Ord som fötts ur tystnaden

Lämnar åter över en handfull av mina dikter, alla burna sina egna känslostormar. Dock, ligger alla avstånd nära i en växelverkan mellan subjekt/objekt, du som jag. Men låt mig först ...

Av: Göran af Gröning | 23 oktober, 2016
Utopiska geografier

Sven André Tre dikter

Ludwig I den tronlösa tronsalens rymd ekande av svanvingslag och stillad tid på firmamentets hav av rhenguld mot kobolt en anad, osagd fruktan, ängelns dova vittring i mitt stammande ...

Av: Sven André | 04 april, 2011
Utopiska geografier

Streiftog i litteraturens verden

Den franske resepsjonen av selvpåført død i den engelske overklasse i det attende århundre Ut fra sikten min er det å snakke og skrive om singulære menneske liv å sette fram ...

Av: Thor Olav Olsen | 12 april, 2013
Agora - filosofiska essäer

Jean Cocteau på kur i Baden-Baden

I den kejserligt österrikiska kurorten Merano/Meran blandades pura seta från Bologna och Milano med bergsbönder i Lederhosen och bussfraktade turister från Mannheim med omnejd; blåögda blonda servitriser i dirndl var ...

Av: Bo I. Cavefors | 10 december, 2013
Övriga porträtt

Rödskinn och blekansikten



Häromdagen dök ur kökkenmöddingen upp en amerikansk barnbok från 1948, utgiven av Simon and Schuster som den gången höll till i Rockefeller Center i New York. Den är i stort format och full av fina bilder av en skicklig tecknare som var född i Västergötland och som åstadkom mycket också hos Walt Disney, bland annat Snövit. Så finns också hans namn med redan i titeln, dubbelt upp: ”Tenggren´s Cowboys and Indians. 52 Stories and Rhymes by Kathryn and Byron Jackson. Over 100 Picures in Full Color by Gustaf  Tenggren”. Det är en Giant Golden Book, samma serie som i mindre format lanserades här hemma som FIB:s gyllene böcker, ofta med de allra bästa amerikanska barnboksillustrationerna från 40- och 50-talen. 
Våra grannar västerut utökar sitt index över förbjudna ord och uttryck, nu med ett i-ord efter den numera omöjliga n-ordet som går tillbaka på niger, latinets färgsubstantiv för svart. Nu stundar nog utrensningens tid också hos oss öster om Kölen, snart slängs väl bibliotekens böcker om rödskinn på bålet. Första belägget för Indian i Svenska Akademins ordbok verkar vara från 1708. Efter att ha klarat av den ”person tillhörande ngn av (Främre) Indiens infödda raser, indier, hindu” kommer exemplen in på ”individ tillhörande Amerikas (”Västindiens”) ursprungliga befolkning” (eskimåer är undantagna) ”särsk. (i sht förr) om de nordamerikanska indianerna”. Ett citat från 1903 talar om "rödskinn med kopparröd hy, slätt hår, böjd näsa och skarpa drag”.

Annons:

För bildernas skull borde boken tryckas på nytt, men texten gör det nog nästan omöjligt. På omslaget rider på samma häst i bästa sämja en rufsig cowboy och en indian, förstås med fjäder i ett band runt huvudet, pilar i kogret och mockasiner på fötterna. Det är fart och fläkt på de 96 sidorna, om livet på en ranch där man brännmärker kalvar. Diligenser drar fram, guldgrävare vaskar efter gold nuggets, man förskräcks över övergivna spökstäder och dansar square dances. Synen på den inhemska befolkningen är välvillig och man lär sig en del om deras seder och bruk, men tonen är så pass fördomsfull - ett kapitel heter ”The Lazy Little Indian” - att ett ocensurerat nytryck säkert inte kommer på fråga – det är lite synd.

Läst i ett efterhandsperspektiv är en av de åtta verserna i uppslaget om ”First-Grade Cowboy – a Day in His Life” inte särskilt rumsren: ”Next I shoot a lot of Injuns/ And some outlaws, and a bear/ And a coyote and a puma…/ If they happen to be there.” På andra sidor är indianungarna tuffare än blekansiktena även om pappa indianhövdingen läxar upp dem, på stapplig engelska: ”The Daddy Indian lined up all his little Indians and gave them a good scolding: You, he said to the first little Indian, you too much… Me know, Daddy, the first little Indian said. Too much like paleface!” För övrigt såg vi för första gången i våras en prärievarg/coyote långsamt vandra över vägen, fast i New England: tvärstrimmig och inte olik en stor schäfer.

