Michael Economou

I Peder Winstrups huvud

En ny dikt av Michael Economou

Av: Michael Economou | 12 maj, 2017
Utopiska geografier

“Sök sanningen! Och om de så bär till helvetes portar så klappa på!“…

Det är den femte maj. Våren har kommit tidigt detta år. Solen skiner och en stor skara studenter har samlats i Uppsala för att följa filosofen Benjamin Höijers vagn till ...

Av: Crister Enander | 11 oktober, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Nina Ahlzén. Ärrlighet

Nina Ahlzén. Är 43 och 13. Uppvuxen och boende i Göteborg. Hatar poesiuppläsningar. Är svag för det surrealistiska. Gillar att utforska gränser. Vem är dåren, vem är normal? (Vad är ...

Av: Nina Ahlzén | 03 oktober, 2011
Utopiska geografier

If there is a will, there is a way

De gånger jag besöker Oslo försöker jag alltid hinna med ett besök på det så kallade Litteraturhuset, strax intill Slottsparken: ett litterärt centrum som blivit oerhört populärt; en samlingsplats inrymmande ...

Av: Björn Gustavsson | 11 juni, 2013
Gästkrönikör

Mystika djup ”I denna ljuva sommartid”



Image
Paul Gerhardt, tysk diktare, lärare och präst.
"I denna ljuva sommartid" är hans mest sjungna psalm: Paul Gerhardt är namnet på det tyska språkområdets 1600-talsdiktare framför andra. Under 2008 firades fyrahundraårsjubiléet av hans födelse med en lång rad böcker. Mikael Mogren har läst en del av skörden från jubileumsåret.

I en scen i Ingmar Bergmans "Smultronstället" rastar professor Isak Borg och hans ressällskap vid värdshuset Gyllene Uttern utanför Gränna. Utsikten över Vättern är hänförande. Efter maten börjar ungdomarna sjunga och deklamera "Ack, när så mycket skönt i varje åder". De äldre stämmer in. Träffsäkert har Ingmar Bergman fångat hur en psalm av Johan Olof Wallin kan binda samman och fördjupa gemenskap. Varje individ som lär sig psalmer utantill får tillgång till en skattkammare av betydande texter. Det kan vara ord i dödens stund, eller som i Bergmans film: ord som förstärker och kanske fördjupar en delad erfarenhet.  

Ett par formuleringar från den svenska psalmbokens skattkista lever fortfarande närapå allmänt i Sverige, även bland ungdomar: Den blomstertid nu kommer hör definitivt dit, liksom Tryggare kan ingen vara, möjligen även Härlig är jorden och Blott en dag.

I gränsområdet mellan känt och okänt finns I denna ljuva sommartid. På tyska heter den Geh aus, mein Herz, und suche Freud och är den populäraste av psalmer inom tyskt språkområde. Liksom Den blomstertid behandlar texten till Geh aus, mein Herz en central föreställning i kristen tro, nämligen sambandet mellan Kristus, skapelsen och människan. Författaren heter Paul Gerhardt och 2008 firades 400-årsminnet av hans födelse. I centrum stod födelsestaden Gräfenhainischen utanför Wittenberg. Där var fadern till och från borgmästare och modern kom från en släkt av superintendeter och präster.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det är ett tiotal Gerhardtböcker som utkommit (några nyutgåvor) med anledning av jubileumsåret, barn- och bilderböcker inräknade. Jag har läst de sex böcker som bygger på forskning. Bland biograferna intar docenten i Jena, Christian Bunners, en särställning med sin gedigna undersökning. Bunners har bland annat utrett inspirationen bakom psalmerna och lyfter fram Johann Arndt som en viktig källa för Gerhardts religiösa föreställningar. Johann Arndts fyra böcker om den sanna kristendomen (två ytterligare utkom postumt) var enormt spridda under Gerhardts livstid.

