Erland Lagerroth - sökandet är vårt största äventyr

Trots sina åttiosju år är Erland Lagerroth en av våra mest entusiastiska sökare efter nya sätt att se på människan och hennes plats i kosmos. Man tänker sig att människor ...

Av: Antoon Geels | 25 mars, 2011
Essäer

Lindellhallen. Lage Lindell. Formspråk.

Inom arkitektur talar man om en stereotom känsla som åsyftar volymen, en distanslöshet, en öppenhet. Den må vara subjektiv, alla tolkar vi rum olika, men den är också bestämmande för det ...

Av: Allan Persson | 01 februari, 2012
Essäer om konst

Med försonande och förlåtande ögon

  Ingmar Bergman. Fotograf: Bengt Wanselius Med försonande och förlåtande ögon Tidningen Kulturen hedrar den beundransvärde filmaren, författaren och dramatikern Ingmar Bergman. Denna vecka porträtterar Crister Enander honom som författare. Nästa vecka presenterar ...

Av: Crister Enander | 07 augusti, 2007
Essäer om film

Det förlorade paradiset Om Marcel Prousts incestuösa madeleinekakor

Insvept i klädbylten sittande i sin mentala krypta i den korkvadderade sängkammaren arbetar den sjuke Marcel Proust nätterna igenom med sitt mästerverk. Sönderhostad av en tuberkulös hosta, drogad av tunga ...

Av: Benny Holmberg | 26 juli, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Den romantiska texten - en helig princip



altEn av de stora förtjänsterna med Horace Engdahls essäsamling Den romantiska texten, är att han så konsekvent förmår ställa poesin i relation till varat och existensen och därmed "frigöra" både dikterna och diktarna från sina biografiska och historiska bojor, samtidigt som dess tidsbundenhet tydligt framgår. Genom att utgå ifrån att tillvarons outsägbarheter är den djupast mänskliga erfarenheten, den upplevelse av världen som den romantiska poesin försöker närma sig, oavsett om den är sekulariserad eller religiöst präglad, formulerar han ett tema: hur de romantiska poeterna går tillväga för att uttrycka det som svårligen låter sig uttryckas.

Som ordnande princip framhåller han hur det uttalade står i relation till det outtalade, och tycker sig i detta kunna finna en essens, som skapar tonen i ett diktverk. De känslor denna ton sedan slår an hos läsaren, tangerar just det outsägbara. Även om Horace Engdahl själv inte uttryckligen säger det, vågar man nog påstå att poesi i allmänhet och romantisk poesi i synnerhet verkar mer eller mindre i Platons anda, det vill säga läsaren bär redan en "kunskap" inom sig, ett djupt liggande "minne", eller som Horace Engdahl skriver i samband med en analys av Tegnérs Skidbladner:  "[---] en visshet utan vetande; som gåtans lösningar, upplevda i drömmen, varav man i vaket tillstånd bara kan minnas klarhetskänslan, inte själva svaren."

Relationer är likaså något av ett nyckelord i den moderna litteraturteorin, där värderingen/förståelsen av en text måste prövas mot något som finns utanför författaren, i relation till exempelvis en läsare. Vidare, vilka relationer går det att hitta mellan helheter och delar i ett litterärt verk, eftersom en texts realitet, som Jurij Lotman uttrycker det, skapas av ett system av relationer, av betydelsebärande motsatspar, vilket är detsamma som verkets struktur. Och i anslutning till det, Roland Barthes metod, som synar framför allt relationer på olika plan, symboliska relationer, den som han kallar paradigmiska relationen, där enskilda tecken sätts in i ett sammanhang och jämförs med varandra och kopplas samman med en så kallat syntaktmatiskt medvetenhet, vilken behandlar de regler som finns när det gäller att associera tecknen, och där själva konstruktionen av till exempel en dikt framställs till beskådande.

Handlingsstrukturen i en text är alltså den helt avgörande faktorn i nutida litteraturteori, som hävdar att idéer och tankar på ett avgörande sätt blir till i språket. Det är också denna, handlingsstrukturen, som Horace Engdahl så förrädiskt enkelt nystar upp hos de svenska 1700- och 1800-tals författarna, och vad som förenar och skiljer deras texter åt bortom de många gånger snäva gränser ett förenklat "epoktänkande" utgör. I varje diktanalys får vi följa en utveckling från en början till ett slut och hur förändringen gestaltas i en serie mentala moment, utan att egentligen gå utanför det skrivna ordet.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I praktiken uppstår hos Engdahl en symbios mellan konst och tolkning/värdering av konst, och det som förenar är - just det! - relationen.

Lars-Göran Söderberg

Ur arkivet

view_module reorder

”Jag kommer att förverkliga barnhemmet ”

”Jag kommer att förverkliga barnhemmet ” Varje enkrona i vårt land gör reklam för Nisti Stêrks hyllade revy För Sverige i tiden som åter spelas i Stockholm. På Maxim bjuder hon ...

Av: Agneta Tröjer | Filmens porträtt | 09 oktober, 2007

"Att skriva är att verka..." En palestinsk intellektuell som försökt ta sitt ansvar

Jag visste inte att han nyligen hämtat sig efter hjärninfarkt och lungcancer-operation. Sedan den där julidagen har jag hunnit möta Abdel-Qader Yassine några gånger. Och när jag väl kommit över ...

Av: Pia Brimstedt | Övriga porträtt | 06 oktober, 2013

Slutet i Blå Tornet

I juni 1911 kom August Strindberg fram till att hans dödsår borde vara 1912. Den slutsatsen drog han genom att kombinera årtal ur sitt liv. I ett brev till den ...

Av: Kurt Bäckström | Essäer om litteratur & böcker | 13 Maj, 2012

Ungdomlig revolt i bildningsromanen

Om Wilhelm Meisters läroår av Goethe Goethe på landet i Italien. Johann Heinrich Wilhelm Tischbein, 1786 Det är sent 1700-tal och den tyske köpmanssonen Wilhelm Meister vill bryta sig loss från sin ...

Av: Elin Schaffer | Essäer om litteratur & böcker | 07 april, 2008

Frances Hodgson Burnett

Du kan aldrig finna samma trädgård två gånger

Trädgården. Drömmen om den egna täppan. Paradiset på jorden. Edens lustgård eller Candides lustfyllda odlande i Voltaires upplysningsroman. Har du en boksamling och en trädgård så har du allt!

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 16 juli, 2017

Hämta andan och anden i Wien

Wienarna hämtar andan på söndagarna. Efter en veckas hård stress är det en utmärkt idé. På Heldenplatz möts lokalbefolkningen och turisterna som med kameror på magen eller mobiltelefoner i händerna ...

Av: Lilian O. Montmar | Resereportage | 29 oktober, 2013

Jag drömde om Cornell…igen

Egentligen är det en ganska osannolik historia. En tjugosjuårig försäljare av designade textilier råkar av en slump få syn på en collageroman av Max Ernst, La Femme 100 têtes, blir ...

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 16 januari, 2017

Ben Jonson Senaste statsmannaropet

Britten Ben Jonson (1572-1637) skrev satirer och komedier, som länge gjorde honom minst lika uppskattad som Shakespeare. En av dem uppfördes av Shakespeares trupp. Jonson formulerade sig någon gång ganska snålt ...

Av: Ben Jonson | Utopiska geografier | 29 juli, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.