Malin Bergman Gardskär

Jag medicinerar, därför finns jag

Jag har inget emot alternativa behandlingsmetoder även om jag inte sträcker mig alltför långt inom dess ramar i hopp om att finna bot och bättring. Nej, jag vill slå ett ...

Av: Malin Bergman Gardskär | 18 september, 2015
Gästkrönikör

Han gör det här för att han måste

Musikartist, radiopratare, skribent och nu senast programledare för SVTs "Filmkrönikan". Navid Modiri har hunnit med mycket.  Till hösten släpper han en tredje skiva tillsammans med bandet Gudarna.

Av: Tim Sterner | 25 juli, 2008
Musikens porträtt

Det är vår..!

Snön smälter blöt på marken. Kommit små vårblommor, Krokus eller Snödroppe. Dagarna blir långa nu, skönt att va ute mer. Solen värmer mycket mer. Varmare luft, det är härligt. Knopparna på träden ...

Av: Suzan Yassine | 11 april, 2011
Utopiska geografier

Freddie Wadling avled den 2 juni 2016 sextiofyra år gammal. Foto: Michael Winnerholt.

Själssångaren

Peter Sjöblom berättar om minnen, musiken och sorgen efter Freddie Wadlings bortgång.

Av: Peter Sjöblom | 06 juni, 2016
Musikens porträtt

Horatius

Varaktigare än koppar och hållbarare än brons: Horatius på nytt




”Exegi monumentum aere perennius” – den romerske skalden Horatius som levde 65-8 f.Kr  hävdade självmedvetet att han med sin diktning rest ett monument varaktigare än koppar (just de tre orden lånade polyhistorn Harry Järv till titeln på en av sina lärda essäsamlingar). Och det stämmer ju, fortfarande efter tvåtusen år läser vi Horatii oden och epoder.




 

 

(Att Gunnar Harding och Tore Janson genomgående skriver f.v.t. i stället för f.Kr. passar kanske i vår alltmera avkristnade tid, men jag har lite svårt att inse att den nymodigheten skulle vara nödvändig).

Annons:

Tolkningarna och översättningarna flödar fram lika ymnigt som alltid, på svenska nu senast i ett vackert urval av hans sentida kollega Gunnar Harding i samarbete med Tore Janson som är emeritus professor inte bara i latin utan också i afrikanska språk, säkert en sällsynt kombination.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

De har tagit med odet III:30 men de översätter det lite annorlunda. Här är de fyra första raderna i deras tappning:

”Monumentet jag rest, hållbarare än brons

Skall likt en pyramid stå majestätiskt högt.

Inget frätande regn och ingen nordlig vind

Som otyglad drar fram mäktar förstöra det.”

Också på några andra bekanta ställen avviker deras version något från de gängse: ”carpe diem” (alla som sett Robin Williams i filmen ”Döda poeters sällskap” vet hur revolutionerande explosiv den uppmaningen kan vara) blir nu till ”Plocka din dag”, och kommentaren upplyser att carpere har grundbetydelsen att plocka, bland annat blommor och frukt: ”Sammanställningen med diem ”dag” är djärv, och av allt att döma okänd före Horatius.” Det vackra omslaget är därför välvalt, det visar en detalj av en målning från Stabiae nära Pompeji, med en kvinna som plockar en blomma från en buske.  

Originalets ”Dum loquimur, fugerit invida/ aetas: carpe diem, quam minimum credula postero” (I:11) blir lika eftertänksamt livsvist i denna nya svenska version ”Medan vi talas vid/ har vår tid redan flytt. Plocka din dag, tro ej på ännu en.” – Hardings och Jansons korta inledning på knappt tio sidor är mycket bra och upplysande, liksom deras koncentrerade förklaringar till de trettiofyra dikterna i urvalet, med en avslutande exkurs om de olika versmått Horatius använde sig av: det sapfiska, det alkaiska, de olika asklepiadeiska, och det archilochiska.

Fast deras rekommendationer till vidare läsning är nog lite väl knapphändiga. Där nämns Tore Jansons egen ”Romare och romarinnor” och hans artikel ”Den svenske Horatius” i De Nios litterära kalender för 2010, samt Carl-Göran Ekerwalds bok om Horatius. Men Ivar Harries ”Poeten Horatius” kunde gärna ha fått komma med också, liksom Emil Zilliacus behagliga essä ”Vid brasan med Horatius”. Bland mängden av tidigare svenska Horatius-översättningar listas den senaste fullständiga, av Göran Svärd, liksom Ebbe Lindes tre volymer i Forum-biblioteket från 1959-63, böcker som jag haft glädje av.

