”Gravest Hits” – de två första singlarna i form av en tolvtums-EP

Bandet som Gud glömde men som Djävulen älskade

Med Peter Sjöblom som ciceron återvänder Tidningen Kulturen till det sista sanna rock'n'roll-bandet The Cramps.

Av: Peter Sjöblom | 09 Maj, 2015
Essäer om musik

Isabella Lundgren

Den osjälvständiga individen och den bedrägliga gruppmentaliteten

Självkännedom och kritiskt tänkande gör oss mindre lättmanipulerade. I en tid där vi allt oftare löper risken att manipuleras och förledas av de som utövar makt över oss, är detta ...

Av: Isabella Lundgren | 27 juli, 2017
Essäer om politiken

Riva ner och bygga nytt – eller hur man demolerar en konstinstitution

I hörnet står en maskin som snurrar ett järnklot runt sin egen axel. Varje gång järnklotet träffar betongväggen i galleriet ryker dammet och murbruk faller ner på golvet. Som en ...

Av: Mathias Jansson | 22 december, 2014
Essäer om konst

"hennes sanna namn är att vara någon annan". Intervju med Bo Gustavsson

Att en oanständig bok samtidigt kan vara den vackraste... det är något fullständigt skandalöst. För mig som tidigare läst Bo Gustavssons böcker (dikter, essäer, etc.) ter sig Howdy, jag är ...

Av: Guido Zeccola | 30 april, 2013
Litteraturens porträtt

Hans Kirk

Den kollektiva blickens mästare



Hans Kirk, född 1898 i Hadsund och död 1962 i Köpenhamn, var en av de första att introducera den kollektiva romanen inte bara i hemlandet Danmark men också i världslitteraturhistorien. Han gjorde det med romanen Fiskerne som också var hans debutroman.



Om den danske författaren Hans Kirk


De flesta av Kirks romaner är genomgående arbetarskildringar. Själv var Kirk inte av arbetarbakgrund utan läkarson. Han kom själv att utbilda sig till jurist. Författarkarriären kom dock att ta över helt och prägla hela Kirks yrkesverksamma liv.

Annons:

Romanen publicerade för första gången 1928 och den blev omgående en smärre succé både hos kritiker som hos den bredda läsande danska allmänheten. Som succé har romanen hållit sig stark bland läsande danskar också in i våra dagar. 1977 gjordes dessutom av Dansk TV en TV-serie baserad på romanen som på nytt spred verket och Kirks övriga litterära gärning vidare till en bredare dansk allmänhet.

Genast med sin debutroman visade Kirk prov på hur man bemästrar skrivandet av den kollektiva romanen. På många sätt kan man se Fiskerne som ett ideal för hur man på bästa kreativa sätt utnyttjar de berättartekniska möjligheter som kollektivromanen skänker.

I Fiskerne får vi följa en grupp av religiösa Västerhavsfiskare anslutna till den så kallade ”indremissionska” föreningen, en dansk evangelisk-luthersk missionsorganisation inom den danska folkkyrkan, som har beslutat att skapa sig ett nytt liv i Limfjorden. Redan i den inledande scenen av romanen, när fiskarna står samlade vid stranden för att möta sina efterkommande kvinnor och barn, använder sig Kirk av den kollektiva romanens kreativa möjligheter fullt ut.

Det vi möter i denna första scen i romanen är en med bredd pensel målande beskrivning av dessa människors gemensamma öde i form av det nya liv, sin pietistiska och kristet fundamentalistiska missionerande kallelse och det hårda arbete och tuffa naturliga livsbetingelser som de är ställda att leva under. Kirk håller sig dock inte bara där i sitt berättande, han låter läsaren också ta del av de enskilda individerna genom att i förbifarten också detaljbeskriva var och en av dem. Kirk var redan med debuten Fiskerne högst medveten om att den verkligt fullgoda och fullödiga kollektiva skildringen är meningslös genom att bara se till de stora gemensamma nämnarna utan att också med samma inlevelse samtidigt se till varje enskild personlig komponent.

De flesta av Kirks romaner är genomgående arbetarskildringar. Själv var Kirk inte av arbetarbakgrund utan läkarson. Han kom själv att utbilda sig till jurist. Författarkarriären kom dock att ta över helt och prägla hela Kirks yrkesverksamma liv.

Inspirationen till Fiskerne hämtade Kirk från sina tidiga semestervistelser i Harboørevars folkliv, som han upplevt på nära håll, var starkt präglad av en indremissionsk fiskarkultur. Romanen präglades också starkt av Kirks sedan tonåren politiskt ideologiska övertygelse som kommunist och marxist. Den historiematerialistiska grundsynen syns genomgående i hela Kirks författarskap, och just arbetarklassens gemensamma öde och kamp blir i stort sett det stora centrala temat i sig i de av hans romaner som är kollektivt drivna.

Hans ideologiska övertygelse hade givetvis inverkan på hans romaner Daglejerne (1936) och De nye tider (1939) som följde efter Fiskerne. Även dessa romaner är kollektivromaner och ingår in vad man kan kalla en trilogi av kollektivromaner tillsammans med Fiskerne. Samtliga tre böcker skildrar ingående och insiktsfullt utvecklingen från ett gammalt bondesamhälle till ett fullt utvecklat industrisamhälle.

Om Fiskerne skildrar ett fortfarande dominerande bondesamhälle så skildrar romanen Daglejerne, genom vilken Kirk än mer kom att in till perfektion utveckla den kollektiva romanen, snarare det historiska skedde där bondesamhället snabbt håller på att omvandlas till industrisamhälle. Romanens handling drivs fram av skildringen av ett kollektiv av småbönder och lantarbetare i den lilla staden Alslev där det nya industrikapitalet bygger upp och etablerar en cementfabrik på mager jord.

Fattigdom, arbetslöshet och missväxt gör lokalbefolkningen till en enkel grupp att rekrytera till fabriken. De blir inkastade i en ny tid som lönearbetare och utgör själva stommen genom sin arbetskraft i det industrisamhälle som håller på att byta ut och i grunden ersätta det gamla bondesamhället. Trots att de som arbetare är oumbärliga denna nya samhällsutvecklings fortskridande är de mänskliga konsekvenser under vilka de lever under en ständig social som ekonomisk kamp. Kirk skildrar här det arbetande kollektivet, precis som i den senare romanen De nye tider, utan det överromantiserande av arbetare och proletariat som ofta är vanligt förekommande hos skildrare av arbetaklassen bland författare med samma ideologiska driv och frånvaro av egen arbetarklassbakgrund.

I den efterföljande romanen De nye tider får man åter stifta bekantskap med karaktärerna och samhället Alslev. Nu har industrisamhället helt kommit att dominera över det gamla bondesamhället. Nu har dock också den sociala och politiska medvetenheten bland arbetarna ökat. I handlingen får vi följa arbetarrörelsens framväxande organisering, strejker och ett hotande första världskrig. Karaktärerna behandlas i Den nya tiden i både med och motgång, och precis som i sina två föregångsromaner ytterst levande både i sin kollektiva gestaltning som i sina individuella gestaltningar.

Kirks egna politiska kamp skulle inte sakna dramatik. Som medlem av Danmarks kommunistiska parti blev han under den Nazityska ockupationen av Danmark arresterad och förd till interneringsläger i Horseröd. Vidare deportation till koncentrationsläger lyckades han dock undkomma genom att 1943 fly fångenskapen i interneringslägret. Efter kriget fortsatte han sin politiska kamp som medarbetare i den politiskt röda Land og Folk vilken utgavs av Danmark kommunistiska parti mellan åren 1945 och 1991, samt genom sin fortsatta litterära gärning.

Kirk har fått ett visst renommé även långt utanför Danmark, och han har översatts till de flesta stora språk, men ingenstans vördas han som i sitt hemland. På svenska gavs Fiskerne, Daglejerne och Den nye tider ut mellan åren 1955 och 1957 med titlarna Fiskare, Daglönare och En ny tid på förlaget Arbetarkultur i väl genomförda översättningar av Sam Johanson.

 

 

Tommy Gunnarsson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

54. Erik

Erik skrev. Ord efter ord. Sida efter sida. Fingrarna värkte av att spreta över tangentbordet hela dagarna, han var frusen ända in i märgen av allt stillasittande. Han satt hemma ...

Av: Erik | Lund har allt utom vatten | 04 januari, 2013

En hobbit, tretton dvärgar och möjligen en drake på slutet

Regissören Peter Jackson är igen aktuell med ytterligare ett mastodontverk. Efter trilogin ”Sagan om Ringen”, har det nu blivit dags för Peter Jackson att ta sig an ”Hobbiten” som även ...

Av: Belinda Graham | Essäer om film | 09 januari, 2013

Foto: Johan Werkmäster

Jeansens historia börjar i Bayern

Jeansen föddes inte i Bayern. Det gjorde däremot dess skapare Levi Strauss, närmare bestämt i Buttenheim i forna stamhertigdömet Franken i den tyska delstatens norra trakt. Hans barndomshem på Marktstrasse ...

Av: Johan Werkmäster | Kulturreportage | 13 februari, 2016

Foto Gilda Melodia

Inuti och inpå huden

Religionen skulle försvinna, trodde tänkare som Emile Durkheim och Karl Marx. Människan skulle frigöra sig. I dagens samhälle ser vi en förändring från människa som samhällsvarelse till individ, som hellre ...

Av: Gustaf Redemo | Essäer om religionen | 14 oktober, 2015

Veckan från hyllan. Vecka 12-2013

Det har valts en ny påve, alltid en spännande och viktig tilldragelse, i synnerhet som själva valet har sina egna mycket speciella ceremonier och tillvägagångssätt. Själva valet kallas för konklav, conclave ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 16 mars, 2013

Hector Berlioz. Lithographie de Charles Baugniet

Med både måttlösa och tygellösa känslor

Även om Berlioz' personlighet framstår som mindre sympatisk, kan ingen frånta honom äran av att ha skapat ett musikstycke som i högsta grad angår även vår tids människor.

Av: Eva-Karin Josefson | Kulturreportage | 23 december, 2015

Den indre sammenhengen mellom venting og følelser

Innledning Emnet for artikkelen min er den begrepsmessige sammenhengen mellom venting og følelser. Resonnementet mitt er slik. For det første, venting som fenomen må læres, venting faller ikke under studiet av ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 28 september, 2013

Veckan från hyllan. Vecka 21-2013

Veckans megahändelse, och pseudo dito, är utan tvekan Eurovisionsschlagerfestivalen i Malmö. Gapigt, glittrigt, hurtfriskt, inställsamt och utslätat. Ett evenemang som säger ganska mycket om vår tid. Och så har Arktiska rådet ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 18 Maj, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.