”Gravest Hits” – de två första singlarna i form av en tolvtums-EP

Bandet som Gud glömde men som Djävulen älskade

Med Peter Sjöblom som ciceron återvänder Tidningen Kulturen till det sista sanna rock'n'roll-bandet The Cramps.

Av: Peter Sjöblom | 09 Maj, 2015
Essäer om musik

Isabella Lundgren

Den osjälvständiga individen och den bedrägliga gruppmentaliteten

Självkännedom och kritiskt tänkande gör oss mindre lättmanipulerade. I en tid där vi allt oftare löper risken att manipuleras och förledas av de som utövar makt över oss, är detta ...

Av: Isabella Lundgren | 27 juli, 2017
Essäer om politiken

Riva ner och bygga nytt – eller hur man demolerar en konstinstitution

I hörnet står en maskin som snurrar ett järnklot runt sin egen axel. Varje gång järnklotet träffar betongväggen i galleriet ryker dammet och murbruk faller ner på golvet. Som en ...

Av: Mathias Jansson | 22 december, 2014
Essäer om konst

"hennes sanna namn är att vara någon annan". Intervju med Bo Gustavsson

Att en oanständig bok samtidigt kan vara den vackraste... det är något fullständigt skandalöst. För mig som tidigare läst Bo Gustavssons böcker (dikter, essäer, etc.) ter sig Howdy, jag är ...

Av: Guido Zeccola | 30 april, 2013
Litteraturens porträtt

Hugo Ball



faccia_albero  

Hugo Ball

Nervmaterialisten, ensidikern och dadaisten Hugo Ball var dendrofobisk, fasade för att de (träden) var så många och såg trots allt så lika ut, ett förhålla sig blott av träd ju, en litteraturens symbol för dött liv och inte mer än det då heller, med stam och blad, eller om barr ens, i stort samma, varför då skilja på dem alls menade han, varom alla träd enligt honom skulle endast må tjäna helst en universalt tagen benämning för, och möjligtvis ett skilt tilltal med ifall det var regnväder och föll smattrande äckliga pluppdroppar från dem på någon där under eller vid ett stående, blott med inget namn oavsett blads form eller annat som hör träd till, endast sitt ett plupp i namnet, annars vore det nåt som snarare vittnade om en lyxtanke förutan täckning, med att ha dem åtskiljda som olika, när man, parkflanören, gökhärmaren eller skogsvandraren ändå inte vill gärna lära sig mer än så där mellan 25 och trettio trädnamn, varför då alls försöka enligt honom, lämna hän hellre helt när de ändå är legio mer än fler, 8778 st i t.ex. ELSEVIER'S DICTIONARY OF TREES, och då bara av dem som finns i Nordamerika, om ens alla fastän på nåt sätt meningen att det det, och de blev ju då träden för skogen mer än stammen för bra användning, virket må vara hårt eller mindre hårt fastän skalbaggsätet rentav, är en annan sak för sig, träd ska förbli utan namn utropat var hos Ball, undertecknad har dock skrivit en liten mothuggande avsidesaktig avhandling för att få punktera Hugo Barr medelst fantastiskt särdeles långa barr, förklara med möjligast långsökta argument varför han har så förbannat fel ytterst i sitt önskemål om namnlösa träd som plupp, pluralis upp, varför man gärna kan lära sig minst 200 trädnamn, helst över 404 fler, göra nyanser till om, annars kan det te sig som i Fabian Kastners bok Onerine "omgiven av höga träd... som skuggades av trädens tjocka lövverk", sterilisering uttalad kalhugget, nog jag vill veta noga om trädet och vilket/vilka, allt söka fram dem ifråga bättre än annat, och min avhandling härom med publicering i sinom tid taget om ungefär lika många fler argument än siffran ovan senast för, nå nu må sägas här i detta blads obzoriska att nämnda Elseviers trädordbok/-lexikon om träds namn hör säkert till de absolut bästa, omfattande trädlistningsböcker, en bok som undertecknad ogärna skulle vara ha utan, här som de finns i sitt subkatalogiserade, med hur många latinnamn som helst, även synonymt det, och förstås på alltid ängelska, franska och spanska, samt delvis på tyska annanska världsligt och på lokala konstfulla språk ock oak, med lika hemska stavningar som märkligt är blivit, t.ex. indianspråkligt dito och av benämningar vilka helst, och synonymer hur helst av annat om till. En del träd vuxet med så fina namn att det blir äkta poetisk klang och mer eggelse än dadafobikern Hugo Barls själv förmådde poetisera sagt fram barlasten tralls av på från och i sin yttrapraktik nånsin tillämpa ut. Tyvärr saknas nu ändå närmare etymologi i boken, med vilken det hade blivit minst dubbelt så givande, varför t.ex. AA fick ge namnsättning för Aa Oak (Quercus aaata) vete ekfinken om den kvisten krasch, aaek brak bra, en som inte ser vidare snygg ut i svensk hopskrivning och inte passar nämnvärt att vattna när man har sin planta egen, ekar som man ju också ofta ogärna ska skynda på med. Kelloggseken är också skarvligt bra när man väntar sig höra svar men borde därför ha fått nytt namn enligt något sätt just efter hur fasligt många gamla väggtelefoners skal som förr gjordes av den i USäg, och numera när det inte är möjligt av minst två orsaker mera gör man istället dörrklocksunderlag och dess lockpaneler av det träslaget, en del amerikaner som ju är måna bestämda om att ha rätt riktigt snygga ytterdörrar och entréer. Tyvärr är ock boken ifråga fattig på exempel fastän det ges lite basfakta för trädsorter, dock inte av detta vilket vore för konkret för den, men då hade det ändå varit kul om än blivit fasligt mycket tjockare än vad den redan är, nu främst för namnen skrivet, i hån och omån för Hugo Ball postumt, här vare lexikalt med namnen som gällt föröver, ett nail trees kvist i ögat på honom forne hjälten Ball längst minst. Rekommenderas också kan en systerbok med "Elsevier's Dictionary of Forestry" av Delijska [detaljiska så] så som tidigare lämpligt kommenterats på denna Panopticon medelst länk:

