Johanna forskar kring smärtan

En trafikolycka både begränsade och berikade Johanna Willenfelts liv. I Johannas konstutövande öppnades nya fält upp, bland annat ställer hon frågor kring smärta och kroppsligt medvetande. Härnäst väntar en utställning ...

Av: Nicklas von Matérn | 03 Maj, 2011
Konstens porträtt

Veckan från hyllan

  I somras tillbringade jag en stipendievecka på det en aning speciella pensionatet Kiörningsgården i Nordingrå. Det fanns inget Internet på stället vilket passade mig alldeles utmärkt. En stor distraktion mindre ...

Av: Gregor Flakierski | 27 februari, 2011
Veckans titt i hyllan

Pere Borrell del Caso pionjärverk

Konst utanför ramen

Konsten som alltid gör vad den kan för att spränga alla olika slags gränser, tycks stå villrådig inför den traditionella rektangulära ramen. Men det finns exempel på utbrytningsförsök ifrån både ...

Av: Mathias Jansson | 22 mars, 2015
Essäer om konst

Varför blir inte människans skapelser levande?

Frågan kan tyckas konstig, men den dök upp, när jag såg en annons som förkunnade, att det finns 357 nya delar inuti årets bil. Det satte tankarna i rörelse. I ...

Av: Erland Lagerroth | 31 juli, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Renässans för Rönblom



”Råkefårt, sade handlaren på sin flytande franska och svängde med armen.” H.–K. Rönbloms deckare ”Skratta, Pjazzo” från 1956 inleds i speceriaffären på en lantlig ort där ryktena snabbt tar fart inför en fest hos disponenten på glasbruket, och så följer förstås mord. Rönblom hann skriva tio deckare på ungefär lika många år innan han dog 1965, just innan han uppnått pensionsåldern. Läroverksläraren Paul Kennet som löser gåtorna kring brotten är ingen James Bond-typ: ”Han såg ut som mannen som förlorat sitt paraply. Hans ansikte var menlöst som ett passfoto”. Men han är klurig, om han bara får blossa på sina tre pipor Sadrak, Mesak och Abed-Nego. 
Varifrån Rönblom lånat namnen på Paul Kennets tre pipor visste femtiotalets läsare kanske, men nu är få bibelsprängda nog att känna till det. Sadrak, Mesak och Abed-Nego straffas av Nebudkadnessar när de inte vill dyrka hans avgudastaty av guld, som berättas i Daniels bok. De kastas i en brinnande ugn men har den rätta tron och klarar sig ur elden. Men varför just tre pipor?

Annons:

I fjol kom i nytryck de båda första, ”Död bland de döda”, och ”Höstvind och djupa vatten” som genomgående citerar Hjalmar Gullberg. I tredje numret för i år av Nordisk Tidskrift (som kan läsas på nätet) skriver norrmannen Hans H. Skei läsvärt om Rönbloms detektivromaner som han har många lovord för: ”ypperlige intrige, med fine litterære paralleller og troværdig miljøskildring.” Den flyhänte och flitige Skei är professor emeritus i litteraturvitenskap i Oslo. Hans omfångsrika avhandling analyserade noveller av Faulkners noveller som han också har översatt. Därtill är han ordentligt inläst på deckare. Han sätter Rönblom framför både Stieg Trenter, och Maria Lang som är ännu gladare i citat, något för sentida läsare att snubbla på.

Hans-Krister Rönblom (han var noga med att bindestrecket skulle med också i initialerna) skaffade sig journalistisk erfarenhet från norrländska tidningsredaktioner och sedan i Aftonbladet. Han hade doktorerat i statskunskap på ”Frisinnade landsföreningen 1902-1927” som senare blev Folkpartiet som blev Liberalerna och skrev en bok om svensk tryckfrihet, och året före sin död en annan om spionen Wennerström. Och alltså ett knappt dussin deckare som gärna hade fått bli många fler. I ”Krans åt den sköna” drog han nytta av Shakespeares ”En midsommarnattsdröm” liksom Ingmar Bergman gjorde det i ”Sommarnattens leende”, och Woody Allen i en inte särskilt lyckad parafras på den filmen.

Varifrån Rönblom lånat namnen på Paul Kennets tre pipor visste femtiotalets läsare kanske, men nu är få bibelsprängda nog att känna till det. Sadrak, Mesak och Abed-Nego straffas av Nebudkadnessar när de inte vill dyrka hans avgudastaty av guld, som berättas i Daniels bok. De kastas i en brinnande ugn men har den rätta tron och klarar sig ur elden. Men varför just tre pipor? Det är väl ganska troligt att Sherlock Holmes också finns med i bakgrunden. För honom var särskilt kniviga fall ”a three pipe problem”. Fast om just den saken säger Hans H. Skei inget. Han sätter punkt med att konstatera att några månader efter Rönbloms bortgång kom Maj Sjöwalls och Per Wahlöös ”Roseanna”: ”Etterpå ble ingenting som før”.

 

Ivo Holmqvist

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Domine ad adjuvante me festina

Ty du är vägen, sanningen och ljuset.

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 07 juli, 2016

Annakarin Svedberg

Efter bion

För en del år sedan skrev jag esoteriska sagor och berättelser. Här är en av dem.

Av: Annakarin Svedberg | Utopiska geografier | 14 mars, 2016

E.L. Doctorow. Foto: Mark Sobczak. Wikipedia

E. L. Doctorows Amerika. Del 1

Edgar Lawrence Doctorow född 6 januari 1931 i The Bronx i New York, död 21 juli 2015, var en amerikansk författare som slog igenom 1975 med romanen "Ragtime". Tidningen Kulturens Ivo Holmqvist porträtterar honom med en artikel i två avsnitt.

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 26 juli, 2015

Jag vill hinna se korna

Man snackar om höghastighetståg nu. Det går inte snabbt nog. Vi måste komma fram fortare. Vi har väldigt bråttom. Snart har vi inte tid över till någonting. Jag gillar tåg ...

Av: Stefan Whilde | Gästkrönikör | 04 november, 2010

En strålande jul i Sverige Upplevd av Angelo Tajani

“Jul, jul, strålande jul...” - det tog flera år innan jag förstod dessa ords verkliga innebörd. Den svenska julen är verkligen enastående och dess fantastiska stämning borde spridas ut i världen. Det ...

Av: Angelo Tajani | Kulturreportage | 24 december, 2012

Fredrik F. G. Granlund

Författarpresentation, Fredrik F. G. Granlund:   Jag är Mästaren utan Margarita, en intelligent och tankfull idiot, ett sovande svärd, ett rorschacktest på himlen, ett refuserat Bamseavsnitt, en ambitiös pacifist, vansinnig med förstånd ...

Av: Fredrik FG Granlund | Utopiska geografier | 19 december, 2011

Den finska konsten, mellan modernism och tradition

Historiskt är Finland en avkrok, en väg genom skogen mellan Stockholm och S:t Petersburg, en del av Sverige i sex hundra år och under ryskt styre i drygt hundra …Man ...

Av: Niels Hebert | Essäer om konst | 16 juni, 2008

Malin Bergman Gardskär

Det är inte svenska folket det är synd om

Människor runt om i världen tvingas fly från sina hem, liv och familjer i hopp om att finna en trygghet bortanför sin egen landsgräns. Vi borde vara tacksamma över det ...

Av: Malin Bergman Gardskär | Gästkrönikör | 17 augusti, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.