Erik Lindegren

Som bilder över kanalens djup, regntunga skyar med rök från stressad kontinent. En dag då vi stod väntande, på öde strand med ögon fästade mot evighet, som vid Shelleys hav en gång då tidens frusna jag blev skuggornas ...

Av: Hans-Evert Renérius | 30 augusti, 2010
Utopiska geografier

En fåfängans marknad, ändå nödvändig

En fåfängans marknad, ändå nödvändig Tidningen Kulturens Guido Zeccola besöker oskuldsfullt Göteborgs bokmässa, diskuterar italienska kungahus med en Bernadotte och lyssnar till Edenborgs obscena predikningar. Jag hade aldrig varit på bokmässan ...

Av: Tidningen Kulturen | 28 september, 2006
Kulturreportage

Varför ”dissipativa strukturer”?

När Prigogine som den förste fick grepp om de system med återkoppling, som konstituerar vår värld, kallade han dem ”dissipativa strukturer”. Efter honom har man sedan mestadels kallat dem ”självorganiserande ...

Av: Erland Lagerroth | 24 november, 2014
Agora - filosofiska essäer

Att dela sitt liv med sig själv

I början av året bestämde jag mig för att läsa om en roman: Fredag eller den andra ön. Jag hittade boken av en slump i en andrahandsbutik och insåg att ...

Av: Daniel Svederud | 15 Maj, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Frances Hodgson Burnett

Du kan aldrig finna samma trädgård två gånger



Trädgården. Drömmen om den egna täppan. Paradiset på jorden. Edens lustgård eller Candides lustfyllda odlande i Voltaires upplysningsroman.
Har du en boksamling och en trädgård så har du allt! 

Omslaget till den utgåvan av romanen Den glömda trädgården visar unga trendiga människor iklädda tenniskläder. Bilden är från filmen, som vann en Oscar för bästa utländska film, men romanens hängivna fans var aldrig nöjda med de friheter som filmen tog med romanen och Bassani själv tog avstånd från filmen.
Giorgio De Chirico. Interno metafisico (con sanatorio)

Giorgio De Chirico. Interno metafisico (con sanatorio)

Annons:

Det hemliga, förbjudna odlandet


Den hemliga trädgården, barnboken av Frances Hodgson Burnett, är trädgårdsterapiboken nummer ett, än idag, och ligger helt rätt i tiden. Trädgårdsarbete och hemodlat verkar kunna bota det mesta, enligt dagens rön. En promenad i en trädgård är utmärkt friskvård. Att vara i en trädgård och att ägna sig åt växter är oöverträffat nyttigt för sorgearbete. Gangstaodlingar i förslummade delar av Los Angeles lär ha botat hela områden från kriminalitet och övervikt och snabbmatskonsumtion. Heja trädgårdens läkande krafter! Det hemliga, det förbjudna (och olagliga) odlandet blev till sist prisat, uppmärksammat och uppmuntrat. Både i Den hemliga trädgården och i dagens Los Angeles.

Trädgården i Den hemliga trädgården står för allt som är friskt och nyttigt och glädgefyllt. Den står för kärleken, livet och friheten. Den hemliga trädgården befrias av barnen som hittar nyckeln till den och trädgården i sin tur befriar dem som öppnar den och tar hand om den.


Ordning och reda och ren skönhet

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I konstens värld är den väl anlagda trädgården ett ideal. Kanske en förebild för renässansens välplanerade städer?

Ferrara är en av de mest välplanerade av alla de norditalienska renässansstäderna, med långa, raka gator i rutnät och regelbundna piazzor. Denna gamla stad är känd för sin skönhet, sitt lugn, sin renhet och sin ordning. Under det första världskriget bodde Giorgio de Chirico i Ferrara. Chirico var verksam som konstnär i staden när Giorgio Bassani föddes, den 13 april 1916. Chiricos drömlika målningar och dess speciella atmosfär går hand i hand med Bassanis skildringar av sin ungdoms hemstad.

Renässans för renässansträdgården

Bassani och Chirico har båda två skapat oförglömliga trädgårdar inspirerade av renässansens Ferrara. Romanen Den förlorade trädgården innehåller en av litteraturhistoriens stora trädgårdar.

Redan från början, redan i förordet, avslöjas att alla i familjen Finzi-Contini kommer att hamna i de nazistiska koncentrationslägren och läsningen blir en bitterljuv upplevelse - det här är en förlorad värld.

De långa eftermiddagarna med tennismatcher och umgänge och drinkar blir som en frusen bubbla i tiden, precis som en Chirico målning.


En del av Italiens historia 

Nutida läsare kanske frågar sig varför inte judarna i Ferrara flyr, varför stannar de kvar?