Stefan Hammarén, trådolog.
Vidare lasning
http://panopticon.do.sapo.pt/30.html

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

54. Erik

Erik skrev. Ord efter ord. Sida efter sida. Fingrarna värkte av att spreta över tangentbordet hela dagarna, han var frusen ända in i märgen av allt stillasittande. Han satt hemma ...

Av: Erik | Lund har allt utom vatten | 04 januari, 2013

En hobbit, tretton dvärgar och möjligen en drake på slutet

Regissören Peter Jackson är igen aktuell med ytterligare ett mastodontverk. Efter trilogin ”Sagan om Ringen”, har det nu blivit dags för Peter Jackson att ta sig an ”Hobbiten” som även ...

Av: Belinda Graham | Essäer om film | 09 januari, 2013

Foto: Johan Werkmäster

Jeansens historia börjar i Bayern

Jeansen föddes inte i Bayern. Det gjorde däremot dess skapare Levi Strauss, närmare bestämt i Buttenheim i forna stamhertigdömet Franken i den tyska delstatens norra trakt. Hans barndomshem på Marktstrasse ...

Av: Johan Werkmäster | Kulturreportage | 13 februari, 2016

Foto Gilda Melodia

Inuti och inpå huden

Religionen skulle försvinna, trodde tänkare som Emile Durkheim och Karl Marx. Människan skulle frigöra sig. I dagens samhälle ser vi en förändring från människa som samhällsvarelse till individ, som hellre ...

Av: Gustaf Redemo | Essäer om religionen | 14 oktober, 2015

Veckan från hyllan. Vecka 12-2013

Det har valts en ny påve, alltid en spännande och viktig tilldragelse, i synnerhet som själva valet har sina egna mycket speciella ceremonier och tillvägagångssätt. Själva valet kallas för konklav, conclave ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 16 mars, 2013

Hector Berlioz. Lithographie de Charles Baugniet

Med både måttlösa och tygellösa känslor

Även om Berlioz' personlighet framstår som mindre sympatisk, kan ingen frånta honom äran av att ha skapat ett musikstycke som i högsta grad angår även vår tids människor.

Av: Eva-Karin Josefson | Kulturreportage | 23 december, 2015

Den indre sammenhengen mellom venting og følelser

Innledning Emnet for artikkelen min er den begrepsmessige sammenhengen mellom venting og følelser. Resonnementet mitt er slik. For det første, venting som fenomen må læres, venting faller ikke under studiet av ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 28 september, 2013

Veckan från hyllan. Vecka 21-2013

Veckans megahändelse, och pseudo dito, är utan tvekan Eurovisionsschlagerfestivalen i Malmö. Gapigt, glittrigt, hurtfriskt, inställsamt och utslätat. Ett evenemang som säger ganska mycket om vår tid. Och så har Arktiska rådet ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 18 Maj, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.