Allt detta för att Berlingske Tidende i Köpenhamn via Kristeligt Dagblad i samma stad nu rapporterar att den språkliga moralpaniken sprider sig i Oslo med omnejd. Det Store Norske Leksikon har plötsligt bestämt sig för att rensa ut ordet indian och ersätta det med urbefolkning, eller i förekommande fall namnet på stammarna, Sioux, Inka osv. En skribent i norska Verdens Gang tycker att ”brugen af ord som indianer og neger er med til at opretholde fordomme” och vidare sägs att ”Den juridiske diskriminering er måske overstået, men de racistiske strukturer bliver fortsat opretholdt og reproduceret gennem vores kollektive hukommelse… I Norge henviser mange til, at det er krænkende at blive kaldt indianer.”

Våra grannar västerut utökar sitt index över förbjudna ord och uttryck, nu med ett i-ord efter den numera omöjliga n-ordet som går tillbaka på niger, latinets färgsubstantiv för svart. Nu stundar nog utrensningens tid också hos oss öster om Kölen, snart slängs väl bibliotekens böcker om rödskinn på bålet. Första belägget för Indian i Svenska Akademins ordbok verkar vara från 1708. Efter att ha klarat av den ”person tillhörande ngn av (Främre) Indiens infödda raser, indier, hindu” kommer exemplen in på ”individ tillhörande Amerikas (”Västindiens”) ursprungliga befolkning”  (eskimåer är undantagna) ”särsk. (i sht förr) om de nordamerikanska indianerna”. Ett citat från 1903 talar om "rödskinn med kopparröd hy, slätt hår, böjd näsa och skarpa drag”. 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Men det skulle nog bli besvärligt att finna alternativ till alla indianorden som är i svang i vårt språk, SAOB listar en mängd avledningar: indian-by, -dans, -dräkt, -folk, -församling, -hövding, -kvinna, -liv, -sim, och –simning, -språk, -territorium, -tjut, ända fram till indian-tält. Den vackra boken i liggande format ”Wia Wua Wampa”, med fjorton av Felix Körlings visor illustrerade av Hilding Nyman varav titelsången handlar om indianer, får nog låsas in i bibliotekens giftskåp samman med översättningarna av den flitige äventyrsförfattaren Karl May (som aldrig kom till Amerika), Edward S. Ellis ”Blockhuset vid Licking-floden” och ”Blockhuset vid Hocking River”, och uppsjön av alla andra indianböcker där rollfördelningen mellan indianer och vita och mellan hjältar och skurkar är klar och tydlig.

 

 

Ivo Holmqvist

Ur arkivet

view_module reorder

Livsforståelse og etikk

Forord Hva har livsforståelse å gjøre med etikk? Det er jo slik at etikk er om prinsipper og regler, intensjoner, verdier og normer, mens all regulering av livet synes å bidra ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 25 augusti, 2014

49. Asad

De tog mig tidigt en måndagmorgon. Jag hade precis ätit frukost och återvänt till cellen. Jag ansträngde mig för att äta ordentligt trots att maten växte i min mun. Jag ...

Av: Asad | Lund har allt utom vatten | 30 november, 2012

Hur Grå var min Mur: nostalgi för en berlinsk estetik

På min sida av den transatlantiska ”dammen”, så har den popkulturella fascinationen vid Berlin ofta resulterat i ett porträtt av staden som i klorna på en kollektiv 'dödsdrift': i denna ...

Av: Thomas Bailey | Kulturreportage | 19 december, 2011

Prins Eugen – Ett levande konstnärskap

Det allmänna fenomenet svenskt monumentalmåleri blir partikulärt genom en orientering av prins Eugens konstnärliga praktik. Likt många andra svenska konstnärer kring förra sekelskiftet var prins Eugen en konstnär som ägnade ...

Av: Allan Persson | Konstens porträtt | 22 januari, 2013

Foto: Björn Gustavsson.

Shanghai: ett shoppingparadis

Man stiger på ett plan i Stockholm – och 12 timmar senare – efter att ha blickat ner över “ändlösa” sibiriska skogar och Mongoliets enorma ökenområden – stiger man av ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 11 september, 2016

Exorcism – nyfunnet O’Neill drama

1920 uppförde Provincetown Playhouse i New York den självbiografiska enaktaren Exorcism av Eugen O’Neill (1888-1953). Föreställningen gavs bara några gånger och efteråt förstörde O’Neill alla – som han trodde – ...

Av: Bertil Falk | Reportage om scenkonst | 28 mars, 2012

Eugenio Carmi – den pythagoreiske målaren

I dagarna öppnades en utställning med den italienske målaren Eugenio Carmi i Stockholm. Verk av den genuesiske målaren visas på Nobis Hotel vid Norrmalmstorg, och en mindre del på Italienska Kulturinstitutet ...

Av: Guido Zeccola | Konstens porträtt | 29 maj, 2012

Asger Jorn: I begynnelsen var bilden. Foto: Thomas Notini

Cobra – nittonhundratalets sista avantgarde

Thomas Notini om COBRA som inte är en antydan om något farligt och skräckinjagande utan ett akrostikon bildat av början av (de franska) namnen på de tre städer varifrån gruppens ...

Av: Thomas Notini | Essäer om konst | 17 augusti, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.