EN TEXT OM KONST AV CARL KÖHLER (1919-2006)

Henry Köhler son till den berömda bildkonstnären Carl Köhler har skickat till oss en artikel som hans far skrev för många år sedan. Vi hedrar minnet av Carl med denna ...

Av: Carl Köhler | 08 september, 2011
Essäer om konst

Feministiska serier – en ny typ av uttryck

De senaste åren har kvinnliga tecknare som Liv Strömquist, Sara Granér och Nina Hemmingsson blivit omskrivna och hyllade i kulturvärlden, ofta i litteratursammanhang. Jag vill dock se dessa tecknare ur ...

Av: Sara Broström | 24 oktober, 2011
Essäer om konst

Mats Waltré. Om O

 ”om O” är en diktsvit som handlar om allt, eller kanske snarare om alltet. Eleaten som nämns i ett par dikter är Parmenides, och vem kvinnan på Tepeyacs sluttningar är ...

Av: Mats Waltré. | 09 september, 2013
Utopiska geografier

Ord vi dissar (om engelsk ordimport)

Ord vi dissar (om engelsk ordimport) Den engelska ordimporten till Norden är ett ofrånkomligt faktum, och engelskan ter sig närmast oslagbar med sitt enorma utbud av ord, det vill genomsyra bland ...

Av: Stefan Hammarén | 12 oktober, 2006
Essäer om litteratur & böcker

Brittisk litteratur - En passage till Indien



altAtt upptäcka brittisk litteratur är att samtidigt upptäcka Indien. Banden mellan Indien och Storbritannien har genom historien varit hårt knutna vilket har kommit att avspeglas inom litteraturen. Några av de mest intressanta nutida romanförfattarna har ena foten i Indien och den andra i Storbritannien.

Salman Rushdie betraktas genom sin roman Midnattsbarnen (1981) som den som banade vägen för den indiska vågen inom den brittiska litteraturen. Motvilligt har Rushdie blivit symbol för författare som skriver på engelska men som inte under århundradena haft rötterna djupt rotade i den anglosaxiska jorden. Författare som Vikram Seth, Allan Sealy, Suneta Gupta och Amit Chaudhuri förknippas och jämförs oåterkalleligen med tematik som återfinns i Rushdies romaner; hybriditet mellan öst och väst från intertexer till indisk popkultur, Bollywood, muntlig berättartradition och europeisk litteratur. Rushdie har till och med tillskrivits sådan auktoritet att vissa författare som publicerats efter honom kommit att kallas "midnattens barnbarn".

Hari Kunzru är en av de, nåja, unga författare som kommit att betitlas med epitetet "midnattens barnbarn". När bokförlaget Penguin i år firar 70-årsjubileum är Kunzrus senaste novellsamling Noise en av de böcker som valts ut att publiceras i en specialserie till förlagets ära. Noise skildrar samspelet mellan människa och maskin i en alltmer datoriserad verklighet och skrevs egentligen tidigare än hans andra utgivna verk. Mest uppmärksammad är Kunzru kanske för sin roman Transmission (2004). Kunzru visar även här sin fascination för den allt mer gränslösa värld som datorerna kan erbjuda oss. Här blandas Bollywoodskådespelerskans öde med datanördens och budskapet att allt är möjligt i den gränslösa värld internet förser oss med.

Gränslöshet, fast av ett annat slag, återfinns i mycket av den anglo-indiska litteraturen, inte minst hos Rushdie. Hans erfarenheter av att vara kosmopolitisk immigrant går igen i

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Midnattsbarnen, som han erhöll det brittiska Bookerpriset för. Midnattsbarnen gjorde Rushdie till språkrör för både det självständiga Indien och dess i världen utspridda befolkning. Själv föddes Rushdie i Bombay 1947 och redan som tonåring pendlade han mellan skolor i Indien och Storbritannien. Efter att ha avlagt examen i Cambridge bosatte han sig i London där den mesta av hans litteratur blivit till. 1999 flyttade han vidare till USA.

I ljuset av en globaliserad värld där gränser utsuddats har Rushdies litteratur omdiskuterats flitigt. Anita Desai, själv författare med indiska rötter och med en flora av böcker utgivna på svenska, frågade sig i en artikel i Book Review efter att Midnattsbarnen utkommit i Storbritannien hur Rushdie skulle klassificeras. Desais eget svar var att Rushdie representerar en autentisk indisk röst och att hans publik återfinns både i Storbritannien och Indien. Med sin fina utbildning och sina många år utomlands, menar andra, har Rushdies verk inget som helst gemensamt med den indiske medelsvensson.

Trots sina inbördes olika erfarenheter och de olika uttryckssätt de finner i romanen är dock den brittiska utbildningen från ett välrenommerat universitet något de nämnda författarna har gemensamt. Hanif Kureishi är upphovsmannen till ett flertal verk som översatts till svenska (bland andra Kärlek i en blå tid och The Black Album). Kureisi föddes i Bromley i England och studerade filosofi i London. Hans mest kända roman Förortens buddha (1990) beskriver i komiska och satiriska ordalag rasrelationerna i ett Storbritannien under 1970-talet. Romanens huvudperson söker efter såväl social som sexuell identitet:

"Mitt namn är Karim Amir och jag är äkta engelsman, eller närapå. Jag betraktas ofta som en kufisk slags engelsman, en helt ny art liksom, eftersom jag härstammar från två urgamla kulturer. Men det gör detsamma - engelsman är vad jag är (om än inte så stolt över det), från södra Londons förorter och på väg framåt här i livet."

Kureishis senaste bok, My ear at his heart: reading my father (2004) handlar om Kureishis egen far. I en intervju i brittiska litteraturtidskriften Wasifi berättar Kureishi att boken inte bara var tänkt som en personlig skildring: "Den var också tänkt att handla om relationen mellan Indien och Storbritannien och varför dessa män kom över hit. Jag ville vara en del av debatten om kolonialism och hur vi lever idag." Till skillnad mot Kureishi vill många författare inget hellre än att slippa vara en del av debatten om kolonialism, multikulturalism eller brittisk "väldes-litteratur". Dessa mångsidiga författare klumpas nämligen alltför ofta ihop utan hänsyn till den mångfald de utgör, både genom sin litteratur och genom personliga erfarenheter.

Att det brittiska Bookerpriset i slutet av 2006 föll i Kiran Desais händer är ett erkännande för författare med mer än ett hemland. Vilket inte per automatik betyder att tematiken inte får spela andrafiolen när litteraturen istället granskas utifrån en horisont av kulturell identitet, ras och klass. Kiran Desais prisbelönta "The Inheritance of Loss" (2006) utspelar sig på 1980-talet och beskriver på en häpnadsväckande prosa livet för en Cambridge-utbildad pensionerad indisk domare boendes vid foten av Himalaya. Men Desais penna rör sig lika hemtamt på Manhattan och sammanflätar därmed inte bara romanfigurernas liv utan också en av de större nutida frågorna som globalisering med personliga svårigheter som värdighet och krav på rättvisa.

Kiran Desai är en av de författare som bidrar till att förnya den brittiska litteraturen. Hon gör det inte bara genom att ta den ut från invanda fish and chips miljöer, utan också bortanför en fastfrusen kulturkrockstematik. Tillsammans med en mängd andra författare idag utvecklar hon den brittiska prosan och kopplar den till en värld utanför den brittiska ön. Mycket skrivande på engelska idag är kopplat till det brittiska väldets historia, men dessa röster ägs inte av det förflutna. Tvärtom.

Therese Ekstrand

Ur arkivet

view_module reorder

Toleranse og verdi i senmoderniteten

Innledning I dette essayet skriver jeg om hva som mer presist er lagt ned i toleransebegrepet, der ‘toleranse’ likeledes er uttrykk for ‘verdi’. Om det er slik at ‘moderniteten’ satte inn ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 10 juli, 2013

Shaw´s corner Foto Ivo Holmqvist

Engelska mil 1: Shaw´s Corner

Den andra bok som Jan Olof Olsson-Jolo gav ut efter debuten med ”Kungens Köpenhamn” hette ”Engelska mil” och var illustrerad av Birger Lundqvist. Omslaget är vackert, med kåsörens och ...

Av: Ivo Holmqvist | Resereportage | 03 augusti, 2016

Gabriella Olsson. Foto: Anna Langseth

Ragga sadist!

"- Chefsöverläkaren är min, sa jag bestämt, sadister växer inte på träd, jag ska ha honom."

Av: Gabriella Olsson | Gästkrönikör | 21 maj, 2015

Gunnar Lundin Vad dagen vet

VAD DAGEN VET       Måsarna i mars – de sista snöfläckarna har fått vingar!       En våg i havet En flagga fladdrar i vinden       Det händer att den som talar fort har något att dölja På ett långsamt ord kan ...

Av: Gunnar Lundin | Utopiska geografier | 05 augusti, 2013

Veckan från hyllan

Just nu pågår det ett VM i handboll i Sverige. Fotbollslandslaget är på turné i Sydafrika. Alla de stora fotbollsligorna ute i Europa pågår för fullt. Det spelas dessutom andra ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 23 januari, 2011

Litteraturens etik

Vad är autonomi? Finns det en litteraturens etik? Detta är de grundläggande frågorna för Carin Franzéns studie För en litteraturens etik som Mårten Björk granskar för Tidningen Kulturens räkning. Är ...

Av: Mårten Björk | Essäer om samhället | 18 december, 2007

Tills vidare (Essä i fragment)

Vad är redigering? Komposition av aforismer, det avgränsades oavslutade gräns? Formen måste fångas när den finns där – Sudelbuchigheten – och sedan komponera. Och hur leva? Att tillåta detta andra som händer ...

Av: Gunnar Lundin | Essäer | 23 maj, 2013

Ivar Kreuger. En spännande entreprenör, i affärsvärlden

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Max Lundqvist | Övriga porträtt | 30 december, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.