Barn

Ensamkommande barn vad gör vi med dom                                         ensamkommande barn   Vi skapar ett nytt ord och förvarar dom i överblivna rum Ensamkommande barn får egentligen inte finnas så vad gör vi med dom

Av: Ragnwei Axellie | 30 november, 2009
Utopiska geografier

Edmond Jabès Bild kod CC BY SA 2.5 Wikipedia

Estetikens vara eller icke-vara

Under 1700-talet, i Europa, börjar så småningom de olika konstarternas poetik, främst måleriet och lyriken, beskrivas utifrån vissa gemensamma principer. Smak, genialitet, originalitet och kreativitet blev exempel på begrepp som konstituerats i denna process, som så ...

Av: Göran af Gröning | 21 september, 2016
Agora - filosofiska essäer

Decembersymfonierna

I. Kvinnan på hotellet väcks till sans av rimfrost i sängkläderna ejderdunsbolstrarna går i ciss-moll och psalmboken på nattduksbordet har fallit med ett stumt ljud mot trägolvet Hon säger något och det är som om värmen från hennes ord får ...

Av: Stefan Whilde | 01 december, 2013
Stefan Whilde

Den döende dandyn (Dardel)

Den eviga dandyn

Dödssynden nummer ett var att vara tråkig. Nummer två att vara ful. Och den tredje, men inte minst allvarliga, var att vara osmakligt klädd. När Moderna Museet i Malmö med ...

Av: Susanna Kumlien | 16 februari, 2015
Essäer om samhället

Hugo Ball



faccia_albero  

Hugo Ball

Nervmaterialisten, ensidikern och dadaisten Hugo Ball var dendrofobisk, fasade för att de (träden) var så många och såg trots allt så lika ut, ett förhålla sig blott av träd ju, en litteraturens symbol för dött liv och inte mer än det då heller, med stam och blad, eller om barr ens, i stort samma, varför då skilja på dem alls menade han, varom alla träd enligt honom skulle endast må tjäna helst en universalt tagen benämning för, och möjligtvis ett skilt tilltal med ifall det var regnväder och föll smattrande äckliga pluppdroppar från dem på någon där under eller vid ett stående, blott med inget namn oavsett blads form eller annat som hör träd till, endast sitt ett plupp i namnet, annars vore det nåt som snarare vittnade om en lyxtanke förutan täckning, med att ha dem åtskiljda som olika, när man, parkflanören, gökhärmaren eller skogsvandraren ändå inte vill gärna lära sig mer än så där mellan 25 och trettio trädnamn, varför då alls försöka enligt honom, lämna hän hellre helt när de ändå är legio mer än fler, 8778 st i t.ex. ELSEVIER'S DICTIONARY OF TREES, och då bara av dem som finns i Nordamerika, om ens alla fastän på nåt sätt meningen att det det, och de blev ju då träden för skogen mer än stammen för bra användning, virket må vara hårt eller mindre hårt fastän skalbaggsätet rentav, är en annan sak för sig, träd ska förbli utan namn utropat var hos Ball, undertecknad har dock skrivit en liten mothuggande avsidesaktig avhandling för att få punktera Hugo Barr medelst fantastiskt särdeles långa barr, förklara med möjligast långsökta argument varför han har så förbannat fel ytterst i sitt önskemål om namnlösa träd som plupp, pluralis upp, varför man gärna kan lära sig minst 200 trädnamn, helst över 404 fler, göra nyanser till om, annars kan det te sig som i Fabian Kastners bok Onerine "omgiven av höga träd... som skuggades av trädens tjocka lövverk", sterilisering uttalad kalhugget, nog jag vill veta noga om trädet och vilket/vilka, allt söka fram dem ifråga bättre än annat, och min avhandling härom med publicering i sinom tid taget om ungefär lika många fler argument än siffran ovan senast för, nå nu må sägas här i detta blads obzoriska att nämnda Elseviers trädordbok/-lexikon om träds namn hör säkert till de absolut bästa, omfattande trädlistningsböcker, en bok som undertecknad ogärna skulle vara ha utan, här som de finns i sitt subkatalogiserade, med hur många latinnamn som helst, även synonymt det, och förstås på alltid ängelska, franska och spanska, samt delvis på tyska annanska världsligt och på lokala konstfulla språk ock oak, med lika hemska stavningar som märkligt är blivit, t.ex. indianspråkligt dito och av benämningar vilka helst, och synonymer hur helst av annat om till. En del träd vuxet med så fina namn att det blir äkta poetisk klang och mer eggelse än dadafobikern Hugo Barls själv förmådde poetisera sagt fram barlasten tralls av på från och i sin yttrapraktik nånsin tillämpa ut. Tyvärr saknas nu ändå närmare etymologi i boken, med vilken det hade blivit minst dubbelt så givande, varför t.ex. AA fick ge namnsättning för Aa Oak (Quercus aaata) vete ekfinken om den kvisten krasch, aaek brak bra, en som inte ser vidare snygg ut i svensk hopskrivning och inte passar nämnvärt att vattna när man har sin planta egen, ekar som man ju också ofta ogärna ska skynda på med. Kelloggseken är också skarvligt bra när man väntar sig höra svar men borde därför ha fått nytt namn enligt något sätt just efter hur fasligt många gamla väggtelefoners skal som förr gjordes av den i USäg, och numera när det inte är möjligt av minst två orsaker mera gör man istället dörrklocksunderlag och dess lockpaneler av det träslaget, en del amerikaner som ju är måna bestämda om att ha rätt riktigt snygga ytterdörrar och entréer. Tyvärr är ock boken ifråga fattig på exempel fastän det ges lite basfakta för trädsorter, dock inte av detta vilket vore för konkret för den, men då hade det ändå varit kul om än blivit fasligt mycket tjockare än vad den redan är, nu främst för namnen skrivet, i hån och omån för Hugo Ball postumt, här vare lexikalt med namnen som gällt föröver, ett nail trees kvist i ögat på honom forne hjälten Ball längst minst. Rekommenderas också kan en systerbok med "Elsevier's Dictionary of Forestry" av Delijska [detaljiska så] så som tidigare lämpligt kommenterats på denna Panopticon medelst länk:

