Inför den Internationella kvinnodagen

I den bästa av världar skulle inte den här dagen behöva finnas i almanackan.I den bästa av världar skulle inte den här dagen behöva finnas överhuvudtaget.I den bästa av världar ...

Av: Solveig Olsson-Hultgren | 06 mars, 2013
Gästkrönikör

Shushan Purim i Jerusalem

Purim är en judisk högtid som firas till minne av judarnas räddning från en utrotnings komplott ledd av Haman i det Persiska riket på 400-talet före Kristus. Historien berättas i ...

Av: Loulou d'Aki | 22 Maj, 2010
Bildreportage

Vad är musikkritik?

Musikkritiken som vi känner den idag är omöjlig att tänka sig utan framväxten av dels den borgerliga offentligheten, dels de moderna teknologierna för reproduktion, distribution eller konservering. Likväl är det ...

Av: Thomas Sjösvärd | 25 Maj, 2009
Essäer om musik

Gör Bologna-processen yrkesskolor av Europas universitet?

Bildning är i motsats till utbildning inte direkt kopplad till ekonomiska syften - så uttryckte sig Wilhelm von Humboldt, men ett visst perspektiv på arbetsmarknaden vill de flesta studenter ändå ...

Av: Lilian O. Montmar | 28 mars, 2010
Allmänna reportage

Hugo Ball



faccia_albero  

Hugo Ball

Nervmaterialisten, ensidikern och dadaisten Hugo Ball var dendrofobisk, fasade för att de (träden) var så många och såg trots allt så lika ut, ett förhålla sig blott av träd ju, en litteraturens symbol för dött liv och inte mer än det då heller, med stam och blad, eller om barr ens, i stort samma, varför då skilja på dem alls menade han, varom alla träd enligt honom skulle endast må tjäna helst en universalt tagen benämning för, och möjligtvis ett skilt tilltal med ifall det var regnväder och föll smattrande äckliga pluppdroppar från dem på någon där under eller vid ett stående, blott med inget namn oavsett blads form eller annat som hör träd till, endast sitt ett plupp i namnet, annars vore det nåt som snarare vittnade om en lyxtanke förutan täckning, med att ha dem åtskiljda som olika, när man, parkflanören, gökhärmaren eller skogsvandraren ändå inte vill gärna lära sig mer än så där mellan 25 och trettio trädnamn, varför då alls försöka enligt honom, lämna hän hellre helt när de ändå är legio mer än fler, 8778 st i t.ex. ELSEVIER'S DICTIONARY OF TREES, och då bara av dem som finns i Nordamerika, om ens alla fastän på nåt sätt meningen att det det, och de blev ju då träden för skogen mer än stammen för bra användning, virket må vara hårt eller mindre hårt fastän skalbaggsätet rentav, är en annan sak för sig, träd ska förbli utan namn utropat var hos Ball, undertecknad har dock skrivit en liten mothuggande avsidesaktig avhandling för att få punktera Hugo Barr medelst fantastiskt särdeles långa barr, förklara med möjligast långsökta argument varför han har så förbannat fel ytterst i sitt önskemål om namnlösa träd som plupp, pluralis upp, varför man gärna kan lära sig minst 200 trädnamn, helst över 404 fler, göra nyanser till om, annars kan det te sig som i Fabian Kastners bok Onerine "omgiven av höga träd... som skuggades av trädens tjocka lövverk", sterilisering uttalad kalhugget, nog jag vill veta noga om trädet och vilket/vilka, allt söka fram dem ifråga bättre än annat, och min avhandling härom med publicering i sinom tid taget om ungefär lika många fler argument än siffran ovan senast för, nå nu må sägas här i detta blads obzoriska att nämnda Elseviers trädordbok/-lexikon om träds namn hör säkert till de absolut bästa, omfattande trädlistningsböcker, en bok som undertecknad ogärna skulle vara ha utan, här som de finns i sitt subkatalogiserade, med hur många latinnamn som helst, även synonymt det, och förstås på alltid ängelska, franska och spanska, samt delvis på tyska annanska världsligt och på lokala konstfulla språk ock oak, med lika hemska stavningar som märkligt är blivit, t.ex. indianspråkligt dito och av benämningar vilka helst, och synonymer hur helst av annat om till. En del träd vuxet med så fina namn att det blir äkta poetisk klang och mer eggelse än dadafobikern Hugo Barls själv förmådde poetisera sagt fram barlasten tralls av på från och i sin yttrapraktik nånsin tillämpa ut. Tyvärr saknas nu ändå närmare etymologi i boken, med vilken det hade blivit minst dubbelt så givande, varför t.ex. AA fick ge namnsättning för Aa Oak (Quercus aaata) vete ekfinken om den kvisten krasch, aaek brak bra, en som inte ser vidare snygg ut i svensk hopskrivning och inte passar nämnvärt att vattna när man har sin planta egen, ekar som man ju också ofta ogärna ska skynda på med. Kelloggseken är också skarvligt bra när man väntar sig höra svar men borde därför ha fått nytt namn enligt något sätt just efter hur fasligt många gamla väggtelefoners skal som förr gjordes av den i USäg, och numera när det inte är möjligt av minst två orsaker mera gör man istället dörrklocksunderlag och dess lockpaneler av det träslaget, en del amerikaner som ju är måna bestämda om att ha rätt riktigt snygga ytterdörrar och entréer. Tyvärr är ock boken ifråga fattig på exempel fastän det ges lite basfakta för trädsorter, dock inte av detta vilket vore för konkret för den, men då hade det ändå varit kul om än blivit fasligt mycket tjockare än vad den redan är, nu främst för namnen skrivet, i hån och omån för Hugo Ball postumt, här vare lexikalt med namnen som gällt föröver, ett nail trees kvist i ögat på honom forne hjälten Ball längst minst. Rekommenderas också kan en systerbok med "Elsevier's Dictionary of Forestry" av Delijska [detaljiska så] så som tidigare lämpligt kommenterats på denna Panopticon medelst länk:

