Ingrid Vang Nyman

Pippi på Jylland

  En hållplats på kystbanen från Köpenhamn till Helsingör heter Springforbi, där stannar sällan tågen. Men om platsen heter Vejen passerar man inte lika snabbt. Herman Bangs kortroman Ved Vejen ...

Av: Ivo Holmqvist | 03 maj, 2016
Essäer om konst

Argentinska Resebrev - I.

  Körledaren som vänder sig lite stelt mot publiken i universitets vackra aula är iförd en elegant kostym. Vi är inte många i de branta läktarna. Några av de manliga körmedlemmarnas ...

Av: Axel Andersson | 04 december, 2010
Resereportage

'Happy end, vad fan är det?' Thrillernoir och deckarautenticitet

Året var 1990. Det var en regnvarm sensommardag i Gamla Stan i Stockholm och jag låg bunden i en trång källare under en antikvitetsbutik som nyss fått sina fönster krossade ...

Av: Benny Holmberg | 13 februari, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Det är svårt att inte älska Prins Charles

  Det är svårt att vara rojalist i Sverige, inte sant? När det kommer republikaner och pekar finger åt vår nuvarande ätt, är det svårt att inte hålla med dem. Som ...

Av: Carl Abrahamsson | 17 februari, 2011
Carl Abrahamsson

Rödskinn och blekansikten



Häromdagen dök ur kökkenmöddingen upp en amerikansk barnbok från 1948, utgiven av Simon and Schuster som den gången höll till i Rockefeller Center i New York. Den är i stort format och full av fina bilder av en skicklig tecknare som var född i Västergötland och som åstadkom mycket också hos Walt Disney, bland annat Snövit. Så finns också hans namn med redan i titeln, dubbelt upp: ”Tenggren´s Cowboys and Indians. 52 Stories and Rhymes by Kathryn and Byron Jackson. Over 100 Picures in Full Color by Gustaf  Tenggren”. Det är en Giant Golden Book, samma serie som i mindre format lanserades här hemma som FIB:s gyllene böcker, ofta med de allra bästa amerikanska barnboksillustrationerna från 40- och 50-talen. 
Våra grannar västerut utökar sitt index över förbjudna ord och uttryck, nu med ett i-ord efter den numera omöjliga n-ordet som går tillbaka på niger, latinets färgsubstantiv för svart. Nu stundar nog utrensningens tid också hos oss öster om Kölen, snart slängs väl bibliotekens böcker om rödskinn på bålet. Första belägget för Indian i Svenska Akademins ordbok verkar vara från 1708. Efter att ha klarat av den ”person tillhörande ngn av (Främre) Indiens infödda raser, indier, hindu” kommer exemplen in på ”individ tillhörande Amerikas (”Västindiens”) ursprungliga befolkning” (eskimåer är undantagna) ”särsk. (i sht förr) om de nordamerikanska indianerna”. Ett citat från 1903 talar om "rödskinn med kopparröd hy, slätt hår, böjd näsa och skarpa drag”.

Annons:

För bildernas skull borde boken tryckas på nytt, men texten gör det nog nästan omöjligt. På omslaget rider på samma häst i bästa sämja en rufsig cowboy och en indian, förstås med fjäder i ett band runt huvudet, pilar i kogret och mockasiner på fötterna. Det är fart och fläkt på de 96 sidorna, om livet på en ranch där man brännmärker kalvar. Diligenser drar fram, guldgrävare vaskar efter gold nuggets, man förskräcks över övergivna spökstäder och dansar square dances. Synen på den inhemska befolkningen är välvillig och man lär sig en del om deras seder och bruk, men tonen är så pass fördomsfull - ett kapitel heter ”The Lazy Little Indian” - att ett ocensurerat nytryck säkert inte kommer på fråga – det är lite synd.

Läst i ett efterhandsperspektiv är en av de åtta verserna i uppslaget om ”First-Grade Cowboy – a Day in His Life” inte särskilt rumsren: ”Next I shoot a lot of Injuns/ And some outlaws, and a bear/ And a coyote and a puma…/ If they happen to be there.” På andra sidor är indianungarna tuffare än blekansiktena även om pappa indianhövdingen läxar upp dem, på stapplig engelska: ”The Daddy Indian lined up all his little Indians and gave them a good scolding: You, he said to the first little Indian, you too much… Me know, Daddy, the first little Indian said. Too much like paleface!” För övrigt såg vi för första gången i våras en prärievarg/coyote långsamt vandra över vägen, fast i New England: tvärstrimmig och inte olik en stor schäfer.