En del av svaret kan vara att judarna är en del av Italiens historia, många har kommit till Italien från olika delar av världen, därför finns det till exempel många olika synagogor i Ferrara, som skildras i romanen. Alla vill ha sin synagoga, en som är kopplad till just deras kultur. Fascismen var från början inte antisemitisk, Mussolini hade en judisk-venetiansk älskarinna, men situationen för judarna förändrades i och med att Mussolinis fascister allierade sig med det nazistiska Tyskland 1938.

Tennis - en trendig sport i tiden

Den glömda trädgården är inte en självbiografisk roman - men den är baserad på verkliga händelser, som att judarna plötsligt inte fick vara med i tennisklubben. Tennis var en trendig sport på denna tid, och tennis är ett viktigt motiv i romanen.

Michelangelo Antonioni, som blev en av Italiens mest framgångsrika filmregissörer, spelade tennis i samma klubb som Bassani och märkte att alla hans judiska vänner plötsligt försvann från klubben, inklusive Bassani.

Bassani hade tur och överlevde kriget, lämnade Ferrara och levde större delen av sitt liv i Rom. Sin fru träffade han under en tennismatch.

Oscarsbelönad filmversion

Omslaget till den utgåvan av romanen Den glömda trädgården visar unga trendiga människor iklädda tenniskläder. Bilden är från filmen, som vann en Oscar för bästa utländska film, men romanens hängivna fans var aldrig nöjda med de friheter som filmen tog med romanen och Bassani själv tog avstånd från filmen.

I romanen är det så mycket som är underförstått, så mycket som kanske händer, men det är inte säkert, medan i filmen är allt uttalat och det finns inget utrymme för spekulation.

Du kan aldrig besöka samma trädgård två gånger

Trädgården som symbol i romanen är mycket intressant. Huvudpersonen missar först att se den fantastiska trädgården, för han är upptagen med att gömma sin cykel. Först flera år senare får han tillfälle att besöka den. Men då är det ju inte samma sak.

Det är som om barnen i Den hemliga trädgården inte skulle ha hittat nyckeln förrän de blivit vuxna, och då hade det ju varit för sent, både för dem och för trädgården, som varit bortom all räddning.

 

Belinda Graham

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Den orientaliska dansen  i Kyss henne

Kulturfarans förvandling till äkta svensk kulturskatt

Sommar och sol och friluftsteater som folknöje. Folkkära skådespelare (kända från fina teatrar och populära filmer) uppträder under sommaren bland träd och buskar, i parker, i slottsträdgårdar eller vid ...

Av: Belinda Graham | Essäer om film | 29 augusti, 2016

Freke Räihä

En dikt till den döde gubbpoeten

Det är något symptomatiskt med att en av Sveriges främsta uttolkare av svenskhet är invandrare. Jag kommer inte undan det. Och likaså hur diktaren gick i exil från nationen för ...

Av: Freke Räihä | Utopiska geografier | 13 februari, 2015

Christina Sassner – Prolog till ( stämningen tassande toffelburen )

Det här är prologen till novellsamlingen [ stämningen tassande toffelburen ] med lyriskt laddade surrealistiskt socialrealistiska noveller utan kommatecken med feministiska förtecken. Jag skriver och läser och lär ut. Jag skriver ...

Av: Christina Sassner | Utopiska geografier | 04 juni, 2012

Duccio di Buoninsegna Den sista måltiden

Det nya förbundet

”När de hade sjungit lovsången gick de ut till Olivberget!”

Av: Hans-Evert Renérius | Gästkrönikör | 02 april, 2015

Bortglömd diktare jubilerar

Det jubileum som tilldrar sig den kulturintresserade publikens huvudintresse detta år, måste utan vidare vara Richard Wagner-jubileet. Mer i skymundan kan man notera 200-årsminnet av det tyska befrielsekrigets store skald ...

Av: Simon O. Pettersson | Litteraturens porträtt | 17 december, 2013

Frilans – en livsstil i utdöende? Nedslag i Allan Löthmans bildvärld

1976 var ju faktiskt frågan om Väst eller Öst först skulle ösa iväg sina kärnvapenmissiler och de överlevande vakna upp i totalt mörker under stoftmolnen, i en nukleär vinter som ...

Av: Tomas Löthman | Essäer om litteratur & böcker | 19 februari, 2012

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen Del 16

Ännu kortare berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen.

Av: Ulf Stenberg | Stefan Whilde | 24 juli, 2017

Liv Strömquist och äktenskapets baksida

Porträttet ingår i Christer Järeslätts projekt REFRICATER. Hela porträttserien visas på Hotel Tylösand 27 juni - 31 augusti. Liv Strömquist är en av senare års mest omskrivna serietecknare. Hennes rättframma ...

Av: Jimmy Wallin | Litteraturens porträtt | 30 juni, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.