Philip Tafdrup

Philip Tafdrup Jørgensen - en dansk Piraten

Ivo Holmqvist skriver om den danske författaren Philip Tafdrup Jørgensen, en av många marina hjältar i Danmark.

Av: Ivo Holmqvist | 16 november, 2015
Essäer om litteratur & böcker

Regissör Elisabet Ljungar, Gabriel Souvanen (Jean-Martin Charcot) och Charlotta Larsson (Blanche Wittman) Foto: Göran Jarmar

En annalkande urpremiär: intervju med operaregissören Elisabet Ljungar

Norrlandsoperans uruppförande av den nyskrivna operan ”Blanche och Marie”, tonsatt av Mats Larsson Gothe och regisserad av Elisabet Ljungar, närmar sig. Amanda Lodding ringde upp Elisabet för en pratstund om ...

Av: Amanda Lodding | 24 september, 2014
Musikens porträtt

Katarina Hamilton och 14 Nobelpristagare i litteratur - Made in Sweden. Foto Graham.

Om lovprisade grodor, kvinnliga Nobelpristagare och att vara Nationalmuseums favoritdesigner

Katarina Hamilton är känd för att vara den enda "utifrån" som finns representerad på Nationalmuseum. Nationalmuseum säljer sina egna kort - och så Katarina Hamiltons! Hennes kvalitetsdesign Made in Sweden görs fortfarande i ...

Av: Belinda Graham | 28 december, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Domine ad adjuvante me festina

Ty du är vägen, sanningen och ljuset.

Av: Gilda Melodia | 07 juli, 2016
Gilda Melodia

Mystika djup ”I denna ljuva sommartid”



Image
Paul Gerhardt, tysk diktare, lärare och präst.
"I denna ljuva sommartid" är hans mest sjungna psalm: Paul Gerhardt är namnet på det tyska språkområdets 1600-talsdiktare framför andra. Under 2008 firades fyrahundraårsjubiléet av hans födelse med en lång rad böcker. Mikael Mogren har läst en del av skörden från jubileumsåret.

I en scen i Ingmar Bergmans "Smultronstället" rastar professor Isak Borg och hans ressällskap vid värdshuset Gyllene Uttern utanför Gränna. Utsikten över Vättern är hänförande. Efter maten börjar ungdomarna sjunga och deklamera "Ack, när så mycket skönt i varje åder". De äldre stämmer in. Träffsäkert har Ingmar Bergman fångat hur en psalm av Johan Olof Wallin kan binda samman och fördjupa gemenskap. Varje individ som lär sig psalmer utantill får tillgång till en skattkammare av betydande texter. Det kan vara ord i dödens stund, eller som i Bergmans film: ord som förstärker och kanske fördjupar en delad erfarenhet.  

Ett par formuleringar från den svenska psalmbokens skattkista lever fortfarande närapå allmänt i Sverige, även bland ungdomar: Den blomstertid nu kommer hör definitivt dit, liksom Tryggare kan ingen vara, möjligen även Härlig är jorden och Blott en dag.

I gränsområdet mellan känt och okänt finns I denna ljuva sommartid. På tyska heter den Geh aus, mein Herz, und suche Freud och är den populäraste av psalmer inom tyskt språkområde. Liksom Den blomstertid behandlar texten till Geh aus, mein Herz en central föreställning i kristen tro, nämligen sambandet mellan Kristus, skapelsen och människan. Författaren heter Paul Gerhardt och 2008 firades 400-årsminnet av hans födelse. I centrum stod födelsestaden Gräfenhainischen utanför Wittenberg. Där var fadern till och från borgmästare och modern kom från en släkt av superintendeter och präster.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det är ett tiotal Gerhardtböcker som utkommit (några nyutgåvor) med anledning av jubileumsåret, barn- och bilderböcker inräknade. Jag har läst de sex böcker som bygger på forskning. Bland biograferna intar docenten i Jena, Christian Bunners, en särställning med sin gedigna undersökning. Bunners har bland annat utrett inspirationen bakom psalmerna och lyfter fram Johann Arndt som en viktig källa för Gerhardts religiösa föreställningar. Johann Arndts fyra böcker om den sanna kristendomen (två ytterligare utkom postumt) var enormt spridda under Gerhardts livstid.

Mellan 1605 och 1735 utkom de fyra böckerna "Vom wahren Christentum" på olika europeiska språk i mer än 130 upplagor. Även i Sverige tillhör Arndt de mest lästa författarna genom tiderna. Johann Arndt är en del av det till namnet glömda kulturarvet som fortfarande utövar inflytande på många européer. Ett bidrag från Johann Arndt är att han har fördjupat det mystika draget inom lutherdomen. Mystiken fanns redan hos Martin Luther och kan spåras långt ner i den medeltidens och urkyrkans texter. Arndt tydliggjorde att mystiken tillhör den lutherska traditionens huvudfåra. Kristus var i Arndts texter en personlig erfarenhet, men utan att det behövdes stora ord. Arndt beskrev hur det ur den djupt förankrade Kristuserfarenheten kan växa en lika djupt upplevd tillit. Den tilliten kan förändra människan, enligt Arndt.

Med sitt poetiska språk gjorde Gerhardt poesi av Arndts teologi. Till exempel i Geh aus, mein Herz heter det i nionde versen "Ach, denk ich, bist Du hier so schön". "Ack, är det redan här så skönt", lyder samma vers av I denna ljuva sommartid. Skillnaden mot orginaltexten är att där är det in inte naturens skönhet som prisas utan Guds. Hos Gerhardt finns inget det utan ett Du. Det är Guds skönhet som Gerhardt upplever i den vackra sommarnaturen.

Här går det att tala om nyplatonsk påverkan, och vissa forskare har gjort det. Nyplatonsk påverkan finns ju i många  mystika traditioner. Men naturens skönhet blir hos Gerhardt ingen öppning mot något oändligt och outsägligt som inom nyplatonsk eller österländsk mystik. Hos Arndt är skillnaden mellan Gud och skapelsen markerad. I stället ger träden och blommorna erfarenheter av en Gud som har fått kropp och ansikte genom Jesus Kristus. Det är när människan får en relation till detta ansikte och denna kropp som hon, enligt Gerhardt, kan möta dagar då solskenet upphört och fågelsången tystnat.

Genom lidande och prövningar skulle människan överleva tack vare sin förankring i Kristus. Så lärde Arndt. Hans allvarliga och hoppfulla trostolkning har i århundraden tröstat och stärkt människor. Arndts texter har av många uppfattats som "på riktigt".  

Det finns en hel del lidande i Gerhardts texter. Ordet Angst förekommer ofta, men det är aldrig slentrianmässigt eller sentimentalt. Lidandet beskrivs rakt och är av allt att döma djupt känt. På det personliga planet var Gerhardt, som de flesta andra i samtiden, hårt drabbad. Hans födelsestad brann och brodern dog i pesten. Hustrun Anna Maria Berthold födde fem barn. Fyra av dem fick föräldrarna begrava. När hustrun avled, sannolikt av sviterna efter TBC, stod Gerhardt ensam med en femårig son.

Tillsammans med 1900-talet är 1600-talet sannolikt den mest blodiga perioden i Tysklands historia. I spåren av trettioåriga kriget följde epidemier och hungersnöd. En annan följd av den krigiska tyska historien är att de flesta skriftliga källor som kunde berätta om Paul Gerhardt gått förlorade. Man vet dock att han studerade i Wittenberg och att han därifrån fick med sig en praktiskt handfast och i bekännelseskrifterna förankrad lutherdom. Det var på den grunden han utvecklade sin öppenhet för mystiken. Det var även i Wittenberg som Gerhardt lärde sig om den nyaste diktkonsten och den kunskapen kom han att få stor användning för senare i livet.

Det tycks ha varit i Nikolaikyrkan i Berlin som Gerhardt trädde fram som betydande diktare.  Där verkade Gerhardt som församlingspräst under en följd av år på 1650- och 1660-talen. Avgörande var samarbetet med kollegorna i Nikolaikyrkan. Som organist tjänstgjorde först Johann Crüger och senare Johann Georg Ebeling, vilka båda kom att tonsätta hans psalmtexter. Särskilt Crüger har varit med och skapat barockens koralmelodier. De sjungs med en stadig och samtidigt spänstig rytm. När den nuvarande svenska psalmboken antogs 1986 var flera av Crügers och andra barocktonsättares melodier ändrade. Den som lärt sig att sjunga psalmer i den svenska folkskolan märkte att en förändring skett: Det som hänt var att 1600-talsrytmerna var återställda.

Uppsalaorganisten Anders Dillmar har i en grundlig doktorsavhandling undersökt hur koralboken till den Wallinska psalmboken från 1819 byggde på Haeffners reform av 1600-talets rytmer. Johann Christian Haeffner hade skapat opera åt Gustaf III, blivit utnämnd till hovkapellmästare, och kommit till Uppsala för att leda universitetets musikliv.  I Uppsala gav han impulsen till studentsångartraditionen men bearbetade också folkvisor och psalmer. Haeffners bearbetningar medförde en genomgripande förändring av sångstilen i Sverige. "Dödshugget mot vår nationella tonkonst" har hans koralreform kallats. Dillmar visar att det är den negativa kritiken mot 1800-talets förändringar är betydligt överdriven.

Hur som, det var Johann Christian Friedrich Haeffners bearbetning av de äldre melodierna som präglade psalmsjungandet under en stor del av 1800- och 1900-talet. I stället för barockens spänstiga rytmer sjöng man enligt Haeffners koralbok i långsam marschtakt. Förvisso betydde den svenska psalmboken av år 1986 ingen uppgörelse med Haeffner, men väl ett varsamt återställande av vissa av de äldre melodierna. Numera sjungs på många håll i världen Crügers och Ebelings melodier med betydligt mera spänst i rytmerna. Bland Latinamerikas och Afrikas kristna lever Gerhards psalmer vidare ackompanjerade av panflöjter och trummor.  

I raden av Gerhardts tonsättare står den svenska ärkebiskopen Nathan Söderblom i Uppsala. Till de många strängarna på Söderbloms lyra hörde att han var en begåvad tonkonstnär. Det är till hans melodi som I denna ljuva sommartid vanligtvis sjungs i Sverige. Söderblom skapade musiken 1916, egentligen till den danske nationaldiktaren Adam Oehlenschlägers högromantiska Lär mig du skog att vissna glad. Men det är som melodi till I denna ljuva sommartid som Söderbloms tonsättning har blivit folkkär.

Den annars mest kände av Gerhardtpsalmernas tonsättare är den man som Söderblom kallade den femte evangelisten. Det var särskilt under sin period i Leipzig, från 1723, som Johann Sebastian Bach tonsatte Gerhardts texter. Sammanlagt är det mer än 30 av Bachs koralsatser som bygger på Gerhardts manuskript. Flest finns i Matteuspassionen, där har Bach använt åtta texter av Gerhardt. Den kanske mest kända är koralen O huvud, blodigt, sårat som sedan 1689 funnits i svensk översättning. Det var samma år som Gerhardt dog.

Få har som Ingmar Bergman kunnat förmedla betydelsen av att kunna en psalm utantill.  Hur mycket Gerhardts texter kan uttrycka anar man i det brev som den lutherske prästen Dietrich Bonhoeffer skrev till sina föräldrar i april 1943. Nazisterna hade just fängslat honom. Bonhoeffers brott var klarsynt opposition mot nazistregimen samt nära kontakter med fredsrörelsen. I början av den fängelsetid som slutade med avrättning berättade Bonhoeffer i brevet till sina föräldrar vad det var som stärkte honom. Det var att läsa och lära sig Gerhardts psalmer utantill: "Paul-Gerhardt-Lieder zu lesen und auswendig zu lernen." 

 

Mikael Mogren

   

Litteratur
Christian Bunners: Paul Gerhardt - Weg -Werk - Wirkung. Andra upplagan. Vandenhoeck & Ruprecht 2007
Anders Dillmar: "Dödshugget mot vår nationella tonkonst" - Hæffnertidens koralreform i historisk, etnohymnologisk och musikteologisk belysning, doktorsavhandling, Uppsala universitet 2001
Erika Geiger: "Dem Herrn musst Du trauen." Paul Gerhardt - Prediger und Poet. Häussler 2007
Paul Gerhardt. Wach auf mein Herz, und singe. Vollständige Ausgabe seiner Lieder und Gedichte.  Utgiven av Eberhard von Cranach-Sichart, fjärde upplagan, R. Brockhaus 2007
Paul Hesselbacher: Paul Gerhardt. Sein Leben - Seine Lieder. Trettonde upplagan, Aussaat Verlag 2007
Frank Pauli: Im Himmel ist ein schönes Haus. Skizzen zu Paul Gerhardt. Andra upplagan, Wichern-Verlag  2007
Gerhard Rödding: Warum sollt ich mich denn grämen? 2006

Ur arkivet

view_module reorder

POETRY SLAM - folklighet eller elitism?

POETRY SLAM - folklighet eller elitism? Poesi - ett artificiellt språk från de finlitterära salongerna, eller ett ärligare sätt att uttrycka sig på, ett medel för att spräcka barriärerna och säga ...

Av: Elin Bengtsson | Kulturreportage | 09 februari, 2007

Michael Mandiberg, From Aaaaa! To ZZZap! på Denny Gallery i New York (2015)

Skriv ut hela internet!

Tänk att ha hela Wikipedia i sin bokhylla. Förr i tiden hade varje bildat hem ett uppslagsverk i bokhyllan. Det kunde vara Bonniers Familjelexikon, Bra Böckers Lexikon eller Nationalencyklopedin. Idag ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 21 juli, 2015

Om förväntningar och böcker

Oftast börjar upptäckten av ett författarskap med att jag läser en bok av personen ifråga, gillar boken och blir nyfiken på mer. Antingen har jag blivit rekommenderad boken av någon ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 05 juni, 2012

Claus Beck-Nielsen - En identitet

Den nionde oktober år 2010 begravde den danske författaren och performancekonstnären Claus Beck-Nielsen sig själv. Närmare bestämt var det hans identitet som begravdes och det skedde under värdiga former och ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om samhället | 29 oktober, 2010

Dokusåpan och döden

I dagarnas Big Brother-diskussioner kan man påminnas om två brittiska tv-dramer på temat. Den första av de båda, The Year of the Sex Olympics, sändes 1968 inom ramarna för BBC2:s ...

Av: Charlotte Wiberg | Essäer om film | 24 december, 2017

Dikter av Daniel Westerlund

Dikter av Daniel Westerlund vi var i dessa gående vi kom att nyktra till när dom som kallade nytt stoff kallade dom vi var i våra identiteter när vi samtidigt försökte solidifiera ...

Av: Daniel Westerlund | Utopiska geografier | 26 januari, 2007

Christopher Locke

Floppydiskar och hårddiskar som konst och miljöhot

Det är ett välkänt problem inom konsthistorien att kunna bevara all konst som görs i olika material. Och ju snabbare tekniken utvecklar sig, desto svårare blir det för konstrestaurerarna att ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 03 april, 2015

Moral og moralske verdier

Rent allment er det slik at folk som arbeider med moral og teorier om moral, er opptatt av at det gis et rimelig klart skille mellom moral på den ene ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 02 december, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.