Bevissthetsfilosofi

Bevisstheten som grunnkategori Diskursen om bevisstheten er tvetydig; den kan stå for systematiske undersøkelser av bevisstheten, dens struktur og dens fenomen, eller den kan dreie seg om relasjonen mellom vår tilgang ...

Av: Thor Olav Olsen | 05 januari, 2015
Agora - filosofiska essäer

Storpolitiken i änkefru Hjorths sängkammare Storpolitik och rena Almedalen i Örebro 1812

”Ryssland och England gick in i en sängkammare hos änkefru Hjorth på Storgatan i Örebro och slöt fred.” Det låter som en absurdistisk pjäs men är faktiskt vad som hände den ...

Av: Staffan Skott | 08 april, 2014
Kulturreportage

Hurra för Drottningen

Den 23 december kommer svenska flaggor hissas upp som om det var Juldagen, men så är det ej, anledningen är att vi firar H.M. Drottning Silvias 71:e födelsedag. Grattis. På den ...

Av: Vladimir Oravsky | 22 december, 2014
Gästkrönikör

Nedslag bland svenska klassiker som blivit film

“Kostymdrama” är i sig ett ord som förpliktigar. Man tänker direkt på påkostade brittiska filmer som vinner Oscars i stil med The King’s Speecheller Gosford Park. Eller så tänker man ...

Av: Belinda Graham | 09 december, 2013
Gästkrönikör

Hugo Ball



faccia_albero  

Hugo Ball

Nervmaterialisten, ensidikern och dadaisten Hugo Ball var dendrofobisk, fasade för att de (träden) var så många och såg trots allt så lika ut, ett förhålla sig blott av träd ju, en litteraturens symbol för dött liv och inte mer än det då heller, med stam och blad, eller om barr ens, i stort samma, varför då skilja på dem alls menade han, varom alla träd enligt honom skulle endast må tjäna helst en universalt tagen benämning för, och möjligtvis ett skilt tilltal med ifall det var regnväder och föll smattrande äckliga pluppdroppar från dem på någon där under eller vid ett stående, blott med inget namn oavsett blads form eller annat som hör träd till, endast sitt ett plupp i namnet, annars vore det nåt som snarare vittnade om en lyxtanke förutan täckning, med att ha dem åtskiljda som olika, när man, parkflanören, gökhärmaren eller skogsvandraren ändå inte vill gärna lära sig mer än så där mellan 25 och trettio trädnamn, varför då alls försöka enligt honom, lämna hän hellre helt när de ändå är legio mer än fler, 8778 st i t.ex. ELSEVIER'S DICTIONARY OF TREES, och då bara av dem som finns i Nordamerika, om ens alla fastän på nåt sätt meningen att det det, och de blev ju då träden för skogen mer än stammen för bra användning, virket må vara hårt eller mindre hårt fastän skalbaggsätet rentav, är en annan sak för sig, träd ska förbli utan namn utropat var hos Ball, undertecknad har dock skrivit en liten mothuggande avsidesaktig avhandling för att få punktera Hugo Barr medelst fantastiskt särdeles långa barr, förklara med möjligast långsökta argument varför han har så förbannat fel ytterst i sitt önskemål om namnlösa träd som plupp, pluralis upp, varför man gärna kan lära sig minst 200 trädnamn, helst över 404 fler, göra nyanser till om, annars kan det te sig som i Fabian Kastners bok Onerine "omgiven av höga träd... som skuggades av trädens tjocka lövverk", sterilisering uttalad kalhugget, nog jag vill veta noga om trädet och vilket/vilka, allt söka fram dem ifråga bättre än annat, och min avhandling härom med publicering i sinom tid taget om ungefär lika många fler argument än siffran ovan senast för, nå nu må sägas här i detta blads obzoriska att nämnda Elseviers trädordbok/-lexikon om träds namn hör säkert till de absolut bästa, omfattande trädlistningsböcker, en bok som undertecknad ogärna skulle vara ha utan, här som de finns i sitt subkatalogiserade, med hur många latinnamn som helst, även synonymt det, och förstås på alltid ängelska, franska och spanska, samt delvis på tyska annanska världsligt och på lokala konstfulla språk ock oak, med lika hemska stavningar som märkligt är blivit, t.ex. indianspråkligt dito och av benämningar vilka helst, och synonymer hur helst av annat om till. En del träd vuxet med så fina namn att det blir äkta poetisk klang och mer eggelse än dadafobikern Hugo Barls själv förmådde poetisera sagt fram barlasten tralls av på från och i sin yttrapraktik nånsin tillämpa ut. Tyvärr saknas nu ändå närmare etymologi i boken, med vilken det hade blivit minst dubbelt så givande, varför t.ex. AA fick ge namnsättning för Aa Oak (Quercus aaata) vete ekfinken om den kvisten krasch, aaek brak bra, en som inte ser vidare snygg ut i svensk hopskrivning och inte passar nämnvärt att vattna när man har sin planta egen, ekar som man ju också ofta ogärna ska skynda på med. Kelloggseken är också skarvligt bra när man väntar sig höra svar men borde därför ha fått nytt namn enligt något sätt just efter hur fasligt många gamla väggtelefoners skal som förr gjordes av den i USäg, och numera när det inte är möjligt av minst två orsaker mera gör man istället dörrklocksunderlag och dess lockpaneler av det träslaget, en del amerikaner som ju är måna bestämda om att ha rätt riktigt snygga ytterdörrar och entréer. Tyvärr är ock boken ifråga fattig på exempel fastän det ges lite basfakta för trädsorter, dock inte av detta vilket vore för konkret för den, men då hade det ändå varit kul om än blivit fasligt mycket tjockare än vad den redan är, nu främst för namnen skrivet, i hån och omån för Hugo Ball postumt, här vare lexikalt med namnen som gällt föröver, ett nail trees kvist i ögat på honom forne hjälten Ball längst minst. Rekommenderas också kan en systerbok med "Elsevier's Dictionary of Forestry" av Delijska [detaljiska så] så som tidigare lämpligt kommenterats på denna Panopticon medelst länk:

Stefan Hammarén, trådolog.
Vidare lasning
http://panopticon.do.sapo.pt/30.html

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Veckan från hyllan. Vecka 10 -2013

Efter att ha varit bortrest i två veckor undrar jag efter hemkomsten vad som har hänt under min bortavaro. Som vanligt visar det sig att det har inte hänt något ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 02 mars, 2013

Nigredo

I.   All denna vakna tid tillbringad i andra människors mardrömmar i denna värld av sinnrikt vävda lögner i de svarta pelarnas skuggor vid kanten av den öppna massgraven   Det är som om ett svart hål fötts fram ...

Av: Sven Andrè | Utopiska geografier | 08 november, 2010

Georges Simenon

Maigret kommer tillbaka – svarta döden direkt!

Det är inne just nu att använda ordet retro som försäljningsargument. Vi gjorde det nyss när vi lade ut en del Rörstrandsporslin från sextiotalet på blocket – allt såldes nästan ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 11 november, 2016

Natur och kultur mer samhöriga än vi tror . Byggmästaren som bygger våra…

  Speculum veritatis Titeln på Brian Goodwins bok från 2007, Nature's Due. Healing Our Fragmented Culture, är inte helt lätt att översätta. "Nu är det naturens tur!" (Nature is due) är ett ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer om litteratur & böcker | 23 april, 2009

Nedslag bland svenska klassiker som blivit film

“Kostymdrama” är i sig ett ord som förpliktigar. Man tänker direkt på påkostade brittiska filmer som vinner Oscars i stil med The King’s Speecheller Gosford Park. Eller så tänker man ...

Av: Belinda Graham | Gästkrönikör | 09 december, 2013

Jean Vigo

Apropå Jean Vigo

Vem minns inte sekvensen i Francois Truffauts ”De 400 slagen”, där en skolklass är ute och joggar med gymnastikläraren i spetsen och det vid varje gathörn smiter iväg några killar ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om film | 29 januari, 2016

Jubeldårar

Åter ser man hur bra förlag riktigt läser manuskript, de vet inte ens om de läser. Visst kan man ju ana att de inte orkar läsa manuskripten, med minsta motståndets ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 11 december, 2013

Om sjelen. Del II

Platon, som var elev av Sokrates og læreren til Aristoteles, tenkte og skrev om menneskesjelen. Ifølge konsepsjonen en finner hos Platon, gis det hos mennesket visse intellektuelle og moralske evner og ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 25 mars, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts