Detalj ur omslaget till

Vad kan vi lära av Läsebok för folkskolan?

I ”Läsebok för folkskolan” – huvudlärobok för svenska skolbarn fram till 1960-talet – speglas tydligt hur ett samhälles rådande mentaliteter reproduceras när det gäller att smidigt infoga de unga i ...

Av: Björn Gustavsson | 13 juli, 2017
Björn Gustavsson

Jobbcoachen från Arbetsförmedlingen

Jag har aldrig träffat en sådan där jobbcoach från Arbetsförmedlingen som regeringen just nu satsar så stort på, men föreställer mig att deras uppgift går ut på att hjälpa människor ...

Av: Marja Beckman | 10 september, 2009
Gästkrönikör

Marco Missiroli. Foto Gian-Luca Rossetti

Skrivkonsten mellan väsentlighet och dikt

Marco Missiroli är född 1981 i Rimini men bor sedan många år tillbaka i Milano, där han givit ut flera böcker och fått prestigefulla priser som Premio Campiello, Premio Comisso ...

Av: Guido Zeccola | 07 november, 2014
Litteraturens porträtt

Från Harmonia Mundis cd

Jean-Philippe Rameau och baletten Les Indes galantes

;William Christie tolkar Jean-Philipppe Rameau i Paris nyöppnade konsertsal

Av: Eva-Karin Josefson | 04 augusti, 2017
Essäer om scenkonst

Rödskinn och blekansikten



Häromdagen dök ur kökkenmöddingen upp en amerikansk barnbok från 1948, utgiven av Simon and Schuster som den gången höll till i Rockefeller Center i New York. Den är i stort format och full av fina bilder av en skicklig tecknare som var född i Västergötland och som åstadkom mycket också hos Walt Disney, bland annat Snövit. Så finns också hans namn med redan i titeln, dubbelt upp: ”Tenggren´s Cowboys and Indians. 52 Stories and Rhymes by Kathryn and Byron Jackson. Over 100 Picures in Full Color by Gustaf  Tenggren”. Det är en Giant Golden Book, samma serie som i mindre format lanserades här hemma som FIB:s gyllene böcker, ofta med de allra bästa amerikanska barnboksillustrationerna från 40- och 50-talen. 
Våra grannar västerut utökar sitt index över förbjudna ord och uttryck, nu med ett i-ord efter den numera omöjliga n-ordet som går tillbaka på niger, latinets färgsubstantiv för svart. Nu stundar nog utrensningens tid också hos oss öster om Kölen, snart slängs väl bibliotekens böcker om rödskinn på bålet. Första belägget för Indian i Svenska Akademins ordbok verkar vara från 1708. Efter att ha klarat av den ”person tillhörande ngn av (Främre) Indiens infödda raser, indier, hindu” kommer exemplen in på ”individ tillhörande Amerikas (”Västindiens”) ursprungliga befolkning” (eskimåer är undantagna) ”särsk. (i sht förr) om de nordamerikanska indianerna”. Ett citat från 1903 talar om "rödskinn med kopparröd hy, slätt hår, böjd näsa och skarpa drag”.

Annons:

För bildernas skull borde boken tryckas på nytt, men texten gör det nog nästan omöjligt. På omslaget rider på samma häst i bästa sämja en rufsig cowboy och en indian, förstås med fjäder i ett band runt huvudet, pilar i kogret och mockasiner på fötterna. Det är fart och fläkt på de 96 sidorna, om livet på en ranch där man brännmärker kalvar. Diligenser drar fram, guldgrävare vaskar efter gold nuggets, man förskräcks över övergivna spökstäder och dansar square dances. Synen på den inhemska befolkningen är välvillig och man lär sig en del om deras seder och bruk, men tonen är så pass fördomsfull - ett kapitel heter ”The Lazy Little Indian” - att ett ocensurerat nytryck säkert inte kommer på fråga – det är lite synd.

Läst i ett efterhandsperspektiv är en av de åtta verserna i uppslaget om ”First-Grade Cowboy – a Day in His Life” inte särskilt rumsren: ”Next I shoot a lot of Injuns/ And some outlaws, and a bear/ And a coyote and a puma…/ If they happen to be there.” På andra sidor är indianungarna tuffare än blekansiktena även om pappa indianhövdingen läxar upp dem, på stapplig engelska: ”The Daddy Indian lined up all his little Indians and gave them a good scolding: You, he said to the first little Indian, you too much… Me know, Daddy, the first little Indian said. Too much like paleface!” För övrigt såg vi för första gången i våras en prärievarg/coyote långsamt vandra över vägen, fast i New England: tvärstrimmig och inte olik en stor schäfer.

