Jag ropar

Jag ropar en varm tunga öppnar en sångs tillblivelse Har i vändpunkten ropet som är ett direkt tilltal där randen av fuktighet möter . En tunga söker en mun En blick är funnen I ett stenröse en röst begraven ...

Av: Hebriana Alainentalo | 11 januari, 2007
Utopiska geografier

Kurt Peter Larsen har tappat minnet

Den danske författaren Kurt Peter Larsen, översatt till engelska, polska, tjeckiska, svenska, tyska, holländska... och vars pjäs "AAAHR!!!" blev utsedd till vinnare av den världsomfattande dramatävlingen utlyst av International Playwrights ...

Av: Vladimir Oravsky | 22 oktober, 2008
Gästkrönikör

14. Kjell

Kjell öppnade locket på brödburken. Därinne låg ett allt för stort mörkt bröd som borde ätits upp för länge sedan. Det var hårt och fullt med gryn och skal som ...

Av: Kjell | 16 mars, 2012
Lund har allt utom vatten

Barnet Felicia

Efter att ha läst åtskilliga recensioner, krönikor och intervjuer angående boken Felicia försvann vill jag nu genom egen läsning skapa mig en förståelse av texten och det tänker jag göra ...

Av: Else-Britt Kjellqvist | 17 januari, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Om det katolska bidraget till den europeiska civilisationen



Marcus Myrbäck om Thomas E. Woods Katolska kyrkan och den västerländska civilisationen




Hur som helst är dock Woods bok en ögonöppnare för alla de som tänkt och tänker att kyrkan enbart varit den förtryckande och vetenskapsfientliga institution den ofta målas upp som i olika sammanhang. Woods visar gång efter annan med ovedersägliga fakta hur kyrkan lämnat avgörande bidrag till den europeiska kulturen.

Annons:

Jag brukar tänka att de flesta av oss här i väst är kristna. Kristendomen genomsyrar på djupet vilka vi är och det samhälle vi lever i. I tvåtusen år har vi varit kristna här i Europa, där den enskilde individens möjliga avståndstagande gentemot kristendomen och kyrkan inte förändrar särskilt mycket; till de stora traditionsskikten är individen bunden, vare sig hon vill det eller inte, vare sig hon är medveten om det eller inte. Det handlar alltså inte om att hon måste bekänna att Jesus är Herre för att vara kristen i denna bemärkelse; inflytandet ligger på en djupare nivå än så.

Det religionskritiska tänkandet har ägnat ungefär 200 år med att försöka avväpna det religiösa medvetandet. Men den kristna stommen för vårt samhälle grundar sig inte bara i begrepp och tankefigurer filosofin kan avväpna. Vår kristna ryggrad består också av handgripliga institutioner, som stått på marken i årtusenden, vilka inte kan avväpnas med samma medel: vi har hela discipliner, yrkeskårer och institutioner som är sekulariserade kristna enheter, sekulära till skepnad men kristna till ursprung och väsen. Både för den som nu börjat nicka och för den som skakar på huvudet vill jag föreslå den amerikanske historikern Thomas E. Woods mycket läsvärda Katolska kyrkan och den västerländska civilisationen (Catholica 2015).

Woods huvudtes är nämligen att att katolska kyrkan, i stället för att vara den djupt förtryckande och vetenskapsfientliga institution som den ofta framställs som i populärkultur och i andra sammanhang, i själva verket är grunden till den västerländska civilisationen. Kristendomens inflytande på den europeiska historien och de europeiska samhällena är så omfattande till den höga grad att kyrkan inte bara kan sägas ha satt avgörande avtryck på vår civilisation – det var ”ofrånkomligen Katolska kyrkan som byggde den västerländska civilisationen”. 1

Författaren företar sig uppgiften att steg för steg gå igenom alla de bidrag kyrkan gett den europeiska civilisationen. Han går till exempel igenom de institutioner kyrkan och kyrkans folk antingen själv grundade eller förvaltade och vidareutvecklade från det romerska riket (bland andra universiteten, biblioteken rättssystemet, sjukhus) och de vetenskapliga discipliner, upptäckter och redskap som antingen utarbetades av eller danades på djupet av kyrkans folk (seismologin och geologins framväxt till exempel – det är omöjligt att i denna text sammanfatta alla de vetenskapliga upptäckter och redskap som forsar förbi i Woods framställning).

 

Viktigare än enskilda bidrag till vetenskapliga discipliner och upptäckter är dock att Woods framhåller att kristendomen som trossystem tillhandahöll en världsbild som möjliggjorde ett vetenskapligt betraktelsesätt gentemot verkligheten, och härmed alltså banade väg för den vetenskapliga revolutionen. Han skriver genom att hänvisa till en annan forskare: ”En av Jakis centrala teser är att det inte var någon tillfällighet att vetenskapens födelse som ett självupphållande områda för intellektuell strävan inträffade i en katolsk miljö. Vissa grundläggande kristna föreställningar har, menar han, varit ovärderliga för den vetenskapliga tänkandets framväxt”.2

Woods nämner att medan många andra högtstående kulturer har betraktat ”universum som en ofantlig organism som styrdes av en mängd gudomar” där ”skapade ting hade sina egna tankar och viljor”, någonting som ”hindrade vetenskapens växt genom att den gjorde idén om oföränderliga naturlagar till något främmande”.3 Den kristna världsbilden utgår däremot från att Gud är transcendent gentemot världen, att världen är att likna vid en självreglerande maskin med regelbundna lagar.

Antagandet att världen är regelbunden och lagmässigt uppbyggd var den nödvändiga möjlighetsbetingelsen för att naturvetenskapen skulle kunna växa fram. Här är ett exempel på att kyrkans kanske största bidrag ligger inte nödvändigtvis ligger i enskilda vetenskapliga bidrag till den västerländska civilisationen, även om dessa otvivelaktigt varit mycket betydelsefulla. Djupare än detta ligger emellertid kyrkans tillhandahållande av principer, av en vägledande världsbildshorisont som var en förutsättning för upptäckandet och skapandet. Förutom principen om verklighetens regelbundna struktur hävdar Woods till exempel också djärvt att den kristna tanken att materien, gentemot ikonoklasmen inom bland annat judendom och islam, är god och att den kan visa hän mot den gudomliga verkligheten, någonting som möjliggjorde och sporrade intresset för all avbildande konst.

 

Två andra viktiga saker Woods framhåller som kyrkans förtjänst är dels munkarnas betydelse för förvaltandet av den antika litteraturen (som troligen hade gått förlorad om inte munkarna föresatt sig att i mängder kopiera antika manuskript av många vilka det bara fanns ett bevarat exemplar från antiken) och dels kyrkans betydelse för folkrättens uppkomst. När vetskapen om hur européerna behandlade de koloniserade indianerna nådde katolska teologer i 1500-talets Spanien väcktes hos dessa teologer en filosofisk-teologisk reflektion om människans absoluta värde oavsett vilket folk hon tillhörde eller vilken ställning hon hade som individ i ett samhälle. Dessa teologer (bland annat den kände de Vitoria) började ifrågasätta denna spanjorernas behandling mot indianerna. Detta ifrågasättande satte kanske inte alltid ett avtryck på det faktiska förfarandet från kolonisatörernas sida. Men det viktiga är här, vilket Woods understryker med ett citat från Mario Vargas Llosa, att Europa är den första civilisation vi känner till som systematiskt börjat att ifrågasätta sig själv och sitt handlande.4

En tankegång som inger vördnad. Jag vill dock understryka att kanske bortom författarens kännedom finns det andra kulturer som liksom den västerländska sysselsatt sig med ett liknande systematiskt ifrågasättande.

 

Om någon kritik skall dryftas vill jag hävda att Woods i sitt företag att bevisa hur kyrkans inte alls varit denna nedbrytande och förtryckande institution ibland rör sig mot den andra ytterligheten – kyrkan har nästan aldrig gjort någonting dåligt och den står för allt gott som finns i vår kultur! Därtill bör det påpekas att Woods bok i stora stycken är ett lappverk där mycket av arbetet ligger i att redogöra och hänvisa till andra forskares insatser.

 

Hur som helst är dock Woods bok en ögonöppnare för alla de som tänkt och tänker att kyrkan enbart varit den förtryckande och vetenskapsfientliga institution den ofta målas upp som i olika sammanhang. Woods visar gång efter annan med ovedersägliga fakta hur kyrkan lämnat avgörande bidrag till den europeiska kulturen. Kanske blir läsaren inte med nödtvång övertygad om bokens huvudtes att kyrkan är grunden till den västerländska civilisationen, men hon kommer i alla fall att få en nyansrikare bild av denna så bespottade och älskade institution. Genom att detta arv ännu verkar i oss är alltså de flesta av oss här i väst fortfarande kristna. Trodde ni att ni blev av med Gud när ni förkunnade Guds död? Det var blott en ytans krusning när ni plockade ned korset från väggen, ett nedtagande av Guds mask där flertalet andra istället ploppade fram. Kristendomen lever ännu som förutsättning och möjlighetsbetingelse för vetenskap, moral, konst, rättsmedvetande och mycket mer.

 

 

1Thomas E. Woods, Katolska kyrkan och den västerländska civilisationen (Ängelholm: Fredestad Förlag/Catholica AB, 2015), s. 16.

2Ibid., s. 73.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

3 Ibid.

4Ibid., s. 133.

Marcus Myrbäck

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Salvador Dalís gåta

En av Moderna Museets många dyrgripar är Wilhelms Tells gåta. Salvador Dalí målade den år 1933 och museet köpte den 1967. Det är en stor oljemålning på duk, cirka två ...

Av: Birgitta Milits | Kulturreportage | 15 december, 2009

Krönika från Maspalomas 2

 Hade borgarna kunnat vinna valet 2006 om inte Persson-Nuder redan börjat talla på välfärden? Nej, inte om det funnits något vettigt reformförslag, något som kommit eftersatta grupper till godo. Tandvårdsreform ...

Av: Christer B Johansson | Gästkrönikör | 24 september, 2012

Någon förklarade världen. Han kallades Buddha

Det finns ett träd med hjärtformade blad och ovanligt lång spets. Det kallas Bodhi-träd. Bodhi betyder upplysning. En munk satte sig under ett sådant träd med löfte att inte resa ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om religionen | 14 mars, 2017

Gösta Ekman

Den store Gösta Ekman - Alla tiders störste svenske skådespelare

”De som givit sitt liv medan de levat, kan inte dö”. - Gösta Ekman 1890 - 1938. Störst, bäst och vackrast. När Gösta Ekman begravdes den 18 januari 1938 i Stockholm följdes ...

Av: Belinda Graham | Scenkonstens porträtt | 11 september, 2017

Roland Barthes

Roland Barthes och den tidlösa autarkin

Roland Barthes, som föddes för precis 100 år sedan och dog 1980, etablerade sig som ledande fransk intellektuell med den litteraturteoretiska essän "Litteraturens nollpunkt" (1953), en position som bara förstärktes ...

Av: Arne Melberg | Litteraturens porträtt | 18 december, 2017

Rapport från Stockholms genrefilmfestival ”Monsters of Film”

Från 8:e till 12:e oktober 2014 iscensattes den andra upplagan av Monsters of Film-festivalen i Stockholm, en genrefilmfestival där skräck, fantasi, provokation, surrealism, konst och framförallt monster får plats. Festivalen ...

Av: Marco De Baptistis | Essäer om film | 25 oktober, 2014

"Bilderna finns där jag är..."

"Bilderna finns där jag är..." Ett samtal med Gunnar Smoliansky. Text & foto: Carl Abrahamsson Fotografen Gunnar Smoliansky är aktuell med inte mindre än tre utställningar under hösten 2006. Det stillsamt poetiskt ...

Av: Tidningen Kulturen | Konstens porträtt | 29 september, 2006

Ngugi Wa Thiong'o. Foto: Daniel Anderson

Kenyansk författare i helt porträtt

Kenyanska författaren Ngugi Wa Thiong'o ges nu ut i ny svensk upplaga på Modernista. De tre romanerna ”Floden mellan bergen”, ”Om icke vetekornet” och ”Djävulen på korset” skildrar alla den ...

Av: Simon Olofsson | Essäer om litteratur & böcker | 29 oktober, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.