Demonernas domptör. Om Bertil Malmberg

Crister Enander skriver ett rörande porträtt av den svenske diktaren Bertil Malmberg. Han har beslutat sig för att hemsöka min enkla boning. Han lämnar mig inte ifred. Inte för ...

Av: Crister Enander | 18 april, 2011
Litteraturens porträtt

Intoleransens spelregler

I dagarna publicerades Forum för levande historias rapport Antisemitism och islamofobi – utbredning, orsaker och preventivt arbete. Det är ett viktigt arbete, och den komparativa ansatsen kan ytterligare hjälpa oss ...

Av: Simon Sorgenfrei | 26 augusti, 2011
Essäer om religionen

Klaustrofobisk skräck utlovas på Spårvägsmuséet

I mitten av april gör skräcken entré bland tunnelbanevagnarna på Spårvägsmuséet i Stockholm. Teaterföreställningen Silverpilen 21.32 är ett samarbete mellan muséet och Minerva Produktion där man använder tunnelbanevagnen som arena ...

Av: Marcus Ridung | 26 mars, 2012
Reportage om scenkonst

Erik Larson i odjurets trädgård

Erik Larson på amerikanska västkusten, han bor i Seattle, är född 1954 och med förflutet som Staff Reporter på Wall Street Journal. Han har också varit flitig i den periodiska ...

Av: Ivo Holmqvist | 04 mars, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Ett flickhjärtas bekännelse och några aspekter av Äldreomsorgen i Övre Kågedalen



roshjart.jpg
Illustration: Sharon Levi

Ett flickhjärtas bekännelse
och några aspekter av Äldreomsorgen i Övre Kågedalen

När Nikanor Teratologen nämns brukar det oftast vara i skandalösa ordalag – skräckel, nazism och perversitet. Hos mig väcker namnet helt andra associationer – en bottenlös weltschmerz och flickhjärtsdrömmar.

Jag är hemligt förälskad i Nikanor Teratologen. Det var kärlek vid första ögonkastet. Jag var arton år och blev helt betagen, idag är jag trettio och mycket blod har runnit genom flickhjärtat. Jag har aldrig träffat eller ens pratat med Honom, men kärleken har överlevt i tolv år. Förklaringen är enkel: Äldreomsorgen i Övre Kågedalen (1992), Nikanor Teratologens debutroman om Morfar och Pyrets liv och leverne i Övre Kågedalen, Norra Västerbotten.

Det som så starkt berörde mitt bultande tonårshjärta och som fortfarande berör mig är att Äldreomsorgen i Övre Kågedalen bortom våldsskildringarna och den brutala humorn kan läsas som en klagosång över det postmoderna tillståndet i världen. Berättelsen utspelar sig i en verklighet på gränsen till vår egen där alla meningsgivande metaberättelser har förlorat sin relevans och naturen svarar med iskall kontingens. Det enda sättet att uthärda den existentiella ångesten blir genom att skapa en egen moral och mytologi där våldsutövande blir berättigat och nödvändigt.

Romanen inleds med ett förord av en förmodat inomfiktiv Nikanor Teratologen som meddelar att föreliggande text kommit honom tillhanda genom en kär vän. Denne vän presenterar därefter romanens ramberättelse, om hur han genom att mörda Pyret, ett elvaårigt barn, kommit över dennes dagboksanteckningar, skrivna med krita på tapetremsor. Genom vännens researchresa till Västerbotten förflyttas berättelsen inte bara geografiskt norrut, utan även ontologiskt in i en gråzon nära sagan. Förflyttningen sker genom miljöskildring, Kågedalen blir mot sin ände transcendental. Vännens förord präglas av poetisk naturbesjälning och med hjälp av den skapas stämningen som sedan kommer att genomsyra romanen; en känsla av vemod, hopplöshet och meningslöshet.  I miljöskildringen antyds ett ställningstagande för naturen mot människan där en kulturkritik i nietzscheansk anda går att utläsa. Förordet avslutas med ett Aleister Crowley-citat; ”Gör vad du vill ska vara hela lagen” (”Do what thou wilt shall be the whole of the law”). Citatet kan tolkas satanistiskt i och med att Aleister Crowley anses vara en inspiration till den moderna satanismen såsom den presenteras av Anton LaVey. Det fångar även kärnan i satanismens idé: att inte låta sig hämmas av samhällets lagar och normer som grundar sig i en kristen moraluppfattning (”slavmoral”). Istället ska du låta din vilja utgöra lagen och rättesnöret, vilket är precis vad karaktärerna i Äldreomsorgen i Övre Kågedalen gör. Morfar och Pyret befinner sig bortom lag och ordning, bortom gott och ont. Morfar är nazist, sadist och satanist, han står för allt som anses vara ”det onda”. Men eftersom de lever efter en omvänd moral, där det traditionellt ”goda” blir det ”onda” och vice versa, ser han sig själv som, om inte god, så åtminstone befriad från sådana benämningar. Morfar skapar sin egen lag och moral. Men även om Morfar kallar sig satanist (han k­allar sig för övrigt även för buddist) finns en sorg över Guds frånvaro med som en fond genom hela berättelsen. I Äldreomsorgen i Övre Kågedalen gråter människorna utanför den tillbommade kyrkan och Morfar hävdar att han tror på Gud, men att Gud ”skäms å ha gömt sä”. Samtidigt som det går att utläsa en sorg över Guds frånvaro driver Teratologen med kristendomen, Morfar hjälper bland annat Påven att reda ut sina knarkaffärer. I frånvaro av Gud och andra meningsgivande metaberättelser får morfarskapet en vidgad funktion. Morfar är inte bara Pyrets morfar, man kan ifrågasätta om ett sådant släktskap överhuvudtaget finns, utan istället kan morfarskapet närmast liknas vid ett ämbete som går i arv mellan en morfar och ett pyre. Hela Morfars fostran av Pyret syftar följaktligen till att göra honom till en värdig efterträdare och för att bli en fullfjädrad morfar måste man vänja sig av med både förnuft och känslor. Morfar hävdar att kunskap är vanmakt och skriver därmed in sig i en misogynologisk tradition, följaktligen är förnuftet det första ”man måst lära sä av mä om man vill bli en rikti morfar”. Själva ”morfarsämbetet” innebär en någon inte definierad funktion som alltets upprätthållare och samtidigt förgörare. Till Morfars sysslor hör bland annat att han utfört massmord på kristna, varit med och startat andra världskriget samt för ett ”helit förintelsekrig mot mänskliheten”. Upprinnelsen till ”morfarsämbetet” går att finna i en mytologisk berättelse om en tidigare paradisisk tillvaro och det syndafall som etablerade den nuvarande världsordningen. Syndafallet sker genom kvinnornas invasion av Västerbotten och Norrland och sker i och med att männen (dock inte Morfar och hans kumpaner!) hemfaller åt heterosexualitet. Beskrivningen av den paradisiska tillvaron kontra nuet har uppenbara kopplingar till den kristna syndafallsberättelsen. Men det går även att utläsa referenser till Nietzsche i dennes idéer om Dionysos kontra Apollo. Kvinnan står i denna mytologi för det Onda och Morfar är följaktligen rabiat heterofob.

Karaktärerna i Äldreomsorgen i Övre Kågedalens handlande kan tolkas utifrån kontingensproblemet, de lever i en totalt meningsbefriad tillvaro där deras egen vilja utgör den enda lagen. Rüdiger Safranski skriver i Det onda eller frihetens drama (1999) att ”[…] medvetandet kan välja grymheten, förstörelsen för förstörelsens egen skull”. Skälet till det ligger enligt honom i den avgrund som gapar i människan. Avgrunden kan förstås som det onda, vilket Safranski menar är den mänskliga fria viljans villkor och skapas genom hennes möte med tillvarons kontingens. I Kågedalen möter karaktärerna kontingensen i en meningsavvisande natur och genom en upplevelse av Guds frånvaro. De är utelämnade åt sig själva och sin existentiella sorg och hanterar det genom att skapa sin egen mytologi, moral och världsordning. I den mytologin innehar Morfar det högsta ämbetet och Pyret är hans arvtagare.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Nikanor Teratologen har sedan debuten med hjälp av tre romaner, en aforismsamling, ett antal förord, översättningar, recensioner och artiklar skapat sig en ställning som etablerad särling inom svensk litteratur. Äldreomsorgen i Övre Kågedalen har i sin tur vuxit upp till en svensk nutida undergroundkultroman som nyligen utkom på norska i översättning av Stig Sætterbakken. Det mest utmärkande draget i Teratologens författarskap är kontraster, något som av Sætterbakken kallas för hans Modus Operandi. Kontrasterna föreligger på såväl språklig som tematisk nivå, vilket gör texterna svåra att ringa in och beskriva enhetligt. Teratologen skriver om världens mörksida, om skräck och våld, men allt på ett språk som är svindlande vackert och smärtsamt poetiskt. Det är roligt, vemodigt, och frånstötande, allt på samma gång. Teratologen skyr i sina texter inte för några ämnen, det finns inga tabun eller förmildrande omständigheter, vilket gör honom till en av våra mest intressanta nutida svenska författare. Och för att sia om framtiden så hoppas jag att Äldreomsorgen i Övre Kågedalen inom några år har uppnått sin rättmättiga status som en svensk 1990-tals klassiker. Vad gäller min kärlek antar jag att flickhjärtat även i fortsättningen får nöja sig med Nikanor Teratologens texter. Eller kanske möts våra vägar någon gång och vi får leva lyckliga i alla våra dagar?

   
With just a touch of my burning hand
I send my astro zombies to rape the land
Prime directive, exterminate
The whole human race
    […]
All I wanted to say
And all I gotta do
Who’d I do this for
Hey, me or you
     – The Misfits Astro Zombie.

Elin Lind

Ur arkivet

view_module reorder

En bemerkning om Claude Monet og livsvirksomheten hans

Oscar Claude Monet, som var Monet's fulle navn, ble født i Paris, den 14. november, 1840.  Foreldres navn var Louise-Justine Monet og Adolph Monet. Fra før av hadde ekteparet Monet ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 06 juli, 2010

Han vägrade att dö

Elias CanettiDöden var den yttersta och största förolämpningen mot människan. Elias Canetti förklarade ett privat krig - ett ensamt korståg - mot döden. Han gjorde det envist, styvnackat och utan ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 16 mars, 2009

Stigmatisering är ett historiskt begrepp när det gäller samhällets syn på psykisk…

Begreppet stigmatisering används ofta i samhällsdebatten. Ordet stigmatisering kan härledas från grekiskans stigma som betyder (bränn) märke, fläck. Ordet kan härledas till en medeltida (ligatur) av bokstäverna sigma och tau ...

Av: Gunilla Dored | Essäer | 25 maj, 2011

Språk

Efter illusionen om att kunna förstå och om att kunna förklara, efter illusionen om en vilken som helst form av kommunikation och samförstånd, vill jag återkomma till ett stadium (som ...

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 13 maj, 2016

En arbetslägenhet i Stockholm

- Varför ser man aldrig dig i en mjukt stoppad möbel i tv? Är du bitter? - Jag har undrat med vilken saklig motivering Dagens Nyheter, Expressen, Kulturradion och så vidare ...

Av: Peter Lucas Erixon | Utopiska geografier | 04 januari, 2010

De långa nätterna på de iskalla perrongerna

tid Allt utförs under ständig observation av tiduret i Korridoren, detta enväldiga kvarnhjul som hugger ned existensen i små ogina sekvenser. Det är också en vardaglighet som tränger på ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 01 juli, 2011

William Blakes tankevärld

Det andliga klimatet: en kort historikUnder renässansen fanns en bildpoesi, Emblem-Poetry. En bildpoesi som byggde på den vid denna tid rådande mystikens kosmologi. Blake kan räknas till efterföljarna av denna ...

Av: Violet Tengberg | Essäer om konst | 16 december, 2010

Pino Masi och det italienska ärret Intervju med Roan Johnson

På den italienska filmfestivalen den 4 – 7 oktober på biografen Sture visades bland annat filmen ”Högst upp på listan” (I primi della lista), en skruvad komedi med allvarliga undertoner ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 23 oktober, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.