelönta "The Inheritance of Loss" (2006) utspelar sig på 1980-talet och beskriver på en häpnadsväckande prosa livet för en Cambridge-utbildad pensionerad indisk domare boendes vid foten av Himalaya. Men Desais penna rör sig lika hemtamt på Manhattan och sammanflätar därmed inte bara romanfigurernas liv utan också en av de större nutida frågorna som globalisering med personliga svårigheter som värdighet och krav på rättvisa.

Kiran Desai är en av de författare som bidrar till att förnya den brittiska litteraturen. Hon gör det inte bara genom att ta den ut från invanda fish and chips miljöer, utan också bortanför en fastfrusen kulturkrockstematik. Tillsammans med en mängd andra författare idag utvecklar hon den brittiska prosan och kopplar den till en värld utanför den brittiska ön. Mycket skrivande på engelska idag är kopplat till det brittiska väldets historia, men dessa röster ägs inte av det förflutna. Tvärtom.

Therese Ekstrand

Ur arkivet

view_module reorder

En höstig kärleksförklaring

Jag och min kille är ute på promenad i en Stockholmsförort, såsom vi ofta är. Så köper vi en kaffe och sätter oss ute, i en trappa, för att dricka ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 30 augusti, 2011

Böcker som har påverkat mig av Robert Louis Stevenson

Tidskriften British Weekly gjorde 1887 en rundfråga till ett antal kända brittiska författare, bland dem William Gladstone, John Ruskin, H. Rider Haggard och Robert Louis Stevenson. Frågan var vilka böcker ...

Av: Robert Louis Stevenson | Kulturreportage | 21 april, 2013

Stig Larsson: Umeå var mardrömmen

TEMA VÄSTERBOTTEN Stig Larsson. Foto: Gustaf Andersson. Regissören och författaren Stig Larsson lämnade Umeå för över trettio år sedan. För Tidningen Kulturen berättar han nu sin Västerbottenshistoria. – Värstingarna på Grubbeskolan kallade ...

Av: Gustaf Andersson | Litteraturens porträtt | 04 februari, 2008

Den europeiska tomheten

”Den civiliserade människans väsen är feghet.”(Joseph Roth, Die Flucht ohne Ende)  År 1927 utgav Joseph Roth (1894–1939) sin vändpunktsroman, den som markerar brottet mellan hans mogna ungdoms vänsterradikalism och hans alltför ...

Av: Anders Björnsson | Litteraturens porträtt | 16 Maj, 2013

Åverkan på en bok

Omslaget är skogsgrönt och har vissa skavanker, som förmodligen kommer från slitage. Bokens höjd är 185 mm, bredd 100 mm och tjockleken mäts till 15 mm. Om man slår upp ...

Av: Henrik Johansson | Essäer om litteratur & böcker | 10 juni, 2012

Bortglömd diktare jubilerar

Det jubileum som tilldrar sig den kulturintresserade publikens huvudintresse detta år, måste utan vidare vara Richard Wagner-jubileet. Mer i skymundan kan man notera 200-årsminnet av det tyska befrielsekrigets store skald ...

Av: Simon O. Pettersson | Litteraturens porträtt | 17 december, 2013

Strindberg får oväntat besök

I ”Ockulta dagboken” antecknar Strindberg den 3 december 1900: ”På morgonen berättade jungfrun att ’herr Sgs son sökte i går (Söndag)’. Jag blef vettskrämd och grubblade öfver hvad som händt ...

Av: Göran Lundstedt | Essäer om litteratur & böcker | 25 juni, 2012

 Anne-Marie och Maria Jönsson, omgivna av pilkonsthantverk. Foto Belinda Graham.

Skånejul 2017 - En riktigt God Grön Jul!

Snön ligger vit på taken och endast tomten är vaken ... Julen känns aldrig mer nära och mer genuin än när man är på en riktigt bra julmässa, där det vackra ...

Av: Belinda Graham | Kulturreportage | 25 november, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.