TV-serien Morran och Tobias, Foto: SVT

Skrattet vid ensamhetens avgrund

Mathias Jansson har hittat parallellerna mellan SVT:s komedisuccé "Morran och Tobias" och andra tragikomiska radarpar genom TV-historien. Många av komediserierna bygger i grunden på djupa existentiella frågor om mänsklig utsatthet ...

Av: Mathias Jansson | 04 november, 2015
Media, porträtt

Guds död, människans bankrutt och den kreativa subversionens metamorfoser - En essä om…

Finns det böcker som kan spränga hela folkhemska helyllebibliotek åt helvete? Nästan alla torde väl förneka att något sådant vore möjligt; dessvärre kanske de har rätt. Om något aldrig förut ...

Av: Nikanor Teratologen | 11 mars, 2011
Essäer om litteratur & böcker

"Jag var inte toastmaster åt någon generation" - Bob Dylan och livet fram…

"Jo", börjar jag försiktigt, "Bob Dylan fyller sjuttio år den 24: e maj, tror du att jag kan få in något om det?". När redaktören svarar javisst blir jag smått ...

Av: Linda Bönström | 24 maj, 2011
Kulturreportage

Anna Fredén. En dikt

Jag är en typisk sängskrivare som helst läser Ann Jäderlund och Pia Tafdrup. När min man sitter med hörlurarna på för att lyssna och skriva så ligger jag i sängen med ...

Av: Anna Fredén. | 06 oktober, 2014
Utopiska geografier

Rödskinn och blekansikten



Häromdagen dök ur kökkenmöddingen upp en amerikansk barnbok från 1948, utgiven av Simon and Schuster som den gången höll till i Rockefeller Center i New York. Den är i stort format och full av fina bilder av en skicklig tecknare som var född i Västergötland och som åstadkom mycket också hos Walt Disney, bland annat Snövit. Så finns också hans namn med redan i titeln, dubbelt upp: ”Tenggren´s Cowboys and Indians. 52 Stories and Rhymes by Kathryn and Byron Jackson. Over 100 Picures in Full Color by Gustaf  Tenggren”. Det är en Giant Golden Book, samma serie som i mindre format lanserades här hemma som FIB:s gyllene böcker, ofta med de allra bästa amerikanska barnboksillustrationerna från 40- och 50-talen. 
Våra grannar västerut utökar sitt index över förbjudna ord och uttryck, nu med ett i-ord efter den numera omöjliga n-ordet som går tillbaka på niger, latinets färgsubstantiv för svart. Nu stundar nog utrensningens tid också hos oss öster om Kölen, snart slängs väl bibliotekens böcker om rödskinn på bålet. Första belägget för Indian i Svenska Akademins ordbok verkar vara från 1708. Efter att ha klarat av den ”person tillhörande ngn av (Främre) Indiens infödda raser, indier, hindu” kommer exemplen in på ”individ tillhörande Amerikas (”Västindiens”) ursprungliga befolkning” (eskimåer är undantagna) ”särsk. (i sht förr) om de nordamerikanska indianerna”. Ett citat från 1903 talar om "rödskinn med kopparröd hy, slätt hår, böjd näsa och skarpa drag”.

Annons:

För bildernas skull borde boken tryckas på nytt, men texten gör det nog nästan omöjligt. På omslaget rider på samma häst i bästa sämja en rufsig cowboy och en indian, förstås med fjäder i ett band runt huvudet, pilar i kogret och mockasiner på fötterna. Det är fart och fläkt på de 96 sidorna, om livet på en ranch där man brännmärker kalvar. Diligenser drar fram, guldgrävare vaskar efter gold nuggets, man förskräcks över övergivna spökstäder och dansar square dances. Synen på den inhemska befolkningen är välvillig och man lär sig en del om deras seder och bruk, men tonen är så pass fördomsfull - ett kapitel heter ”The Lazy Little Indian” - att ett ocensurerat nytryck säkert inte kommer på fråga – det är lite synd.

Läst i ett efterhandsperspektiv är en av de åtta verserna i uppslaget om ”First-Grade Cowboy – a Day in His Life” inte särskilt rumsren: ”Next I shoot a lot of Injuns/ And some outlaws, and a bear/ And a coyote and a puma…/ If they happen to be there.” På andra sidor är indianungarna tuffare än blekansiktena även om pappa indianhövdingen läxar upp dem, på stapplig engelska: ”The Daddy Indian lined up all his little Indians and gave them a good scolding: You, he said to the first little Indian, you too much… Me know, Daddy, the first little Indian said. Too much like paleface!” För övrigt såg vi för första gången i våras en prärievarg/coyote långsamt vandra över vägen, fast i New England: tvärstrimmig och inte olik en stor schäfer.