Mellan 1605 och 1735 utkom de fyra böckerna "Vom wahren Christentum" på olika europeiska språk i mer än 130 upplagor. Även i Sverige tillhör Arndt de mest lästa författarna genom tiderna. Johann Arndt är en del av det till namnet glömda kulturarvet som fortfarande utövar inflytande på många européer. Ett bidrag från Johann Arndt är att han har fördjupat det mystika draget inom lutherdomen. Mystiken fanns redan hos Martin Luther och kan spåras långt ner i den medeltidens och urkyrkans texter. Arndt tydliggjorde att mystiken tillhör den lutherska traditionens huvudfåra. Kristus var i Arndts texter en personlig erfarenhet, men utan att det behövdes stora ord. Arndt beskrev hur det ur den djupt förankrade Kristuserfarenheten kan växa en lika djupt upplevd tillit. Den tilliten kan förändra människan, enligt Arndt.

Med sitt poetiska språk gjorde Gerhardt poesi av Arndts teologi. Till exempel i Geh aus, mein Herz heter det i nionde versen "Ach, denk ich, bist Du hier so schön". "Ack, är det redan här så skönt", lyder samma vers av I denna ljuva sommartid. Skillnaden mot orginaltexten är att där är det in inte naturens skönhet som prisas utan Guds. Hos Gerhardt finns inget det utan ett Du. Det är Guds skönhet som Gerhardt upplever i den vackra sommarnaturen.

Här går det att tala om nyplatonsk påverkan, och vissa forskare har gjort det. Nyplatonsk påverkan finns ju i många  mystika traditioner. Men naturens skönhet blir hos Gerhardt ingen öppning mot något oändligt och outsägligt som inom nyplatonsk eller österländsk mystik. Hos Arndt är skillnaden mellan Gud och skapelsen markerad. I stället ger träden och blommorna erfarenheter av en Gud som har fått kropp och ansikte genom Jesus Kristus. Det är när människan får en relation till detta ansikte och denna kropp som hon, enligt Gerhardt, kan möta dagar då solskenet upphört och fågelsången tystnat.

Genom lidande och prövningar skulle människan överleva tack vare sin förankring i Kristus. Så lärde Arndt. Hans allvarliga och hoppfulla trostolkning har i århundraden tröstat och stärkt människor. Arndts texter har av många uppfattats som "på riktigt".  

Det finns en hel del lidande i Gerhardts texter. Ordet Angst förekommer ofta, men det är aldrig slentrianmässigt eller sentimentalt. Lidandet beskrivs rakt och är av allt att döma djupt känt. På det personliga planet var Gerhardt, som de flesta andra i samtiden, hårt drabbad. Hans födelsestad brann och brodern dog i pesten. Hustrun Anna Maria Berthold födde fem barn. Fyra av dem fick föräldrarna begrava. När hustrun avled, sannolikt av sviterna efter TBC, stod Gerhardt ensam med en femårig son.

Tillsammans med 1900-talet är 1600-talet sannolikt den mest blodiga perioden i Tysklands historia. I spåren av trettioåriga kriget följde epidemier och hungersnöd. En annan följd av den krigiska tyska historien är att de flesta skriftliga källor som kunde berätta om Paul Gerhardt gått förlorade. Man vet dock att han studerade i Wittenberg och att han därifrån fick med sig en praktiskt handfast och i bekännelseskrifterna förankrad lutherdom. Det var på den grunden han utvecklade sin öppenhet för mystiken. Det var även i Wittenberg som Gerhardt lärde sig om den nyaste diktkonsten och den kunskapen kom han att få stor användning för senare i livet.

Det tycks ha varit i Nikolaikyrkan i Berlin som Gerhardt trädde fram som betydande diktare.  Där verkade Gerhardt som församlingspräst under en följd av år på 1650- och 1660-talen. Avgörande var samarbetet med kollegorna i Nikolaikyrkan. Som organist tjänstgjorde först Johann Crüger och senare Johann Georg Ebeling, vilka båda kom att tonsätta hans psalmtexter. Särskilt Crüger har varit med och skapat barockens koralmelodier. De sjungs med en stadig och samtidigt spänstig rytm. När den nuvarande svenska psalmboken antogs 1986 var flera av Crügers och andra barocktonsättares melodier ändrade. Den som lärt sig att sjunga psalmer i den svenska folkskolan märkte att en förändring skett: Det som hänt var att 1600-talsrytmerna var återställda.

Uppsalaorganisten Anders Dillmar har i en grundlig doktorsavhandling undersökt hur koralboken till den Wallinska psalmboken från 1819 byggde på Haeffners reform av 1600-talets rytmer. Johann Christian Haeffner hade skapat opera åt Gustaf III, blivit utnämnd till hovkapellmästare, och kommit till Uppsala för att leda universitetets musikliv.  I Uppsala gav han impulsen till studentsångartraditionen men bearbetade också folkvisor och psalmer. Haeffners bearbetningar medförde en genomgripande förändring av sångstilen i Sverige. "Dödshugget mot vår nationella tonkonst" har hans koralreform kallats. Dillmar visar att det är den negativa kritiken mot 1800-talets förändringar är betydligt överdriven.

Hur som, det var Johann Christian Friedrich Haeffners bearbetning av de äldre melodierna som präglade psalmsjungandet under en stor del av 1800- och 1900-talet. I stället för barockens spänstiga rytmer sjöng man enligt Haeffners koralbok i långsam marschtakt. Förvisso betydde den svenska psalmboken av år 1986 ingen uppgörelse med Haeffner, men väl ett varsamt återställande av vissa av de äldre melodierna. Numera sjungs på många håll i världen Crügers och Ebelings melodier med betydligt mera spänst i rytmerna. Bland Latinamerikas och Afrikas kristna lever Gerhards psalmer vidare ackompanjerade av panflöjter och trummor.  

I raden av Gerhardts tonsättare står den svenska ärkebiskopen Nathan Söderblom i Uppsala. Till de många strängarna på Söderbloms lyra hörde att han var en begåvad tonkonstnär. Det är till hans melodi som I denna ljuva sommartid vanligtvis sjungs i Sverige. Söderblom skapade musiken 1916, egentligen till den danske nationaldiktaren Adam Oehlenschlägers högromantiska Lär mig du skog att vissna glad. Men det är som melodi till I denna ljuva sommartid som Söderbloms tonsättning har blivit folkkär.

Den annars mest kände av Gerhardtpsalmernas tonsättare är den man som Söderblom kallade den femte evangelisten. Det var särskilt under sin period i Leipzig, från 1723, som Johann Sebastian Bach tonsatte Gerhardts texter. Sammanlagt är det mer än 30 av Bachs koralsatser som bygger på Gerhardts manuskript. Flest finns i Matteuspassionen, där har Bach använt åtta texter av Gerhardt. Den kanske mest kända är koralen O huvud, blodigt, sårat som sedan 1689 funnits i svensk översättning. Det var samma år som Gerhardt dog.

Få har som Ingmar Bergman kunnat förmedla betydelsen av att kunna en psalm utantill.  Hur mycket Gerhardts texter kan uttrycka anar man i det brev som den lutherske prästen Dietrich Bonhoeffer skrev till sina föräldrar i april 1943. Nazisterna hade just fängslat honom. Bonhoeffers brott var klarsynt opposition mot nazistregimen samt nära kontakter med fredsrörelsen. I början av den fängelsetid som slutade med avrättning berättade Bonhoeffer i brevet till sina föräldrar vad det var som stärkte honom. Det var att läsa och lära sig Gerhardts psalmer utantill: "Paul-Gerhardt-Lieder zu lesen und auswendig zu lernen." 

 

Mikael Mogren

   

Litteratur
Christian Bunners: Paul Gerhardt - Weg -Werk - Wirkung. Andra upplagan. Vandenhoeck & Ruprecht 2007
Anders Dillmar: "Dödshugget mot vår nationella tonkonst" - Hæffnertidens koralreform i historisk, etnohymnologisk och musikteologisk belysning, doktorsavhandling, Uppsala universitet 2001
Erika Geiger: "Dem Herrn musst Du trauen." Paul Gerhardt - Prediger und Poet. Häussler 2007
Paul Gerhardt. Wach auf mein Herz, und singe. Vollständige Ausgabe seiner Lieder und Gedichte.  Utgiven av Eberhard von Cranach-Sichart, fjärde upplagan, R. Brockhaus 2007
Paul Hesselbacher: Paul Gerhardt. Sein Leben - Seine Lieder. Trettonde upplagan, Aussaat Verlag 2007
Frank Pauli: Im Himmel ist ein schönes Haus. Skizzen zu Paul Gerhardt. Andra upplagan, Wichern-Verlag  2007
Gerhard Rödding: Warum sollt ich mich denn grämen? 2006

Ur arkivet

view_module reorder

Om sjelen. Del II

Platon, som var elev av Sokrates og læreren til Aristoteles, tenkte og skrev om menneskesjelen. Ifølge konsepsjonen en finner hos Platon, gis det hos mennesket visse intellektuelle og moralske evner og ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 25 mars, 2014

Netta Skog, foto Black Halo Photography CC

2016 års Legitimerade Legend

Den årliga utmärkelsen som LEGITIMERAD LEGEND utdelades 26/11 2016 till musikern och poeten Kjell Höglund i samband med en konsert med Mikael Ramel och Wille Crafoord å Bankiren / Västerås. Mikael ...

Av: Thomas Wihlman | Essäer om musik | 07 december, 2016

Varför skulle jag inte tro på June Campbell?

Funderingar kring  "Traveller in space". (Utkom 1996 på The Athlone Press och följdes av en reviderad upplaga 2002 på Continuum i London/New York). En brittisk kvinnas erfarenheter av mötet med ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer | 12 mars, 2011

Premiäruppsättningen av Aniara på Kungliga Operan 1959 med libretto av Lindegren Foto Lennart Olson

Erik Lindegren – Ständigt på resa, sökandes sin väg.

Att närma sig – texternas mänskliga sökande – från några av existentialismens grundläggare, med namn som Fjodor Dostojevskij, Sigmund Freud, Oswald Spengler, Fredrich Nietzsche och Thomas Mann, så följer helt ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 19 augusti, 2016

Tommy Åberg

”Jag erbjöds öronproppar på biblioteket”

Biblioteket har i många år varit mitt andra, i perioder mitt första vardagsrum. Så inte längre. En frustrerande hög ljudnivå har fått mig att istället sitta på olika fik och ...

Av: Tommy Åberg | Gästkrönikör | 21 juni, 2015

Vem skriver den svenska litteraturhistorien

Det går inte att undgå i hur stor andel som den litteratur vi konsumerar är översatt från ett annat språk och till vår mycket smala språkgrupp. Vad som också ter ...

Av: Freke Rähiä | Essäer | 17 oktober, 2012

En promenad på Lower Manhattan i New York City del 3

Vi befinner oss på New Yorks födelseplats där allting en gång började. Det var på södra Manhattan som holländarna grundade sin koloni ”Nieuw Amsterdam” i första delen av 1600-talet, efter ...

Av: Lilian O. Montmar | Resereportage | 31 januari, 2012

Idumea Vedamsson

Tidens flod

I The river of time berättar Igor Novikov om vad man trott och tror om tiden. Novikov är verksam som astrofysiker vid Köpenhamns universitet och har ägnat sig åt ...

Av: Idumea Vedamsson | Gästkrönikör | 06 juni, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.