Stefan Hammarén, trådolog.
Vidare lasning
http://panopticon.do.sapo.pt/30.html

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Danskarna möblerar om på operan i Köpenhamn

Först så möblerade man om från det gamla till det nya operahuset, sedan möblerar man om i operorna också. Den första ommöbleringen var ett genidrag, det nya operahuset tål både ...

Av: Ulf Stenberg | Reportage om scenkonst | 29 november, 2010

Jubeldårar

Åter ser man hur bra förlag riktigt läser manuskript, de vet inte ens om de läser. Visst kan man ju ana att de inte orkar läsa manuskripten, med minsta motståndets ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 11 december, 2013

Nun will die Sonn’ so hell aufgeh’n…

Så inleds “Kindertotenlieder” av Gustav Mahler. Vad jag här vill arbeta mig fram till är en insikt i hur ljuset av en ide’ omvandlas och ger ett utslag i ett ...

Av: Oliver Parland | Essäer om musik | 11 juli, 2012

Med märkta kort

De senaste veckorna har det varit mycket snack om förebilder. Framförallt i media i och med konflikten mellan bloggaren Isabella Löwengrip och journalisten Quetzala Blanco. Löwengrip ansåg att Blanco romantiserade ...

Av: Joakim Lindén | Essäer | 26 oktober, 2011

Där vår hjärna möter världsalltet – om Wassily Kandinsky

”Måleriets innehåll är måleri. Här behöver ingenting dechiffreras: Innehållet talar glädjefyllt till den för vilken varje form är levande, det vill säga innehållsrik.” Med de orden sammanfattade Wassily Kandinsky sin syn ...

Av: Thomas Notini | Konstens porträtt | 30 januari, 2013

Människorna och språken

Två miljoner år sedan: enkla stenverktyg men ingen konst och inget språk, helt enkelt för att struphuvudets anatomi ännu inte medger det. 150 tusen år sedan: homo sapiens sapiens med ...

Av: Tomas Löthman | Essäer om samhället | 03 december, 2010

Hoppet i det längsta

illustration: Joanna Hellgren Hoppet i det längsta Oppenheims öde, liksom det judiska Wiens, b­eskrivs av Singer som en t­ragedi, en moralis­k kollaps. Från h­umanism, tro på utbildning och s­ocial jämlikhet till utradering ...

Av: Lisa Gålmark | Essäer om samhället | 20 november, 2007

Hänt i skvättet 13 (det sista)

 

Av: Mattias Kronstrand | Kulturen strippar | 23 december, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.