Fornuft og liv

Innledning Å være menneske er så mangt, skjønt uskyldige er vi ikke. Vi har moral og språk, og dermed har vi tilstrekkelig med ressurser og stor nok kapasitet til å teoretisere ...

Av: Thor Olav Olsen | 12 Maj, 2014
Agora - filosofiska essäer

Även en kniv kan vara konst

Bo Helgesson i ateljénBland damasker, skedsjölpar och ostronknivar hos Bo Helgesson. Kniven är människans eviga följeslagare. Av trä, ben, sten. Av brons och klumpigt tillplattat järn. Långt senare gjord av rostfritt ...

Av: Gunder Andersson | 28 augusti, 2008
Konstens porträtt

Veckan från hyllan, Vecka 11, 2012

Det har varit presidentval i Finland. Sauli Niinistö vann. Han är konservativ, men i Finland som på många andra håll i världen vill inte de konservativa kalla sig för konservativa ...

Av: Gregor Flakierski | 10 mars, 2012
Veckans titt i hyllan

Renässans för Rönblom

”Råkefårt, sade handlaren på sin flytande franska och svängde med armen.” H.–K. Rönbloms deckare ”Skratta, Pjazzo” från 1956 inleds i speceriaffären på en lantlig ort där ryktena snabbt tar fart ...

Av: Ivo Holmqvist | 05 december, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Lenz mannen som blev en romangestalt



Image
Jakob Michael Reinhold Lenz.
Jakob Michael Reinhold Lenz (1752-1792) var prästson och studerade själv teologi. Han var en känd personlighet och skrev flera verk i Sturm-und-Drang-andan. Under sin studietid i Strasbourg lärde han känna Goethe och levde därefter i perioder i dennes närhet.

Han led av melankoli och under en period av själsliga plågor skickades han 1778 till en pietistisk präst Johann Friedrich Oberlin i alperna för behandling. Efter att ha kastat sig ut från ett fönster i syfte att begå självmord skickade man efter hans bror som kom och hämtade honom. Han dog ett decennium och lite till i Moskva.

Ungefär 60 år senare skrev författaren Georg Büchner (1813-1837) en bok om Lenz som aldrig blev färdig. I den beskriver han Lenzs vistelse i bergen och dennes plågor. I den lilla byn kommer han närmare folket som tycks ha en naturligare syn på livet än hans överspända. Prästen Oberlin försöker hjälpa honom att bli fri ifrån sina plågor genom bön.

Efter att ha sett en liten flicka dö klär han sig i säckväv och smörjer i sig i aska och går för att väcka henne till liv. På nätterna kan han inte sova och är tvungen att svalka sig i byns brunn. Han hävdar att han har dödat en kvinna. Hela berättelsen är väldigt beskrivande och landskapets all skönhet och vildhet beskrivs utförligt. Liksom i verkligheten kommer hans bror och hämtar honom. När han kommer ner från bergen lugnar han ner sig.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

På 1970-talet skrev Peter Schneider (1940-) en bok med Büchners bok som förlaga. Även den fick namnet Lenz. I den har Lenz gjort slut med sin flickvän. Han är intellektuell men arbetar i fabrik för att lära känna arbetarna. Han går på politiska möten, men trivs inte eftersom alla bara repeterar det som står i Maos lilla röda. Han ifrågasätter det på mötena, men möts av oförståelse.

Till slut ger han upp och åker till Rom. Han håller sig för sig själv, men efter att ha blivit av med sin plånbok tar han kontakt med en italiensk skådespelerska han kände i Berlin. De inleder ett förhållande. Hon säger att hon gillar att utnyttja män tills de blir som slavar, därefter överger hon dem. Hon analyserar Lenz. Men han bryr sig inte. Även här börjar Lenz umgås med den intellektuella vänstern. Men liksom i Berlin känns de förljugna och ytliga. En vän till honom kommer på besök. Han ska upp till bergen och hålla ett föredrag om vänsterns kamp.

Han ber Lenz följa med, vilket han gör. I bergen möter han en ny sorts människor. Även de är vänster. Men de är inte lika förljugna. För dem är inte allt svart eller vitt. De vill inte försaka livet utan kan njuta av gott vin och fint kött utan att få dåligt samvete. Efter att även Lenz har hållit ett uppskattat tal ber de honom att stanna. De tar hand om honom. Till slut kommer polisen och tar fast honom eftersom han uppehåller sig illegalt i landet. Han tvingas lämna Italien.

Mannen med själsplågorna tolkas om. Att det en gång var en man, är mindre viktigt. Han har förlorat fotfästet med jorden. Istället blir hans levnadshistoria en kommentar på tiden. Återbrukad kommer han tillbaka, liksom ett spöke, för att berätta om tidens synder.

Gustaf Redemo

Ur arkivet

view_module reorder

Ayodhya sexton år efteråt

1992 jämnade extremistiska hinduer Babru moskén från 1500-talet i Ayodhya till marken, under det att ledare för BJP och andra politiska grupperingar hejade på. Omkring tvåtusen människor mördades i de ...

Av: Pär Fredborn Larsson | Resereportage | 10 februari, 2009

Dagarna bara försvinner

slängt idag ut min enorma samling plank- och bredstumpar från ena lidret, kan inte fatta hur det blivit sådana mängder, och ens varifrån, helt abnormt, men tiotals års mest meningslösa ...

Av: Stefan Hammarèn | Stefan Hammarén | 02 augusti, 2012

Sado-masochism - historien bakom ordet

Sado-masochism - historien bakom ordet Donatien Alphonse Francois de Sade (1740-1814) framkallar ett ord. Den stolte markisen, den subversive författaren, den ständige fängelsekunden och den store ateisten är upphovet till ett ...

Av: Agneta Tröjer | Essäer om samhället | 04 augusti, 2007

Samuel Beckett, nobelpristagare 1969. En tillbakablick

Samuel Beckett fick nobelpriset år 1969 och har nått ut till en stor publik, framför allt när det gäller pjäsen I väntan på Godot, just nu aktuell på Stockholms Stadsteater ...

Av: Percival | Essäer om litteratur & böcker | 14 december, 2009

Oförkränkta sinnen

Jag levde före revolutionen sovande med fagra kärleksbon i lindor runt hårsvallet och skuldrorna. Duva, nu när du kommer dråsande, kommer du sent men du kommer efterlängtad.Ömmande lust och ömhet ...

Av: BOEL SCHENLÆR | Essäer om religionen | 07 september, 2009

Rapport från Stockholms genrefilmfestival ”Monsters of Film”

Från 8:e till 12:e oktober 2014 iscensattes den andra upplagan av Monsters of Film-festivalen i Stockholm, en genrefilmfestival där skräck, fantasi, provokation, surrealism, konst och framförallt monster får plats. Festivalen ...

Av: Marco De Baptistis | Essäer om film | 25 oktober, 2014

Benjamin 3

     

Av: Håkam Eklund | Kulturen strippar | 28 augusti, 2011

Oliver Knussen, foto Mark Allan

Orkesterns man! - Oliver Knussen i Stockholms konserthus

Tonsättarporträtten i Stockholms konserthus är inne på sin trettioförsta vända. Nu kan man hänga upp ytterligare ett porträtt - på den engelske tonsättaren Oliver Knussen - bredvid de andra trettio ...

Av: Ulf Stenberg | Musikens porträtt | 01 december, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.