Skulptur av fallos i Pompeji

Sapfo och Catullus som antika inspiratörer

Carsten Palmer Schale om den erotiska poesin i antiken: Sapfo och Catullus.

Av: Carsten Palmer Schale | 13 oktober, 2015
Essäer om litteratur & böcker

Pierre Klossowski Roberte Ce Soir Schinkel Pavillon Foto Andrea Rossetti

Målarexorcistens demoner

Om Pierre Klossowskis utställning Roberte Ce Soir, Schinkel Pavillon, Berlin.

Av: Tim Schmidt | 17 Maj, 2017
Essäer om konst

Den utopiska socialismen

De utopiska socialisternas ädla ideal var inte tillräckligt för att skapa ett jämlikt samhälle, hävdade Marx och Engels, som i stället baserade sin kommunistiska vision på handfasta teorier utifrån produktionsförhållanden ...

Av: Björn Gustavsson | 10 oktober, 2009
Essäer om politiken

Three ladies in Cairo. Del VI. Dark ages

Min mormor, Hilda, växte upp i Sundsvall och berättelsen börjar där i och med Sundsvalls stora brand 1888 med hennes mor, min mormorsmor Ragnhild. Många äventyr senare, träffade Hilda den ...

Av: Anne Edelstam | 25 juli, 2014
Utopiska geografier

Ester Blenda Nordström

Ester Blenda Nordström – världens första wallraffare?



En tredjedel in i Fatima Bremmers mycket läsvärda biografi om journalisten Ester Blenda Nordström, "Ett jävla solsken" (Forum) förklaras titeln med ett brevcitat: ”Familjen är orolig (…) De har alltid skämtsamt beskrivit sin ”Essan” som ”ett jävla solsken”. Men den senaste tiden har det varit som om det ljusa, lätta, varma har fördunklats av något.” Ju längre man läser i denna levnadsteckning om en mycket orolig själ, desto mera förstår man att ”ett djefla solsken” (som det nog skrevs) var ett omdöme som rymde omsorg men efter hand också sorg. Biografin försöker också ge svar på vad som kan tänkas ha legat bakom ”något”. 

Män flockades kring henne. Evert Taube skymtar förbi liksom Albert Engström och Gustav Hellström, men mera ihärdigt gruvmagnaten Hjalmar Lundbohm som uppskattade hennes sakkunniga skildringar från Lappland (hennes sympatiserande blick på samerna var inte kolonial) och som nog gärna hade velat gifta sig med henne, trots stor åldersskillnad. En annan som också svärmade kring henne var kritikern John Landquist som gav ett varmt porträtt av henne i en av sina minnesböcker, som Fatima Bremmer citerar intressanta stycken ur.

Annons:

Ester Blenda Nordström blev inte särskilt gammal. Hon var femtiosju år när hon dog 1948, och de sista åren efter en hjärnblödning tolv år tidigare blev allt dystrare, med ensamhet, sjukdomar och alkoholism.

Man kommer att tänka på inledningsraden i Ford Madox Fords ”The Good Soldier”: ”This is the saddest story I have ever heard”. Den sorgligaste av historier – men det hade börjat bra. Journalistfröet Ester Blenda Nordström med en välbärgad borgerlig bakgrund rapporterade om Bondetåget 1914 och svarade den sommaren på en annons som sökte en piga, och så städslades hon hos en bonde, förstås utan att röja sig själv eller det verkliga skälet: att företa ett undersökande reportage om slitet på landet för pigor och drängar och rapportera om det i Svenska Dagbladet (hon hade börjat på Dagens Nyheter). Det blev en rappt skriven serie artiklar som väckte stor uppmärksamhet när de kom i tidningen och som sedan samlades i boken ”En piga bland pigor” som trycktes i många upplagor – det senaste nytrycket kom för tre år sedan på lundaförlaget Bakhåll, med ett läsvärt efterord av Ylva Floreman (också hennes övriga rapportböcker finns nu på det förlaget).

Hon går hårt åt bonden på gården i Sörmland som mest super och slöar på soffan. Han kom sedan med en spökskriven motskrift som också den uppmärksammades och sålde bra: ”Ett pennskaft som piga, svar av Bonn i Taninge”. Hennes arbetskamrater bland tjänstefolket på gården tog inte oväntat illa vid sig och tyckte att hon svikit deras förtroende, något som kanske hände också med de förklädda Jack London i East End, och Günter Wallraff långt senare, medan Göran Palm uppträdde som sig själv när han skrev sina båda böcker från löpande bandet på LM. I ett av kapitlen i ”Tio reportage som förändrade världen” (1982) skriver Otto von Friesen om henne – den boktiteln är täckande: under signaturen Bonsai förändrade och förnyade den unga Ester Blenda Nordström journalistiken i Sverige för gott.

