Konservativa värden

Konservativa litar sällan – som det heter – på dagens sanningar, vetenskapliga rön och modefilosofiska utsvävningar när det gäller moraliska värden. Man sätter istället sina slantar på eviga värden och ...

Av: Claes-Magnus Bernson | 13 januari, 2012
Agora - filosofiska essäer

Kulturförbittring II

Eftersom de värden som vi har haft hittills alltså drar sina slutliga följden, eftersom nihilism utgör den yttersta logiska slutsatsen av våra stora värden och ideal - eftersom vi måste ...

Av: Freke Räihä | 30 december, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Omläsning kopplad till ultrakonservativa ord

Ezra Pound får oss att tänka på Cantos, inspärrad i bur i Pisa, T.S. Eliot, Italien, missat Nobelpris i litteratur, kinesisk lyrik, politisk radiopropaganda, okuvlig fascism, James Joyce och så ...

Av: Bertil Falk | 12 Maj, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Fint väder för Bokmässan. Foto: Belinda Graham

När jag blir en fetkänd författare ...

La Babitz om bokmässan i Göteborg.

Av: Annelie Babitz | 05 oktober, 2015
Gästkrönikör

Olästa och omlästa böcker



I den hög av böcker som ligger på golvet, nere till vänster, har jag äntligen börjat botanisera. De är företrädesvis ”äldre” och svenska, och några – men inte alla – har jag läst tidigare, om än för längesedan. Bland dem Jan Fridegårds Lars Hård går vidare (1951), och Eino Hanskis De långa åren (1965-68). Jag tyckte att Lars Hård var intressant och hade en ärlighet i sin fräna naturalism, och jag uppskattade böckerna med motiv från vikingatiden, främst Trägudars land. Den här boken är i sin lösa komposition kanske inte lyckad som roman, men hans avvisande av den trångsynta puritanismen och sedlighetsfundamentalismen hos bl.a. de falskt kristna sympatiserar jag starkt med.




Det hade även Eino Hanski,som jag som elev vid Majornas H.A.L hade äran att träffa ett par gånger i dennes (och hans frus) bostad i Gathenhielmska kulturreservatet. Som ung pojke upplevde Hanski belägringen av Leningrad, när dagligen tusentals människor gick under av svält och umbäranden. Han tillhörde nämligen en finsk familj, som hade flyttat dit. Boken handlar om belägringen och om resan från staden till Kaukasus och därifrån genom Ukraina och Polen upp till Finland och Sverige.

Annons:

Fridegård hade ”anledning”, som Ekelund kallade det. Han levde under de hårda villkor som tvingar till allvar och äkthet.

Det hade även Eino Hanski,som jag som elev vid Majornas H.A.L hade äran att träffa ett par gånger i dennes (och hans frus) bostad i Gathenhielmska kulturreservatet. Som ung pojke upplevde Hanski belägringen av Leningrad, när dagligen tusentals människor gick under av svält och umbäranden. Han tillhörde nämligen en finsk familj, som hade flyttat dit. Boken handlar om belägringen och om resan från staden till Kaukasus och därifrån genom Ukraina och Polen upp till Finland och Sverige.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I sin detaljskarpa naturalism är boken oerhört skakande. Den visar vad människor kan förvandlas till i fråga om ondska och hänsynslöshet, men den ger också glimtar av godhet och medkänsla. Där finns sålunda, bland alla ohyggligheter, sympatiska skildringar av enskilda människor – exempelvis ett anta ryska och tyska soldater. Hanskis bo är en betydande berättelse och ett viktigt dokument.

I ljuset av denna bryska bakgrund kan möjligen någon oförväntad läsare få idén att jag bara sysslar med det höglitterära eller djupt allvarsamma. Så är det dock inte. Jag föraktar naturligtvis inte den litteratur som är åtminstone förhållandevis ”lättläst”, allmänt och omtyckt och populär (så långt det inte handlar om kändeserionani). Själv uppskattar jag exempelvis Dickens, Twain osv,. Populära svenska författare av utmärkt beskaffenhet är ju exempelvis Frank Heller, Gösta Gustav-Janson, Sven-Edvin Salje och Eric Alexandersson.

En helt annan ”genre” är dock den djupt filosofiska. Exempelvis Marx, som ville påverka opinionen, men också exempelvis Nietzsche, vars Unzeitgemässe Betrachtungenföll i mitt läsande. Så också för övrigt den store och osvenske Lundafilosofen Hans Larsson (Hemmabyar!) och Ivar Lo.

