Absolut Sverige

Boken ”Från Astrid till Lindgren”, som jag är medförfattare till, gavs ut först i Nederländerna på nederländska. Manuskriptet till denna bok var skrivet på svenska, så varför var Nederländerna först ...

Av: Vladimir Oravsky | 13 februari, 2013
Gästkrönikör

Man kan aldrig vara försiktig nog

När de byggde sitt bo och när de flyttade in vet jag inte. Men plötsligt var de där: vilda bin och deras bo, hängande från taket som Babylons hängande trädgårdar ...

Av: © Vladimir Oravsky | 30 november, 2013
Gästkrönikör

Min kreativitet håller mig vid liv

Inom mig klämtar en ständig geografisk samt själslig längtan till några platser. Känslan förstärks, vidgas med tid och avstånd. Detta har legat latent som ett virus under lång tid, först ...

Av: Jenny Markström | 12 december, 2013
Gästkrönikör

Vladimir Oravsky

”Konsthistorier”: Kom och köp konserverad post-sanning

Jag tittade på det andra avsnittet av sex i en svensk tv-serie betitlad ”Konsthistorier”. Varför? Eftersom några kulturexperter på Sveriges Radio fick förhandstitta på den, och de fick betalt för ...

Av: Vladimir Oravsky | 05 februari, 2017
Gästkrönikör

Två röda systrar



Image
Hella Wuolijoki
Hella Wuolijoki var exceptionell både som människa och konstnär. Hon beskrev sig själv som ett "smått underligt djur som inte låter sig placeras i någon fålla". Hon var en överklasskvinna på barrikaderna. Hella var både marxist och driven affärskvinna. Hon behärskade sju språk och var svag för det goda livet".

"Finlandiapriset" för bästa facklitterära bok 2006 i Finland utdelades i december 2006  till dåvarande utrikesministern Erkki Tuomioja för dennes bok "Häivähdys punai", ungefär "En glimt av rött". Boken handlar om Tuomiojas mormor Hella Wuolijoki och hennes syster Salme Pekkala Dutt. 

Skolmästaren Ernst Murrik i Valga i Estland hade fem barn. Två av dem, Ella Marie född 1886 och Salme Anette född 1888, kom att bli berömda. Familjen var liberal och i hemmet pratades tyska. De två systrarna påverkades av de revolutionära stämningarna i Ryssland i början av 1900-talet och blev marxister. Salme förvisades till Sibirien för sina åsikter.

Salme kom till Finland och var under en kort period gift med juristen och vänsterpolitikern Eino Pakkala. Hon var aktiv under inbördeskriget i Finland och nära medarbetare till revolutionsledaren Otto Wille Kuusinen. Efter skilsmässan från Pekkala flyttade hon till England och träffade en annan marxist Rajani Palme Dutt.  Han föddes i Cambridge 1896. Fadern var en indisk läkare och modern Anna Palme från Sverige. Rajani Palme Dutt relegerades från universitetet i Oxford för sitt motstånd mot första världskriget. Han deltog aktivt i bildandet av det brittiska kommunistpartiet. Hans mor var alltså svenska och hans morbror Sven Palme. Denne var chef för försäkringsbolaget Thule. En av Rajani Palme Dutts kusiner var statsminister Olof Palme. Rajani Palm Dutt var länge aktiv inom den engelska poliken och träffade många av världens stora ledare som Lenin, Ghandi och Nehru. Däremot träffade han aldrig sin kusin Olof Palme. Rajani Palme Dutt avled 1974.

Den äldre systern Ella tog studentexamen i Tartu och fortsatte sedan sina akademiska studier i Helsingfors 1905. Hon bytte förnamn till Hella och framstår som en av de mest fascinerande personligheterna i Finlands moderna historia.

Mellan 1908 och 1923 var Hella gift med advokaten och liberale politikern Sulo Wuolijoki. Under inbördeskriget 1918 var Hella Wuolijoki inte engagerad på någon sida. Hon gjorde istället karriär som godsägare och företagsledare.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Hella Wuolijoki var marxist men skrev aldrig in sig i kommunistpartiet. Hon var exceptionell både som människa och konstnär.  En skådespelsförfattare med affärssinne som kunde tala sju språk.

Vid sidan av sitt arbete som företagsledare blev hon en av Finlands mest folkkära dramatiker. Inledningsvis skrev hon under den manliga pseudonymen Juhani Tervapää.

Som godsägare på Marlebäck utanför Helsingfors utövade hon stor gästfrihet och höll salong för dåtidens radikala personligheter. Hon var vän med Maxim Gorkij men också med John Reed som var USA:s främsta radikala journalist. Han skrev den berömda boken "Tio dagar som skakade världen" om revolutionen i Ryssland 1917. Hella Wuolijoki "sponsrade ekonomiskt" en radikal författare som Elmer Diktonius.

Berthold Brecht och hans följe fann en fristad på Wuolijokis på Marlebäck, från juli till oktober 1940 när han var på flykt från Nazityskland. Tillsammans skapade de klassikern "Herr Puntila och hans dräng Matti" som de senare i början av 1950-talet skull utkämpa en upphovsmannarättslig tvist kring. Då 1940 hyllade dock Brecht det finska landskapet och den finska naturen och "ett folk, som tiger på två språk". I maj 1941 någon månad innan fortsättningskriget bröt ut lämnade Brecht  Finland och tog sig via Ryssland till USA och Kalifornien.

Under 1930-talet skrev Hella Wuolijoki politiska rapporter åt sovjetiska legationen i Helsingfors. Samtidigt var hon Finlands mest framgångsrika dramatiker och skrev folkkära och borgerliga dramer. Den mest kända är "Kvinnorna på Niskavuori". I sina dramer ställde hon plikt mot kärlek, pengar mot kärlek, rotfasthet mot rotlöshet. En av hennes pjäser, Juurankolan Hulda, blev i något förändrat skick en Oscarsvinnande film i USA 1947 under namnet "The Farmers Daughter".  Flera av hennes skådespel lever på Finlands sommarteatrar.

Under vinterkriget förmedlade hon kontakter till det sovjetiska sändebudet i Stockholm Alexandra Kollontai. Hon medverkade aktivt i den process som ledde fram till vapenstillståndet i mars 1940.

Under fortsättningskriget övervakades Hella Wuolijoki av säkerhetspolisen. 1943 häktades hon för kontakter med en s.k. desant. Det var benämningen på en i fallskärm nersläppt sovjetisk spion. Hon dömdes i en underrätt till döden men domen ändrades i en överinstans till livstids tukthus.  Hella arresterades 1943 och dömdes till döden för landsförräderi. Hon behandlades hårt och arrogant i fängelset på Skatudden i Helsingfors. Hella Wuolijoki skriver i sina memoarer "Detta mitt livs största drama, då tre unga officerare dömde mig som fosterlandsförrädare likgiltiga inför det faktum att jag sökte kontakt med fienden endast för att lösgöra vårt land från en vapenbroder (Tyskland förf. anm.) som drog oss i fördärvet, och för att söka en väg till fred...

Hennes liv räddades troligen av att hon var en "kändis". Den socialdemokratiske ledaren Wäinö Tanner som satt i den krigstida regeringen skrev till domstolen "att det var hennes övertygelse att Tyskland inte kunde besegra Sovjet som förmått henne att tala för nödvändigheten av en separatfred för Finland". Tanner skrev vidare att "hennes motiv inte kan ifrågasättas. Hon har handlat utgående från Finlands bästa, inte för att främja fiendens (Sovjetunionens förf. anm.) bästa".

Efter kriget gjorde Hella Wuolijoki en snabb karriär från fängelset till posten som riksdagsman och direktör för finska radion, YLE.

Hella Wuolijoki lämnade aldrig kyrkan trots sin politiska radikalitet. Några år före sin död 1954 konstaterade hon att på hennes begravning skulle kommunisterna sitta på ena sidan i kyrkan med sina röda armbindlar och borgarna på den andra. Systern Salme Pekkala Dutt avled i London tio år senare, 1964.

Tuomiojas bok kom först på engelska med titeln "A Delicate Shade of Pink". Den har sedan översatts till estniska och finska och ges ut på Tammis förlag.

Rolf Karlman 

Ur arkivet

view_module reorder

Fabrik chic

Fabrik chic – industri som estetik Gnissel från en travers, det rytmiska surrandet från ett ventilationssystem och ljud från cisterner minner om en tid då tjänstesamhället låg i sin linda och ...

Av: Erling Persson & Maria Holm | Kulturreportage | 10 mars, 2007

Italienska kvinnor i väntan på blomstring

Vilka ängar väntar på oss, yviga, skimrande grönskor av gentianor, på att vi tillsammans ska skotta fram våra ansikten? -Sibilla Aleramo (1927) Fram till på mitten av 1700-talet var ...

Av: Sanna Dager | Essäer om litteratur & böcker | 14 mars, 2011

Bach – trotjänaren

”Johann Sebastian Bach är den femte evangelisten. Gån ut och förkunnen honom!” Så inledde ärkebiskopen Nathan Söderblom ett tal inför en kyrkomusikerkongress i Uppsala en gång under sin ämbetstid. Söderblom var ...

Av: Thomas Notini | Musikens porträtt | 28 december, 2012

Rapport från en dagbok

ZodiacoSven Hessler föddes i Sverige den 10 maj 1835. Han anlände till Amerika den 16 juni 1855. Bosatte sig i Stillwater. Hessler är en av de stora pionjärerna i området ...

Av: Hans-Evert Renérius | Essäer om litteratur & böcker | 24 september, 2008

Tyra Lundgren ─ Hon med fåglarna

I likhet med många har jag alltid fascinerats av lera, detta fantastiska och härligt formbara material. Keramik är en sammanfattande benämning på alla föremål av lera som bränts till så ...

Av: Lena Månsson | Essäer om konst | 22 februari, 2012

Kunglig glans på Åmells

Bland alla utsökta föremål i Åmells konsthandel på Birger Jarlsgatan i Stockholm väljer jag att skriva om tre ganska små tavlor, närmare bestämt 33 x 22,5 cm, av Mathias Hradh ...

Av: Birgitta Milits | Essäer om konst | 17 april, 2010

Fragolina autentica

Svenska jordgubbar - en fix idé

Så var det åter dags för den årliga jakten på falska jordgubbar. I år är den dessutom skärpt. Är det inte osynliga ubåtar som olovligt turistar i vår skärgård, så ...

Av: Thomas Silfving | Gästkrönikör | 11 juni, 2015

Konservativa värden

Konservativa litar sällan – som det heter – på dagens sanningar, vetenskapliga rön och modefilosofiska utsvävningar när det gäller moraliska värden. Man sätter istället sina slantar på eviga värden och ...

Av: Claes-Magnus Bernson | Agora - filosofiska essäer | 13 januari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.