Så kom i raskt takt ytterligare två serier reportage, samlade i böckerna ”Kåtornas folk. Lapparne och deras land” (1916) och ”Amerikanskt, Som emigrant till Amerika” (1923), och sju år senare ”Byn i vulkanens skugga”, om livet i en mycket avlägsen håla i bortre Sibirien sedan hon i hast konvenansgift sig med en av ledarna för en expedition dit. 1919 gav hon ut barn- eller ungdomsboken ”En rackarunge” som blev mycket läst och som följdes av fler. Det verkar troligt att hennes rackarunge inspirerade Astrid Lindgren till Pippi Långstrump. Hon var nog också i släkt med de kavata flickorna hos danskan Karin Michaëlis, som Eva Wahlström hävdade för sex år sedan i sin doktorsavhandling ”Fria flickor före Pippi – Ester Blenda Nordström och Karin Michaëlis: Astrid Lindgrens föregångare”.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Män flockades kring henne. Evert Taube skymtar förbi liksom Albert Engström och Gustav Hellström, men mera ihärdigt gruvmagnaten Hjalmar Lundbohm som uppskattade hennes sakkunniga skildringar från Lappland (hennes sympatiserande blick på samerna var inte kolonial) och som nog gärna hade velat gifta sig med henne, trots stor åldersskillnad. En annan som också svärmade kring henne var kritikern John Landquist som gav ett varmt porträtt av henne i en av sina minnesböcker, som Fatima Bremmer citerar intressanta stycken ur. Fast det var hans hustru Elin Wägner som blev hennes förtrogna och som efter en mångårig paus på nytt väckte liv i vänskapen. Men ”Ett jävla solsken” handlar framför allt om hennes förhållande till (och med) Carin Waern Frisell som en tid var gift med Gustav Hellström - bokens bärande tes är att de hade ett livslångt lesbiskt förhållande. 

Så var det nog, fast de flesta breven dem emellan som skulle kunna visa det svart på vitt är borta. Men vissa foton finns kvar, bland annat när de flängde runt tillsammans på motorcykel. Det är ju inte heller särskilt sensationellt, så här långt efteråt. - Margareta Ståls avhandling "Signaturen Bansai. Ester Blenda Nordström - pennskaft och reporter i det tidiga 1900-talet" lades fram vid institutionen för journalistik och masskommunikation i Göteborg 2002. En koncentrerad sammanfattning finns i Boel Westins artikel om henne i Svenskt biografiskt lexikon som man kan läsa på nätet. Där talas det om hennes ”vitala skrivsätt, där inlevelseförmåga kombineras med klarögd observation” – samma ord kan användas om Fatima Bremmers grundliga och utmärkt läsvärda biografi som är full av medkänsla och klok människokunskap.

 

 

När en ny bok om Karin Michaëlis kom för sex år sedan skrev jag detta:

https://www.dixikon.se/karin-michaelis/

 

Ivo Holmqvist

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Inge Schiöler – Den västsvenske färglyrikern

Stränderna stiger i evig renhet ner pärlemorsvala av sandsom i var skiftande minsta skärva serspeglat himmelens land. Mångfald, enhet är stigen ingen går,ljus som bretts ut av en handsom allt att tyda ...

Av: Thomas Notini | Konstens porträtt | 09 januari, 2013

Du är absolut

Jag står långt från dig världna blom, finns inget jag mer hade än doftat mig knarkad på dig, din lekamen gör mig blind i bästa, ser dig vackra för allt ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 18 mars, 2013

I am still on a stage playing with ideas - A conversation with…

Kaia Hugin is a Norwegian visual artist – here is her website: www.kaiahugin.com – whose “Motholic Mobble” (2008-2013), a series of eight surreal, magical and utterly surprising short videos, has undoubtedly revealed ...

Av: Gianluca Pulsoni | Övriga porträtt | 02 september, 2014

Den internationella läskunnighetensdagen

Lördagen den 8 september, firar varje rättrogen ”etnisk svensk”, för att använda mig av Fredrik Reinfeldts terminologi, Internationella läskunnighetsdagen. Yes meine Damen und Herren, i dag firar vi Internationella läskunnighetsdagen ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 07 september, 2012

Att läsa in människor i sin egen värld

  Så marxist jag är har jag ett fortsatt starkt intresse för historiska personligheter men också hur mer vanligt folk tänker när de gör som de gör. Helt vanliga är de ...

Av: Christer B Johansson | Essäer | 14 juli, 2011

Från utställningen 24 Spaces – en kakafoni på Malmö Konsthall 2013

Illusioner av föränderlighet inom konstens ramar

Vad är konst? Vem skapar den? Benny Holmberg diskuterar konstverkets tillblivelse genom de tre aktörerna konstnär, konstverk och betraktare. Föränderlighet, identitet, rörelse och tid, svaret som ständigt glider undan, men ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 08 mars, 2015

Kolonisterna på Lappmarksmyrarna

Per Albin Andersson. Foto: Familjen I första numret av Tidningen Kulturen 2008 skrev Lilian O. Montmar en artikel under titeln: Eskilstunakolonister på gungfly i Västerbottens väglösa land. I förra påsken hittade ...

Av: Per Albin Andersson | Reportage om politik & samhälle | 14 augusti, 2008

Vårt egentliga ansiktsuttryck är fördolt

HETERONYMENS DRÖM Efter tid av vakna drömmar som är den sovandes verklighet har jag glömt berättelserna men anar att de inte glömmer mig. Som en Victor Eremita klär jag mig på ...

Av: Göran af Gröning | Utopiska geografier | 21 september, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts