Emmakrönika XII Det vackraste att få älska dig

Här excerpt käx: Vi är ej likadana, hurpass vi ens förstår varann, aldrig förstör varandra, jag betvivlar dock att någon annan kan förstå och acceptera endera oss bättre det ...

Av: Stefan Hammarén | 05 februari, 2009
Stefan Hammarén

"Så man har någonting i alla fall" - Om Bostad först och synen…

För en tid sedan visade teve ett inslag om "Bostad först", en strategisk modell för att motverka hemlöshet genom att fokusera på tak över huvudet som en grundläggande rättighet och ...

Av: Linda Bönström | 22 februari, 2011
Essäer om samhället

Ulf Stenberg

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen 2

Korta berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen. Andra och Tredje berättelse: Siffermannen och Den kallsinniga isprinsessan

Av: Ulf Stenberg | 01 Maj, 2017
Utopiska geografier

Belinda Graham – två dikter och en reflektion

Belinda Graham är en tvåspråkig poet och författare. Utbildad i litteraturvetenskap, English literature och creative writing. Fyra diktsamlingar utgivna på svenska och tre på engelska. Har även gjort översättningar och ...

Av: Belinda Graham | 24 december, 2012
Utopiska geografier

Om det katolska bidraget till den europeiska civilisationen



Marcus Myrbäck om Thomas E. Woods Katolska kyrkan och den västerländska civilisationen




Hur som helst är dock Woods bok en ögonöppnare för alla de som tänkt och tänker att kyrkan enbart varit den förtryckande och vetenskapsfientliga institution den ofta målas upp som i olika sammanhang. Woods visar gång efter annan med ovedersägliga fakta hur kyrkan lämnat avgörande bidrag till den europeiska kulturen.

Annons:

Jag brukar tänka att de flesta av oss här i väst är kristna. Kristendomen genomsyrar på djupet vilka vi är och det samhälle vi lever i. I tvåtusen år har vi varit kristna här i Europa, där den enskilde individens möjliga avståndstagande gentemot kristendomen och kyrkan inte förändrar särskilt mycket; till de stora traditionsskikten är individen bunden, vare sig hon vill det eller inte, vare sig hon är medveten om det eller inte. Det handlar alltså inte om att hon måste bekänna att Jesus är Herre för att vara kristen i denna bemärkelse; inflytandet ligger på en djupare nivå än så.

Det religionskritiska tänkandet har ägnat ungefär 200 år med att försöka avväpna det religiösa medvetandet. Men den kristna stommen för vårt samhälle grundar sig inte bara i begrepp och tankefigurer filosofin kan avväpna. Vår kristna ryggrad består också av handgripliga institutioner, som stått på marken i årtusenden, vilka inte kan avväpnas med samma medel: vi har hela discipliner, yrkeskårer och institutioner som är sekulariserade kristna enheter, sekulära till skepnad men kristna till ursprung och väsen. Både för den som nu börjat nicka och för den som skakar på huvudet vill jag föreslå den amerikanske historikern Thomas E. Woods mycket läsvärda Katolska kyrkan och den västerländska civilisationen (Catholica 2015).

Woods huvudtes är nämligen att att katolska kyrkan, i stället för att vara den djupt förtryckande och vetenskapsfientliga institution som den ofta framställs som i populärkultur och i andra sammanhang, i själva verket är grunden till den västerländska civilisationen. Kristendomens inflytande på den europeiska historien och de europeiska samhällena är så omfattande till den höga grad att kyrkan inte bara kan sägas ha satt avgörande avtryck på vår civilisation – det var ”ofrånkomligen Katolska kyrkan som byggde den västerländska civilisationen”. 1

Författaren företar sig uppgiften att steg för steg gå igenom alla de bidrag kyrkan gett den europeiska civilisationen. Han går till exempel igenom de institutioner kyrkan och kyrkans folk antingen själv grundade eller förvaltade och vidareutvecklade från det romerska riket (bland andra universiteten, biblioteken rättssystemet, sjukhus) och de vetenskapliga discipliner, upptäckter och redskap som antingen utarbetades av eller danades på djupet av kyrkans folk (seismologin och geologins framväxt till exempel – det är omöjligt att i denna text sammanfatta alla de vetenskapliga upptäckter och redskap som forsar förbi i Woods framställning).

 

Viktigare än enskilda bidrag till vetenskapliga discipliner och upptäckter är dock att Woods framhåller att kristendomen som trossystem tillhandahöll en världsbild som möjliggjorde ett vetenskapligt betraktelsesätt gentemot verkligheten, och härmed alltså banade väg för den vetenskapliga revolutionen. Han skriver genom att hänvisa till en annan forskare: ”En av Jakis centrala teser är att det inte var någon tillfällighet att vetenskapens födelse som ett självupphållande områda för intellektuell strävan inträffade i en katolsk miljö. Vissa grundläggande kristna föreställningar har, menar han, varit ovärderliga för den vetenskapliga tänkandets framväxt”.2

Woods nämner att medan många andra högtstående kulturer har betraktat ”universum som en ofantlig organism som styrdes av en mängd gudomar” där ”skapade ting hade sina egna tankar och viljor”, någonting som ”hindrade vetenskapens växt genom att den gjorde idén om oföränderliga naturlagar till något främmande”.3 Den kristna världsbilden utgår däremot från att Gud är transcendent gentemot världen, att världen är att likna vid en självreglerande maskin med regelbundna lagar.

Antagandet att världen är regelbunden och lagmässigt uppbyggd var den nödvändiga möjlighetsbetingelsen för att naturvetenskapen skulle kunna växa fram. Här är ett exempel på att kyrkans kanske största bidrag ligger inte nödvändigtvis ligger i enskilda vetenskapliga bidrag till den västerländska civilisationen, även om dessa otvivelaktigt varit mycket betydelsefulla. Djupare än detta ligger emellertid kyrkans tillhandahållande av principer, av en vägledande världsbildshorisont som var en förutsättning för upptäckandet och skapandet. Förutom principen om verklighetens regelbundna struktur hävdar Woods till exempel också djärvt att den kristna tanken att materien, gentemot ikonoklasmen inom bland annat judendom och islam, är god och att den kan visa hän mot den gudomliga verkligheten, någonting som möjliggjorde och sporrade intresset för all avbildande konst.

 

Två andra viktiga saker Woods framhåller som kyrkans förtjänst är dels munkarnas betydelse för förvaltandet av den antika litteraturen (som troligen hade gått förlorad om inte munkarna föresatt sig att i mängder kopiera antika manuskript av många vilka det bara fanns ett bevarat exemplar från antiken) och dels kyrkans betydelse för folkrättens uppkomst. När vetskapen om hur européerna behandlade de koloniserade indianerna nådde katolska teologer i 1500-talets Spanien väcktes hos dessa teologer en filosofisk-teologisk reflektion om människans absoluta värde oavsett vilket folk hon tillhörde eller vilken ställning hon hade som individ i ett samhälle. Dessa teologer (bland annat den kände de Vitoria) började ifrågasätta denna spanjorernas behandling mot indianerna. Detta ifrågasättande satte kanske inte alltid ett avtryck på det faktiska förfarandet från kolonisatörernas sida. Men det viktiga är här, vilket Woods understryker med ett citat från Mario Vargas Llosa, att Europa är den första civilisation vi känner till som systematiskt börjat att ifrågasätta sig själv och sitt handlande.4

En tankegång som inger vördnad. Jag vill dock understryka att kanske bortom författarens kännedom finns det andra kulturer som liksom den västerländska sysselsatt sig med ett liknande systematiskt ifrågasättande.

 

Om någon kritik skall dryftas vill jag hävda att Woods i sitt företag att bevisa hur kyrkans inte alls varit denna nedbrytande och förtryckande institution ibland rör sig mot den andra ytterligheten – kyrkan har nästan aldrig gjort någonting dåligt och den står för allt gott som finns i vår kultur! Därtill bör det påpekas att Woods bok i stora stycken är ett lappverk där mycket av arbetet ligger i att redogöra och hänvisa till andra forskares insatser.

 

Hur som helst är dock Woods bok en ögonöppnare för alla de som tänkt och tänker att kyrkan enbart varit den förtryckande och vetenskapsfientliga institution den ofta målas upp som i olika sammanhang. Woods visar gång efter annan med ovedersägliga fakta hur kyrkan lämnat avgörande bidrag till den europeiska kulturen. Kanske blir läsaren inte med nödtvång övertygad om bokens huvudtes att kyrkan är grunden till den västerländska civilisationen, men hon kommer i alla fall att få en nyansrikare bild av denna så bespottade och älskade institution. Genom att detta arv ännu verkar i oss är alltså de flesta av oss här i väst fortfarande kristna. Trodde ni att ni blev av med Gud när ni förkunnade Guds död? Det var blott en ytans krusning när ni plockade ned korset från väggen, ett nedtagande av Guds mask där flertalet andra istället ploppade fram. Kristendomen lever ännu som förutsättning och möjlighetsbetingelse för vetenskap, moral, konst, rättsmedvetande och mycket mer.

 

 

1Thomas E. Woods, Katolska kyrkan och den västerländska civilisationen (Ängelholm: Fredestad Förlag/Catholica AB, 2015), s. 16.

2Ibid., s. 73.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

3 Ibid.

4Ibid., s. 133.

Marcus Myrbäck

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Bergen-Belsen och Theresienstadt

Till det som Christer Nilsson just skrivit här på sidan om Wannsee-konferensen, Auschwitz och Birkenau kan fogas ett par minnesbilder jag har av besök på två andra liknande ställen, eller ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om samhället | 11 juni, 2013

Höjdpunkterna från musikåret 2013

Hur jag än vrider och vänder på det kommer 2013 alltid att vara täckt av den dystra hinna som Lou Reeds frånfälle lämnade efter sig. Det var som att ett ...

Av: Peter Sjöblom | Essäer om musik | 28 december, 2013

Veckan från hyllan, vecka 22-2012

Det har varit rasistiska demonstrationer i Tel Aviv nyligen. Krav framfördes att illegala invandrare från Afrika ska utvisas. Rop hördes som uppmanade till pogrom. Förbipasserande svarthyade personer attackerades. Några sudanesiska ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 26 Maj, 2012

Frank Hellers beskrivning av judar blev ett självporträtt

Ända sedan Conan Doyle med början 1887 (romanen ”En studie i rött”) framgångsrikt producerade ett antal berättelser, de flesta noveller, med Sherlock Holmes i The Strand Magazine, har författare av ...

Av: Bertil Falk | Övriga porträtt | 29 augusti, 2013

Tankar kring Marmorklipporna

Ernst Jünger gjorde sin debut som författare redan 1929 med krigsskildringen I stålstormen, och levde och verkade ända fram till 1998. Hans skrivande präglas genomgående av en distanserad hållning till ...

Av: Tobias Harding | Essäer om litteratur & böcker | 17 december, 2013

Böcker har sina öden…

”To hundrede pund er prisen”, så hette en bok som kom på det danska K E Hermanns förlag 1944. Det en översättning av Graham Greenes tidiga thriller ”A Gun for ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 08 juni, 2012

Erotisk krönika av Karin Eng

Karin Eng, en fri kvinna och skribent, har inspirerats av bland andra Catherine Millet, Channa Bankier och Rut Hillarp. Karin menar att olika kvinnor söker, uttrycker och beskriver sexualitet på ...

Av: Karin Eng | Gästkrönikör | 05 april, 2012

Det Finlandssvenska dilemmat

I relationen mellan Finland och Sverige har en uttunning skett till följd av skeenden som idag är både okända och förnekade av båda parter. I medvetande dröjer en känsla av ...

Av: Oliver Parland | Kulturreportage | 24 september, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.