Allt detta för att Berlingske Tidende i Köpenhamn via Kristeligt Dagblad i samma stad nu rapporterar att den språkliga moralpaniken sprider sig i Oslo med omnejd. Det Store Norske Leksikon har plötsligt bestämt sig för att rensa ut ordet indian och ersätta det med urbefolkning, eller i förekommande fall namnet på stammarna, Sioux, Inka osv. En skribent i norska Verdens Gang tycker att ”brugen af ord som indianer og neger er med til at opretholde fordomme” och vidare sägs att ”Den juridiske diskriminering er måske overstået, men de racistiske strukturer bliver fortsat opretholdt og reproduceret gennem vores kollektive hukommelse… I Norge henviser mange til, at det er krænkende at blive kaldt indianer.”

Våra grannar västerut utökar sitt index över förbjudna ord och uttryck, nu med ett i-ord efter den numera omöjliga n-ordet som går tillbaka på niger, latinets färgsubstantiv för svart. Nu stundar nog utrensningens tid också hos oss öster om Kölen, snart slängs väl bibliotekens böcker om rödskinn på bålet. Första belägget för Indian i Svenska Akademins ordbok verkar vara från 1708. Efter att ha klarat av den ”person tillhörande ngn av (Främre) Indiens infödda raser, indier, hindu” kommer exemplen in på ”individ tillhörande Amerikas (”Västindiens”) ursprungliga befolkning”  (eskimåer är undantagna) ”särsk. (i sht förr) om de nordamerikanska indianerna”. Ett citat från 1903 talar om "rödskinn med kopparröd hy, slätt hår, böjd näsa och skarpa drag”. 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Men det skulle nog bli besvärligt att finna alternativ till alla indianorden som är i svang i vårt språk, SAOB listar en mängd avledningar: indian-by, -dans, -dräkt, -folk, -församling, -hövding, -kvinna, -liv, -sim, och –simning, -språk, -territorium, -tjut, ända fram till indian-tält. Den vackra boken i liggande format ”Wia Wua Wampa”, med fjorton av Felix Körlings visor illustrerade av Hilding Nyman varav titelsången handlar om indianer, får nog låsas in i bibliotekens giftskåp samman med översättningarna av den flitige äventyrsförfattaren Karl May (som aldrig kom till Amerika), Edward S. Ellis ”Blockhuset vid Licking-floden” och ”Blockhuset vid Hocking River”, och uppsjön av alla andra indianböcker där rollfördelningen mellan indianer och vita och mellan hjältar och skurkar är klar och tydlig.

 

 

Ivo Holmqvist

Ur arkivet

view_module reorder

Träd II

ockk saminbandet drogs mera bestånd i emedan ut jag poet som stod dåtidtillbaka befann mig ock vid ett inkwood av träden jag (2) migbönfalldess mot ner kunde en vår dilatator ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 25 november, 2010

Thomas Bernhard. Foto: Wikipedia

Thomas Bernhard – (Självbiografins utveckling som grund för de kommande faktionerna)

Käre läsare, så speciellt och anmärkningsvärt, att jag – i min egen skrivarprocess – skulle stöta på dessa rader vid omläsningen av Bernhards "Undergångaren"; just för att de uttrycker så ...

Av: Göran Gröning | Litteraturens porträtt | 16 december, 2017

Werner Bergengruen - den siste reaktionären.

För drygt femtio år sedan inbjöds Werner Bergengruen att föreläsa för studenterna i Lund, Stockholm, Uppsala och Göteborg (den gången var tyska ännu det andra främmande språk de flesta lärde ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 04 oktober, 2016

Goterna och arianismen

Den gotiska arkitekturen är, alla senare sekulära tillämpningar till trots, en ursprungligen sett religiöst betingad byggnadsstil och kan sannolikt inte fullt ut förstås och uppskattas utan hänsyn taget till den ...

Av: Lars Holger Holm | Essäer om religionen | 05 november, 2012

Emmakrönika nummer 4

Av vårt eget det djupa Du kom till mig livs med världens russingaste (ängelska) fruktkaka, för evigt plock kan i den, det man tager i den är inte bort av det ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 16 oktober, 2008

Om filosofi som offentlig anliggende og avskjermet livsform. Del I

Innledning. Overalt hvor det gis menneskesamfunn, så gis det folk som har viet store deler av livet sitt eller tiden sin, til å prøve å forstå hva det betyr at 'No ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 26 december, 2011

De biologiska föräldrarna. Mötet.

Jag hade ont överallt. Ont i kroppen av min utbrändhet. Det gjorde ondare än förut, det brände sår, i min hud. Jag kände en enorm hopplöshet, kunde inte fokusera på ...

Av: Linda Marie Jum Soon Johansson | Allmänna reportage | 01 december, 2014

En samling kvinnokläder på Västerbottens museums i Umeå

Historia grävs fram i olika skikt, den berättas på sitt originella sätt genom olika glasögon. På Västerbottens museum finns sparade kvinnokläder: skor, klänningar, underkläder och så vidare, som talar om ...

Av: Erika Chotai | Kulturreportage | 04 juni, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.