Allt detta för att Berlingske Tidende i Köpenhamn via Kristeligt Dagblad i samma stad nu rapporterar att den språkliga moralpaniken sprider sig i Oslo med omnejd. Det Store Norske Leksikon har plötsligt bestämt sig för att rensa ut ordet indian och ersätta det med urbefolkning, eller i förekommande fall namnet på stammarna, Sioux, Inka osv. En skribent i norska Verdens Gang tycker att ”brugen af ord som indianer og neger er med til at opretholde fordomme” och vidare sägs att ”Den juridiske diskriminering er måske overstået, men de racistiske strukturer bliver fortsat opretholdt og reproduceret gennem vores kollektive hukommelse… I Norge henviser mange til, at det er krænkende at blive kaldt indianer.”

Våra grannar västerut utökar sitt index över förbjudna ord och uttryck, nu med ett i-ord efter den numera omöjliga n-ordet som går tillbaka på niger, latinets färgsubstantiv för svart. Nu stundar nog utrensningens tid också hos oss öster om Kölen, snart slängs väl bibliotekens böcker om rödskinn på bålet. Första belägget för Indian i Svenska Akademins ordbok verkar vara från 1708. Efter att ha klarat av den ”person tillhörande ngn av (Främre) Indiens infödda raser, indier, hindu” kommer exemplen in på ”individ tillhörande Amerikas (”Västindiens”) ursprungliga befolkning”  (eskimåer är undantagna) ”särsk. (i sht förr) om de nordamerikanska indianerna”. Ett citat från 1903 talar om "rödskinn med kopparröd hy, slätt hår, böjd näsa och skarpa drag”. 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Men det skulle nog bli besvärligt att finna alternativ till alla indianorden som är i svang i vårt språk, SAOB listar en mängd avledningar: indian-by, -dans, -dräkt, -folk, -församling, -hövding, -kvinna, -liv, -sim, och –simning, -språk, -territorium, -tjut, ända fram till indian-tält. Den vackra boken i liggande format ”Wia Wua Wampa”, med fjorton av Felix Körlings visor illustrerade av Hilding Nyman varav titelsången handlar om indianer, får nog låsas in i bibliotekens giftskåp samman med översättningarna av den flitige äventyrsförfattaren Karl May (som aldrig kom till Amerika), Edward S. Ellis ”Blockhuset vid Licking-floden” och ”Blockhuset vid Hocking River”, och uppsjön av alla andra indianböcker där rollfördelningen mellan indianer och vita och mellan hjältar och skurkar är klar och tydlig.

 

 

Ivo Holmqvist

Ur arkivet

view_module reorder
Karnevalståg från Moderna Museet 1968

Art Distribution – en omöjlig historia som fyller femtio år

Vi vet att vi lever i en värld där marknadskrafterna styr och ställer. Du måste, om du vill överleva, göra dig själv till ett varumärke, det vill säga om du ...

Av: Percival | Kulturreportage | 13 augusti, 2016

Bernadette och miraklet i Lourdes

Helgon finns i de flesta religioner och intresset för helgon har varit utbrett i alla tider. Inom olika kulturer har män och kvinnor betraktats som särskilt heliga och vördnadsvärda på ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 25 maj, 2014

”Även en värld som skapar sig själv, måste en gång ha blivit skapad.”

Under en resa i Indien i december 1993, arrangerad av Samuel Strandberg i Samuel Travels, kom jag till den lilla staden Rishikesh, där Ganges flyter ut ur Himalaya. Att vi ...

Av: Erland Lagerroth | Övriga porträtt | 04 oktober, 2013

Ingen rädder för vargen här…

”Who´s afraid of Virginia Woolf”, Mike Nichols filmatisering av Edward Albees pjäs som nyss visades på TV 2 är väl mest känd för att Elizabeth Taylor som Martha och Richard ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om film | 16 september, 2017

Humanismens historia

Illustration: Joakim Ceder Humanismen och den kristna etiken lyfts ofta fram som grunden för det västerländska samhället. Religionshistorikern Christer Hedin ser närmare på dessa traditioner och deras betydelse för dagens samhälle.I ...

Av: Christer Hedin | Essäer om religionen | 08 januari, 2011

Ester Henning och den skapande kraften

”Jag är den största konstnären”, förkunnar Ester Henning för världen. I romanfantasin ”Drömmen om Ester” fascineras Anna Jörgensdotter av hennes motstånd och okuvliga konstnärliga kraft. Författaren har närmat sig ett ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 02 november, 2017

Regler og regelstyring

Innledning Eksempler på aktiviteter som er regelstyrt, er sjakk og fotball: I det tjuende århundre dukket det opp filosofer som hevdet at språk er regelstyrt (Austin; Searle).Ut fra en oppfatning om ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 12 juni, 2013

Att fullgöra den plågande plikten – industrimusikens roll för individen i samhället

Einstürzende Neubauten sade tidigt i sin karriär, långt före de hade blivit det romantiskt anlagda band de inte utan finnes är idag, och medan de fortfarande gjorde en musik som ...

Av: Peter Sjöblom | Essäer om musik | 14 oktober, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.