Allt detta för att Berlingske Tidende i Köpenhamn via Kristeligt Dagblad i samma stad nu rapporterar att den språkliga moralpaniken sprider sig i Oslo med omnejd. Det Store Norske Leksikon har plötsligt bestämt sig för att rensa ut ordet indian och ersätta det med urbefolkning, eller i förekommande fall namnet på stammarna, Sioux, Inka osv. En skribent i norska Verdens Gang tycker att ”brugen af ord som indianer og neger er med til at opretholde fordomme” och vidare sägs att ”Den juridiske diskriminering er måske overstået, men de racistiske strukturer bliver fortsat opretholdt og reproduceret gennem vores kollektive hukommelse… I Norge henviser mange til, at det er krænkende at blive kaldt indianer.”

Våra grannar västerut utökar sitt index över förbjudna ord och uttryck, nu med ett i-ord efter den numera omöjliga n-ordet som går tillbaka på niger, latinets färgsubstantiv för svart. Nu stundar nog utrensningens tid också hos oss öster om Kölen, snart slängs väl bibliotekens böcker om rödskinn på bålet. Första belägget för Indian i Svenska Akademins ordbok verkar vara från 1708. Efter att ha klarat av den ”person tillhörande ngn av (Främre) Indiens infödda raser, indier, hindu” kommer exemplen in på ”individ tillhörande Amerikas (”Västindiens”) ursprungliga befolkning”  (eskimåer är undantagna) ”särsk. (i sht förr) om de nordamerikanska indianerna”. Ett citat från 1903 talar om "rödskinn med kopparröd hy, slätt hår, böjd näsa och skarpa drag”. 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Men det skulle nog bli besvärligt att finna alternativ till alla indianorden som är i svang i vårt språk, SAOB listar en mängd avledningar: indian-by, -dans, -dräkt, -folk, -församling, -hövding, -kvinna, -liv, -sim, och –simning, -språk, -territorium, -tjut, ända fram till indian-tält. Den vackra boken i liggande format ”Wia Wua Wampa”, med fjorton av Felix Körlings visor illustrerade av Hilding Nyman varav titelsången handlar om indianer, får nog låsas in i bibliotekens giftskåp samman med översättningarna av den flitige äventyrsförfattaren Karl May (som aldrig kom till Amerika), Edward S. Ellis ”Blockhuset vid Licking-floden” och ”Blockhuset vid Hocking River”, och uppsjön av alla andra indianböcker där rollfördelningen mellan indianer och vita och mellan hjältar och skurkar är klar och tydlig.

 

 

Ivo Holmqvist

Ur arkivet

view_module reorder

sista_kväll erotik

Jag står långt från dig världna blom, finns inget jag mer hade än doftat mig knarkad på dig, din lekamen gör mig blind i bästa, ser dig vackra för allt ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 14 november, 2012

Sannheten

Innledning I uminnelige tider har så vel lek som lærd undret seg over hva som menes med ‘sannhet’ og hva for egenskaper, eller kvaliteter, som gjør at en kan hevde om ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 29 september, 2014

Experimentmässor, igenkänning och julgåvor

Med start på Första söndagen i Advent, alltså den 2 december, kan Svenska kyrkans nya försöksordningar för mässan komma att användas. Ett antal församlingar har fått ansöka om att bli ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 26 oktober, 2012

Är detta en människa? - en reflektion om ondska

Är detta en människa?, frågar sig Primo Levi i hans text med samma namn. Hans litterära beskrivning av de fasor som han genomlevt i förintelselägret Buna i Monowitz nära Auschwitz ...

Av: Marie Hållander | Essäer om litteratur & böcker | 15 juni, 2009

Målarprinsen i arbete (omkring 1905).  Foto: Emil Eiks

Prins Eugen och folkbildningsfrågorna i början av 1900-talet

Övertygad antinazist, liberal demokratianhängare och folkbildare - Mats Myrstener ger oss en inblick i målarprinsen Eugens liv och verk.

Av: Mats Myrstener | Essäer om konst | 09 december, 2017

Free your mind – and the rest will follow

  foto: Henriette Lykke Free your mind – and the rest will follow Sedan drygt femtio år tillbaka har den japanska dansformen Butoh fascinerat sin publik. Butoh är konsten att sudda ut kroppens ...

Av: Johanna Wilkens | Konstens porträtt | 14 augusti, 2007

Remember Manhattan

  Silence (over Manhattan) A black September shadow cloaks the dawn,The City’s once white teeth now rotting stumps,Midst choking dusty embers ether-borne,Its shrunken soundless heart now barely pumps.Infernos upon retribution rise,Fanaticism maddening ...

Av: Guido Zeccola | Allmänna reportage | 11 september, 2011

Who is Charlie?

Alla begrepp flyter in i varandra. Ingenting är längre vad det brukade vara och ingenting är heller hur det ser ut att vara.

Av: Niklas Anderberg | Essäer om litteratur & böcker | 10 december, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts