Sångerskan Vanja Renberg om vardagen och stå på scen med The Vanjas. Foto: Martin Wallén.

Intervju: Vanja Renberg

Många av de artister jag porträtterar får med sig musiken från hemmiljön och det gäller också Vanja Renberg. Men Vanja har valt sin egen väg, långt från hemmets musikval av ...

Av: Thomas Wihlman | 03 maj, 2016
Musikens porträtt

Födelsedagens dag

Härmed utnämner jag 22 januari till Födelsedagens dag. Yes meine Damen und Herren, i dag, tisdagen den 22 januari firar vi ”Födelsedagsdagen”. Här kommer mitt bidrag till dess hugfästelse. I dag är det ...

Av: Vladimir Oravsky | 22 januari, 2013
Gästkrönikör

Marilyn och satan inom oss

Marilyn och satan inom oss Som ung bjöd hon ner Djävulen i sängen, efter tre äktenskap bjöd hon ner en president. Sedan mördades hon. Stefan Whilde skriver om en av 1900-talets ...

Av: Stefan Whilde | 07 december, 2006
Essäer om film

Konstnären Giorgio Rosas mikronation “Isola delle Rose” från 1968

Ett litet land av konst

I november 2016 brann Lars Vilks träskulptur Nimis vid Kullabergs naturreservat i nordvästra Skåne. Medierna spekulerade om det rörde sig om ett vanligt vandaliskt dåd eller om det fanns en ...

Av: Mathias Jansson | 08 februari, 2017
Essäer om konst

Shiiter och sunniter – svurna fiender?



allah_namn.jpg
 Det heliga namnet av Allah. Kollage: Guido Zeccola

Shiiter och sunniter – svurna fiender?

Tidningen Kulturens Mohamed Omar om de teologiska och historiska skillnaderna mellan sunniter och shiiter i den muslimiska världen igår och idag.

Den 22 februari 2006 bombades den gyllene moskén i Samarra. För att vi svenskar ska kunna förstå vidden av händelsen kan vi försöka föreställa oss att Uppsala eller Lunds domkyrka plötsligt skulle sprängas i luften. Dessa monument har en enorm betydelse för stadsbilden, vår historia och invånarnas kulturella identitet. För irakierna än mer, eftersom de är religiösa människor, och moskén har ett mycket starkt religiöst symbolvärde.

Staden Samarra finns dessutom med på Unescos världsarvslista. Kulturellt sett var bombningen en katastrof. Hantverkskunskaperna och de konstnärliga färdigheterna finns inte längre. Så även om moskén byggs upp igen kommer den aldrig att återfå sin forna prakt. Det vi bevittnar dagligen i Irak är inget annat än en tragedi; mänsklig, kulturell och materiell.

Vad som inte framgår i västerländsk press är att dessa platser är heliga även för sunniter. Det är nämligen så, att det inte finns någon plats som är helig för shiiter, som inte är helig även för sunniter. De heliga städerna Karbala och Najaf är, och har alltid varit, vallfartsorter även för sunniter.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I vissa medier har vi till och med fått höra om det 1400-åriga ”hatet” mellan shiiter och sunniter. Det är en fullständigt inkorrekt och falsk verklighetsbeskrivning. Det finns de facto ingenting i den shiitiska läran som uppmanar till hat mot sunniter liksom det inte finns någonting i den sunnitiska läran som uppmanar till hat mot shiiter. Konflikten i Irak har helt andra orsaker än teologiska.

Man behöver bara betänka att shiiter och sunniter levde tillsammans i fred innan USA invaderade landet. Inte heller fanns det några självmordsbombare. Det är viktigt att påminna om sådana fakta i en tid då medias ytliga och ibland rent felaktiga rapportering blir grund för mångas uppfattning av verkligheten. I upproret mot den brittiska ockupationen, på 1920-talet, stred till exempel shiiter och sunniter sida vid sida.

Några av rötterna till dagens konflikt står att finna i tiden för den iranska revolutionen 1979 då Khomeini störtade den västorienterade Shahen. Västmakterna befarade vid tidpunkten att revolutionen skulle sprida sig även till Irak och därför uppmanade man Saddam Hussein att invadera Iran samt inleda förföljelser mot shiamuslimer i det egna landet. Det var då fröet till en splittring såddes i det irakiska samhället, vilket förvärrades markant 1991, då amerikanerna stillatigande såg på medan Saddam kallblodigt massakrerade omkring 300 000 shiamuslimer.

Efter invasionen har också Irak infiltrerats av våldsamma grupper tillhörande takfirsekten. Denna sekt har uppstått i en wahhabitisk miljö men skiljer sig även från denna på flera punkter. Utmärkande är bruket av takfir, det vill säga exkommunicering. De betraktar inte enbart shiiter som ”avfällingar” utan även majoriteten av sunnimuslimerna. Denna sekt suger näring ur konflikten och var i stort sett obefintlig i Irak före invasionen.

I själva verket är skillnaden mellan takfirsekten och övriga muslimer, såväl sunniter som shiiter, betydligt större än skillnaden mellan sunniter och shiiter. Skillnaderna mellan shiism och sunnism är egentligen ytterst marginella och rör endast grenarna (arab. furu’), inte rötterna (arab. usul), inom religionen. Om skillnader i religionens grenverk ska profeten ha sagt att ”det är en nåd” och det har också sagts att det är en ”god affär”.

Så det är inte heller rätt att jämföra förhållandet mellan dessa ”grenar” med förhållandet mellan katolicism och protestantism. Shiismen har inte liksom den mycket sentida protestantismen brutit sig ur den ortodoxa ”mittfåran”. I stället utgör både shiism och sunnism två integrerade delar, eller dimensioner, av en och samma ortodoxa tradition.

Vill man dra paralleller med kristendomen bör man därför jämföra förhållandet mellan shiism och sunnism med förhållandet mellan väst- och östkyrkan. Inte heller detta blir en i alla avseenden exakt jämförelse, dock ett steg närmare sanningen.

I stort sett alla muslimska teologer med undantag av vissa marginella sekter är överens om att både shiism och sunnism utgör två ortodoxa och autentiska riktningar inom islam. De har därför kunnat leva sida vid sida genom århundradena.

En fatwa (normerande utlåtande i trosfrågor) från det egyptiska Al-Azharuniversitetet, utfärdad den 6 juli 1959 bekräftar denna syn. Mahmood Shaltoot, den dåvarande högste auktoriteten inom sunniislam, den så kallade Shaykh Al-Azhar, fastställde tydligt och klart att shiismen är en ortodox riktning inom islam vid sidan om sunnismen.

Ett annat viktigt dokument i sammanhanget är det så kallade ”Ammanbudskapet”. Den 9 november 2004 samlades omkring 200 teologer från hela den muslimska världen i Amman, Jordanien, för att komma fram till en gemensam definition av vad islam är och vad det inte är, samt vilka handlingar som representerar islam och vilka som inte gör det. Närvarande vid mötet var en av de högsta andliga ledarna inom shiaislam, ayatolla Sistani från Irak, samt den nuvarande Shaykh Al-Azhar, en av sunniislams högsta auktoriteter. Ammanbudskapet fördömde enhälligt terrorhandlingar i islams namn, erkände både shiismen och sunnismen som ortodoxa skolor inom islam, samt fastställde att ingen har rätt att göra takfir, det vill säga exkommunicera någon muslim. Detta dokument har sedan det kom till undertecknats av mer än 500 teologer samt anammats av The Organization of the Islamic Conference under deras möte i Mecka 7–8 december 2005. Det innebär att man nu uppnått global konsensus i frågan om shiismens legitimitet.

Låt oss för ett ögonblick ponera att shiismen skulle vara en annan religion (vilket det absolut inte är) så skulle detta inte innebära någon förändring av förhållandet. Ty enligt sharia (islamisk rätt) kan religionstillhörighet aldrig i sig själv vara en legitim konfliktorsak.

Idén om det 1400-åriga hatet mellan shiiter och sunniter är ett klart fall av propaganda. Syftet är att frånta USA skulden för det kaos som råder i Irak. Vem som helst med korrekt kunskap i islamisk teologi förstår att detta inte är en ”sekteristiskt” betingad konflikt. Att överhuvudtaget använda termen ”sekt” i sammanhanget är grovt missvisande då både sunnism och shiism otvivelaktigt utgör två lika legitima dimensioner av en och samma ortodoxa tradition. För en djuplodande analys av konfliktens politiska rötter bör man vända sig till Vali Nasr, författare till den i USA mycket uppmärksammade boken The Shia Revival (2006).

Det är viktigt att framhålla att våld eller hat mellan dessa två riktningar strider mot rådande normer både inom shiism och sunnism och inte har något som helst teologiskt stöd. Och eftersom det inte är teologin som är roten till konflikten så kan den inte heller lösas på teologisk väg. Fatwan från Al-Azhar och Ammanbudskapet kan tjäna till att klargöra missförstånd, men de kan inte erbjuda en praktisk och hållbar lösning. Det som krävs är att ockupationen upphör och att irakierna får fred, säkerhet och en rättvis maktfördelning utan imperialistisk inblandning. Inget tyder dock på att något sådant kommer att ske inom den närmaste framtiden.

Vidare läsning
Vali Nasr: The Shia Revival (2006)
Seyyed Hossein Nasr: The Heart of Islam (2002)
Seyyed Hossein Nasr: Ideals and Realities of Islam (1966)
The Amman Message (www.ammanmessage.com)
Al-Azhars fatwa om shiismens legitimitet (www.al-islam.org/ENCYCLOPEDIA/chapter1b/14.html).

Mohamed Omar 

Ur arkivet

view_module reorder

Konsten att syssla med konst

Vad är konst - egentligen? Vad gör man på en konstkurs? Och är det ingen som målar vanliga tavlor längre? Dessa frågor försöker reportern Jenny Johansson ge svar på genom att ...

Av: Jenny Johansson | Kulturreportage | 21 maj, 2010

Hos mennesket danner sinn, sjel og kropp en virkelig enhet. Del I

Innledning Tiden for kjetteri er ikke over. Å hevde synspunktet at hos mennesket danner sinn, sjel og kropp en virkelig enhet, er å stå fram som kjetter. Standpunktet strider imot naturvitenvitenskapelige ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 20 januari, 2014

Omöjlig intervju med Aleister Crowley – del 2 av 666; att uppfylla sig…

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Johan von Fritz, Freke Räihä | Essäer | 09 augusti, 2012

En ny novell av Mats Waltrè

En novell av Mats Waltré ur en opublicerad novellsamling "Stockholm noir"

Av: Mats Waltrè | Utopiska geografier | 08 november, 2017

Efter en danteläsning

Kärleken gav mig ingen ro, den, vars plats jag inte vet eller endast i skymningsljusets dunkla vrå fått skåda, lätt vid aftontid, eller som morgonljus, en dag så ny som tidens nu i väntans skimmer och ...

Av: Hans-Evert Renérius | Utopiska geografier | 12 april, 2010

Fallet Depardieu

– Varför handlar Gérard Depardieu som han gör? Somliga framställer utflytten som provokation, men vem förklarar motiven bättre än vederbörande själv? Nu kan France 2 presentera ett exklusivt klargörande…  http://www.youtube.com/watch?v=5KHZvpD-RaU  Rysk ...

Av: Roger Fjellström | Övriga porträtt | 15 november, 2013

Livet selv, ett sammendrag

  På sidene som følger setter jeg fram enkelte betraktninger om hva jeg denoterer som «'livet selv'»: Den første delen er negativ, det vil si at jeg bestrider at veien inn ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 26 september, 2009

Kvalité och känsla

Kvalité och känsla "Franskspråkig skönlitteratur i svensk översättning" är Elisabeth Grate Bokförlags motto, men en och annan bok från den anglosaxiska världen har smugit sig in i utgivningen.

Av: Agneta Tröjer | Porträtt om politik & samhälle | 25 september, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.