Stefan Hammarén, trådolog.
Vidare lasning
http://panopticon.do.sapo.pt/30.html

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Alla hjärtans dag

De första solstrålarna letade sig in i Wards kök och Doug tittade ut på den krispiga, blåa februarimorgonen och rörde sig så tyst han kunde medan han gjorde i ordning ...

Av: Henrik Johansson | Utopiska geografier | 06 juni, 2011

Vegetarianism – Om vördnad för livet

En nations storhet och dess moraliska utveckling kan bedömas utifrån hur deras djur behandlas. (Ghandi) Mänskligheten tycks idag stå vid ett vägskäl. Den stora välfärdsökningen i västvärlden har tveklöst andra mindre goda ...

Av: Lena Månsson | Essäer | 15 september, 2013

Bland tomtar, troll och mylingar: Har nordiska oknytt en chans mot amerikanska vampyrer?

Amanda Hellberg blev uppmanad av självaste Philip Pullman, den brittiske Astrid Lindgren pristagaren 2005 (ALMA priset), att skriva ”Jag väntar under mossan”, en ungdomsbok som handlar om Matilda som kommer ...

Av: Belinda Graham | Essäer | 21 december, 2012

Tonsättaren Lucio Garau och livets stora gåvor

  Lucio Garau är en tonsättare från Sardinien i Italien som har komponerat många verk som speglar musiken och ljuden från hans hemtrakter. Inte så mycket för folkmusiken i sig, utan ...

Av: Guido Zeccola | Musikens porträtt | 04 Maj, 2011

Sten Barnekow

Zazen och den omöjliga boken

Det är svårt för mig försöka formulera frågor om Sten Barnekows minst sagt mastodontiska bok, 2 144 sidor, Än zen då: En japansk zenmästares första besök i Sverige (Bokförlaget Nya ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om litteratur & böcker | 07 januari, 2017

Detalj från omslaget av Tiphaine Samoyault: Roland Barthes

Den polymorfe Roland Barthes

Poeten och essäisten Bo Gustavsson bjuder oss på ett poetiskt minne av den franska författaren Roland Barthes som skulle ha blivit 100 år i år.

Av: Bo Gustavsson | Litteraturens porträtt | 09 augusti, 2015

Le Chat Noir Gaudeamus

Bortglömd radikal från konstnärernas Montmartre

En ny bild av det tidiga nittonhundratalets Montmartre framträder när den politiskt medvetne målaren Théophile-Alexandre Steinlen får ta plats på Musée de Montmartre i Paris. Tidens strömningar och politiska dramatik ...

Av: Eva-Karin Josefson | Konstens porträtt | 27 februari, 2015

Stefan Whilde

Konsten att resa inkognito

Jag hade ätit Paila marina, en skaldjursgryta med för mycket mussla i, och avnjutit ett högst mediokert bordsvatten i samma trista lokal som två svettiga tanter och en krokryggad ...

Av: Tidningen Kulturen | Stefan Whilde | 02 april, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.