Men om man då hoppar fram och tillbaka i ”tiden” - låt oss bara antyda från Homeros till den nyaste danska poesin. Ja, detta är en av mina allra stadigaste käpphästar. Få ”allmänläsare” - det är åtminstone min fördom – läser vare sig något innan Moberg eller efter vad som för dagen uppmärksammas i DN eller TV:s (utmärkta!) program ”Babel”. Vad som blir läst, eller åtminstone påstås bli läst, är det massmedia uppmärksammar. Men det massmedia uppmärksammar är en glimt av allt som är värt att läsa.

Sällan eller aldrig får vi i massmedia läsa om ens Proust, Shakespeare, Horatius eller Lars Ahlin. Visst kan de händelsevis nämnas, men de blir inte lästa. Inte heller Goethe, Chaucer, Ovidius eller Pound. De finns, javisst, men en stor del blir inte lästa. Jag brukar, nitiskt och elakt, ibland fråga folk vad de tycker om Proust bortsett från Madeleinekakan, eller Goethe bortsett från Werther och stillbilder från Faust. Svaret blir oftast tragiskt kort och intetsägande. Detsamma gäller den svenska litteraturen från Stagnelius och Tegnér över Rydberg och Leffler. Varför är det så? Stagnelius var en stor författare. Tegnér skrev - som Heidenstam mycket mer än nationalistiska verk. Rydberg var radikal. Leffler var på sin tid under 1800-talet en mer sedd dramatiker än självaste Strindberg.

Kvar i högen blev – men förblev inte – Pär Rådströms roman Ärans portar(1954), Tikkanens Brändövägen 8(1975) och Colettes roman Claudine à l’école (1917, 1937)

 

Carsten Palmer Schale

Ur arkivet

view_module reorder

En intervju med Solomon Burke

Robert Cray, Solomon och Ike Turner. Bild: www.thekingsolomonburke.com En Intervju med Solomon Burke Solomon Burke började sin musikaliska karriär med gospel. På det tidiga 1960-talet gick han över till mer "jordnära ...

Av: Mattias Bergqvist | Musikens porträtt | 30 april, 2009

Foto: Guido Zeccola

Svenska jordgubbar

Så var det då åter dags för den årliga jakten på falska jordgubbar. Jordgubbar från fjärran land som olagligt säljs som svenska på den svenska marknaden. Se upp så du ...

Av: Thomas Silfving | Gästkrönikör | 06 juni, 2016

Strindbergs äktenskap och Titanic – om dålig hållbarhet och haverier

August Strindberg blev mycket skakad när han hörde om Titanics undergång den 15 april 1912. Han hade då en månad kvar att leva. Livsverket var fullbordat, några få av de ...

Av: Kurt Bäckström | Essäer om litteratur & böcker | 15 april, 2012

Berlinbiennalen är verklig

Medialiseringen av verkligheten framstår idag "som en serie dokument som snabbt avlöser varandra och producerar ett slags efterfrågan på verklighet - en passion för det reala - som de emellertid ...

Av: Anna Dubra | Essäer om konst | 05 september, 2010

To former for frihet

Dette essayet er om to former for frihet. Den ene beskriver jeg med ‘frihet fra’, mens den andre formen for frihet beskriver jeg med ‘frihet til’. I et stort antall ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 04 juni, 2013

Goya. Häxor. Foto: Sparkit

Förföljelsen och dödandet av häxor och shamaner

Nina Michael om häxors trosföreställningar, svenska häxprocesser och dödsstraff.

Av: Nina Michael | Kulturreportage | 02 april, 2015

Om Frans G. Bengtssons essäer

Frans G. Bengtsson roman ”Röde Orm” ska ges ut i en nyutgåva. Det sa Lars Lönnroth i en streckare (SvB) 9/2  i år. Vilket förlag det gäller nämndes inte men ...

Av: Lennart Svensson | Essäer om litteratur & böcker | 07 mars, 2012

Abstrakt expressionism och Agnes Martin

Modernismen var en konströrelse som ville göra upp med traditionella sätt att skapa konst. Man ville förnya konsten och under 1800-talets sista årtionde började allt fler konstnärer revoltera mot realismens ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 16 juni, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.