Emmakrönika XII Det vackraste att få älska dig

Här excerpt käx: Vi är ej likadana, hurpass vi ens förstår varann, aldrig förstör varandra, jag betvivlar dock att någon annan kan förstå och acceptera endera oss bättre det ...

Av: Stefan Hammarén | 05 februari, 2009
Stefan Hammarén

"Så man har någonting i alla fall" - Om Bostad först och synen…

För en tid sedan visade teve ett inslag om "Bostad först", en strategisk modell för att motverka hemlöshet genom att fokusera på tak över huvudet som en grundläggande rättighet och ...

Av: Linda Bönström | 22 februari, 2011
Essäer om samhället

Ulf Stenberg

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen 2

Korta berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen. Andra och Tredje berättelse: Siffermannen och Den kallsinniga isprinsessan

Av: Ulf Stenberg | 01 Maj, 2017
Utopiska geografier

Belinda Graham – två dikter och en reflektion

Belinda Graham är en tvåspråkig poet och författare. Utbildad i litteraturvetenskap, English literature och creative writing. Fyra diktsamlingar utgivna på svenska och tre på engelska. Har även gjort översättningar och ...

Av: Belinda Graham | 24 december, 2012
Utopiska geografier

Talmud diskuteras av Carl Schleicher

Talmud som diskussionsform par excellence



Marcus Myrbäck om antologin Rum i Talmud (red: Bertil Adania, Artos 2002).




Det som fascinerar är att Talmud består av en sammanhängande kedja av diskussioner, där det inte finns ett enda förhärskande narrativ/berättande som utlägger "Talmuds ståndpunkt", utan där hundratals olika rabbiners åsikter stångas mot varandra. Det är väl detta som är så lockande, att läsningen av Talmud bjuder in läsaren att ta del av en organiskt framvuxen diskussion, en diskussion som löper över flera hundra år, där en rabbin kan plocka upp en stafettpinne som kvarlämnades i en diskussion av en annan rabbin flera hundra år tidigare

Annons:

Ibland blir jag sugen på att kasta allt jag håller på med över ända och lära mig klassisk hebreiska, flytta till Jerusalem och ägna hela mitt liv åt Talmud (vilket ju förvisso inte är så överdrivet långt från vad jag håller på med till vardags, men ändå!). Ungefär som när jag läst klart den av Bertil Adania översatta och redigerade antologin Rum i Talmud (Artos, 2002), som består av ett urval av texter ur judendomens heliga skrift Talmud vid sidan av Tanakh/Gamla testamentet.

Varför? Jo, tänkandet i den rabbinska judendomen känns så väldigt egensinnigt och snillrikt. Talmud är den lära inom rabbinsk judendom som antas vara "den muntliga läran" Mose gavs av Gud på berget Sinai, till skillnad från "den skriftliga läran" som finns nedtecknad i Torahn/de fem Moseböckerna. Den muntliga läran menar man utvecklar och förklarar det som bara dunkelt utläggs i den skriftliga läran. Någon skulle kanske vilja hävda att Talmud är åt det esoteriska hållet i bemärkelsen att den är ett utläggande av det dunkla förmedlat endast muntligt – den hemliga läran förbehållen endast de utvalda lärjungarna. Visst, men någon mystik är det ju inte nödvändigtvis tal om.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det som fascinerar är att Talmud består av en sammanhängande kedja av diskussioner, där det inte finns ett enda förhärskande narrativ/berättande som utlägger "Talmuds ståndpunkt", utan där hundratals olika rabbiners åsikter stångas mot varandra. Det är väl detta som är så lockande, att läsningen av Talmud bjuder in läsaren att ta del av en organiskt framvuxen diskussion, en diskussion som löper över flera hundra år, där en rabbin kan plocka upp en stafettpinne som kvarlämnades i en diskussion av en annan rabbin flera hundra år tidigare.

Det rabbinska eller talmudiska litteraturen är liksom diskussionsformen par excellence. Den underliggande principen som vägleder hela Talmud torde ju vara att diskussionen över Guds ord är det viktigaste, och att det aldrig kan vridas och vändas tillräckligt på detta. Av min ringa kännedom om den talmudiska diskursen, om man kan kalla det så (har bara läst Adanias bok samt Adin Steinsaltz förträffliga introduktion till Talmud), så känner jag mig andligen oerhört befryndad med denna tankevärld och detta sätt att resonera på.

Det är väl det att den talmudiska diskursen synes så odogmatisk. Visst, Guds ord gäller – men rabbinerna är ju uppenbarligen mycket benägna att revidera tolkningarna av detta Guds ord. Jag är överlag väldigt fascinerad över vad som händer med det mänskliga medvetandet när det slås av Guds ord. Jag fascineras av det skeende när litteratur slutar vara blott litteratur och när ett visst verk börjar kommenteras och åter kommenteras av en kulturs lärda människor – alltså den situation som uppstår när ett verk blir föremål för »exeges«, dvs. när ett verk antas förtälja om tillvarons mest förborgade mysterier och antas blottlägga tillvarons djupaste sanningar.

Den rabbinska judendomen och det talmudiska tänkandet är liksom typexemplet för det här när en texts innehåll vrids och vänds på tills varenda kommatecken har kommenterats. Sedan att det har skrivits oändligt långa kommentarer till Talmud (som ju alltså i sig består av kommentarer till kommentarer till kommentarer) – det är ju hur fantastiskt som helst. Till exempel dessa utdrag antyder en så fantastisk text- och språkvärld:

"I mål medförande dödsstraff hålls man ansvarig både för sitt eget och sina [potentiella] efterkommandes blod – ända till det allra yttersta släktledet. Så även beträffande Kain som mördade sin bror, där heter det: Din broders blod [plural] ropar. Han säger inte 'din broders blod (singular) ropar', utan 'din broders blod [plural]' – hans eget och hans [ofödda] efterkommandes blod. [...] Därför skapades den första människan ensam, för att lära dig att Skriften tillräknar den som släcker ett enda [judiskt] liv som om den utplånade en hel värld. Och den som håller så mycket som en enda [judisk] själ vid liv, den tillräknar Skriften det som om han upprätthåller en hel värld. Vidare [skapades den första människan ensam] för att det skulle råda fred mellan människorna och för att ingen skall kunna säga till sin näste: "Min far var förmer än din". Men även för att inte sekterister skall kunna hävda att flera makter härskar i himlen” m. Sanhedrin 4:5 (Rum i Talmud, s. 48).

"Rabbi Jehudah säger: – Den som översätter en vers bokstavligt är en lögnare, och den som lägger till något är en hädare och skymfare!" b. Kiddushin 49a (Rum i Talmud, försättsbladet). Fantastisk översättarprincip som får mig att le.

"Rabbi Tarfon och de skriftlärde låg således redan till bords i Nitzahs hus i Lod när de ombads besvara frågan: "Vilket är störst, [Torah-] studiet eller gärningar?" Rabbi Tarfon svarade: "Gärningar är viktigast." Rabbi Akiva svarade: "[Torah-] studier är viktigast." Alla [de övriga] svarade: "[Torah-] studier, eftersom studiet leder till gärningar!" b. Kiddushin 40b. (Rum i Talmud, s. 60).

Bertil Adania gav verkligen den svenska kulturen en stor gåva när han översatta dessa texter till oss – efter tvåtusen år ljuder äntligen de gamla babyloniska och jerusalemitiska rabbinernas bibelutläggning på svenska! Adania har dessutom översatt och redigerat ihop ytterligare en antologi, fast om den fariseiska bibelutläggningen: Midrash: Bibeln mellan raderna (Artos), en lika stor gärning. Fariséerna som ju spelar en så stor roll i Nya testamentet såsom den judiska gruppering från vilken Paulus härstammar och som Nya testamentets författare vänder sig emot. Till den vänder jag mig nu.

Marcus Myrbäck

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Bergen-Belsen och Theresienstadt

Till det som Christer Nilsson just skrivit här på sidan om Wannsee-konferensen, Auschwitz och Birkenau kan fogas ett par minnesbilder jag har av besök på två andra liknande ställen, eller ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om samhället | 11 juni, 2013

Höjdpunkterna från musikåret 2013

Hur jag än vrider och vänder på det kommer 2013 alltid att vara täckt av den dystra hinna som Lou Reeds frånfälle lämnade efter sig. Det var som att ett ...

Av: Peter Sjöblom | Essäer om musik | 28 december, 2013

Veckan från hyllan, vecka 22-2012

Det har varit rasistiska demonstrationer i Tel Aviv nyligen. Krav framfördes att illegala invandrare från Afrika ska utvisas. Rop hördes som uppmanade till pogrom. Förbipasserande svarthyade personer attackerades. Några sudanesiska ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 26 Maj, 2012

Frank Hellers beskrivning av judar blev ett självporträtt

Ända sedan Conan Doyle med början 1887 (romanen ”En studie i rött”) framgångsrikt producerade ett antal berättelser, de flesta noveller, med Sherlock Holmes i The Strand Magazine, har författare av ...

Av: Bertil Falk | Övriga porträtt | 29 augusti, 2013

Tankar kring Marmorklipporna

Ernst Jünger gjorde sin debut som författare redan 1929 med krigsskildringen I stålstormen, och levde och verkade ända fram till 1998. Hans skrivande präglas genomgående av en distanserad hållning till ...

Av: Tobias Harding | Essäer om litteratur & böcker | 17 december, 2013

Böcker har sina öden…

”To hundrede pund er prisen”, så hette en bok som kom på det danska K E Hermanns förlag 1944. Det en översättning av Graham Greenes tidiga thriller ”A Gun for ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 08 juni, 2012

Erotisk krönika av Karin Eng

Karin Eng, en fri kvinna och skribent, har inspirerats av bland andra Catherine Millet, Channa Bankier och Rut Hillarp. Karin menar att olika kvinnor söker, uttrycker och beskriver sexualitet på ...

Av: Karin Eng | Gästkrönikör | 05 april, 2012

Det Finlandssvenska dilemmat

I relationen mellan Finland och Sverige har en uttunning skett till följd av skeenden som idag är både okända och förnekade av båda parter. I medvetande dröjer en känsla av ...

Av: Oliver Parland | Kulturreportage | 24 september, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.