Det hade jag också av en mycket tidigare försvenskning som naturligt nog inte nämns här, den har säkert varit utgången ur bokhandeln i ett sekel eller mer. När jag för drygt femtio år sedan gick i gymnasiet hittade jag bland morfars böcker ett tunt lite häfte med gult omslag som jag och mina klasskamrater på latinlinjen fick god nytta av, L. F. Kumlins prosaöversättning av Horatius. I företalet ursäktade sig denne lektor vid Högre allmänna elementarläroverket i Strängnäs (fast stavat Strengnäs, boken var från 1865) att han med detta verk ”inte avsåg att lägga hyende under den uppväxande generationens maklighet”. Men det var just vad han gjorde. Många generationer av lata latinelever drog nytta av hans skrift som blev en mjuk kudde under deras lättja.

Under den obligatoriska morgonbönen hukade vi i bänkarna och ögnade igenom Kumlins vademecum, och så kunde vi leverera en lite stapplande men någorlunda godtagbar utläggning av Horatii oden och epoder. Vår latinlektor genomskådade oss förstås (han hade kanske själv en gång dragit nytta av samma bok) men han höll god min. Kumlins försvenskning av Horatius var en bra lathund och en åsnebrygga som visade vägen genom de latinska labyrinterna, en ”pons asinorum” till hjälp för både en studiosa och en studiosus.

(Att Gunnar Harding och Tore Janson genomgående skriver f.v.t. i stället för f.Kr. passar kanske i vår alltmera avkristnade tid, men jag har lite svårt att inse att den nymodigheten skulle vara nödvändig).

 

FAKTA 

Horatius

Plocka din dag : oden i urval och översättning av Gunnar Harding och Tore Janson

Wahlström & Widstrand

 

 

Ivo Holmqvist

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Vladimir Oravsky

Några meningar om något som du är välbekant med men som du av…

Många, riktigt många, hörde av sig som en reaktion på mina rader betitlade ”Hur och varför jag minns Ingvar Holm”. Så här kunde reaktionerna lyda: ”… Jag fick Ulf Gran i ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 20 februari, 2017

Vem är rädder för vargen här?

Jakob (1785 – 1863) och Wilhelm Grimm (1786 – 1859) hör till 1800-talets stora europeiska kulturpersonligheter. De var språkforskare, sagosamlare, bibliotekarier och upptäckare och påverkade sin samtid genom att bana ...

Av: Lilian O. Montmar | Essäer | 24 februari, 2012

ICA och de svarta kärnfria druvorna

Som boende mitt emellan Jönköping och Linköping i Ödeshög har vi en oerhörd bas, två rätt så stora och starkt växande städer med högskola respektive universitet. Häromdagen var jag på sammanträde ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 15 januari, 2014

Wittgenstein och civilisationen

”Den tidigare kulturen kommer att bli en ruinhög och till slut en askhög, men andar kommer att sväva över askan” Ludwig Wittgenstein (1889-1951) är, hur man än ser på saken, en ...

Av: Carsten Palmer Schale | Agora - filosofiska essäer | 20 december, 2012

En resa till dagens ände. Om Denise Mina

Himlen ligger som ett lock över staden. Det är grått och kallt, vinden viner vasst och snålt genom gatorna och ett isande regn tycks falla vareviga dag. Här härskar nöden ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 02 augusti, 2010

Finns det liv på Mars?

Bilden av planeten Mars har förändrats under det senaste århundradet. Denna mystiska planet som tyckes gömma många mysterier är idag inte lika intressant för gemene man. Men det kan komma ...

Av: Alexander Sanchez | Essäer | 24 september, 2011

Alexander Fleming Penicillinets upptäckare

Alexander Fleming, föds6 augusti1881, och växer upp tillsammans med sju syskon på fårfarmen Lochfield i Darvel, Skottland.Han gifter sig 1915 med Sarah Marion McElroy. De får sonen Robert Alexander Fleming är ...

Av: Kjell Ekborg | Kulturreportage | 28 april, 2014

G.K.Chesterton (1874-1936) Dikter i översättning av Erik Carlquist

G.K.Chesterton (1874-1936) är mest känd för sina berättelser om Fader Brown, den okarismatiske prästen som löser svåra detektivgåtor genom sina teologiska insikter. Själv konverterade Chesterton till katolicismen 1922. Chesterton var dessutom ...

Av: G.K.Chesterton | Utopiska geografier | 12 augusti, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.