Tidens flod

Tankar vid Tidens flod

Att födas är inte religion. Att dö är inte religion. Eller är det? Mellan födelse och död försöker människan leva så gott hon förmår, och under den tiden ägnar hon ...

Av: Percival | 31 oktober, 2015
Essäer om litteratur & böcker

"Allt är en del av processen"

Warpaints 2010 var fullt av turnéer och uppmärksamhet kretsande kring det mångfacetterade debutalbumet "The Fool". Kvartetten från Los Angeles, bestående av Jenny Lee Lindberg (bas, sång), Emily Kokal (gitarr, sång) ...

Av: Carl Abrahamsson | 29 januari, 2011
Musikens porträtt

De farligaste fängelserna har osynliga galler. Om Tariq Ramadan

I en tid då Sverigedemokraterna pekar ut muslimska invandrare som orsak till allt ont i det svenska samhället och då flera europeiska länder infört en islamofobisk lagstiftning genom förbudet mot ...

Av: Bo Gustavsson | 01 november, 2010
Essäer om samhället

Gamla staden i Riga Foto CC BY-SA 3.0

Ryssarna i Baltikum

Riga är Lettlands vackra huvudstad vid floden Dünas(Daugava) mynning i Östersjön. 2014 var staden med all rätt Europas kulturhuvudstad. Otaliga sevärdheter lockar. Riga var också en viktig industristad under ...

Av: Rolf Karlman | 21 augusti, 2016
Reportage om politik & samhälle

Talmud diskuteras av Carl Schleicher

Talmud som diskussionsform par excellence



Marcus Myrbäck om antologin Rum i Talmud (red: Bertil Adania, Artos 2002).




Det som fascinerar är att Talmud består av en sammanhängande kedja av diskussioner, där det inte finns ett enda förhärskande narrativ/berättande som utlägger "Talmuds ståndpunkt", utan där hundratals olika rabbiners åsikter stångas mot varandra. Det är väl detta som är så lockande, att läsningen av Talmud bjuder in läsaren att ta del av en organiskt framvuxen diskussion, en diskussion som löper över flera hundra år, där en rabbin kan plocka upp en stafettpinne som kvarlämnades i en diskussion av en annan rabbin flera hundra år tidigare

Annons:

Ibland blir jag sugen på att kasta allt jag håller på med över ända och lära mig klassisk hebreiska, flytta till Jerusalem och ägna hela mitt liv åt Talmud (vilket ju förvisso inte är så överdrivet långt från vad jag håller på med till vardags, men ändå!). Ungefär som när jag läst klart den av Bertil Adania översatta och redigerade antologin Rum i Talmud (Artos, 2002), som består av ett urval av texter ur judendomens heliga skrift Talmud vid sidan av Tanakh/Gamla testamentet.

Varför? Jo, tänkandet i den rabbinska judendomen känns så väldigt egensinnigt och snillrikt. Talmud är den lära inom rabbinsk judendom som antas vara "den muntliga läran" Mose gavs av Gud på berget Sinai, till skillnad från "den skriftliga läran" som finns nedtecknad i Torahn/de fem Moseböckerna. Den muntliga läran menar man utvecklar och förklarar det som bara dunkelt utläggs i den skriftliga läran. Någon skulle kanske vilja hävda att Talmud är åt det esoteriska hållet i bemärkelsen att den är ett utläggande av det dunkla förmedlat endast muntligt – den hemliga läran förbehållen endast de utvalda lärjungarna. Visst, men någon mystik är det ju inte nödvändigtvis tal om.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det som fascinerar är att Talmud består av en sammanhängande kedja av diskussioner, där det inte finns ett enda förhärskande narrativ/berättande som utlägger "Talmuds ståndpunkt", utan där hundratals olika rabbiners åsikter stångas mot varandra. Det är väl detta som är så lockande, att läsningen av Talmud bjuder in läsaren att ta del av en organiskt framvuxen diskussion, en diskussion som löper över flera hundra år, där en rabbin kan plocka upp en stafettpinne som kvarlämnades i en diskussion av en annan rabbin flera hundra år tidigare.

Det rabbinska eller talmudiska litteraturen är liksom diskussionsformen par excellence. Den underliggande principen som vägleder hela Talmud torde ju vara att diskussionen över Guds ord är det viktigaste, och att det aldrig kan vridas och vändas tillräckligt på detta. Av min ringa kännedom om den talmudiska diskursen, om man kan kalla det så (har bara läst Adanias bok samt Adin Steinsaltz förträffliga introduktion till Talmud), så känner jag mig andligen oerhört befryndad med denna tankevärld och detta sätt att resonera på.

Det är väl det att den talmudiska diskursen synes så odogmatisk. Visst, Guds ord gäller – men rabbinerna är ju uppenbarligen mycket benägna att revidera tolkningarna av detta Guds ord. Jag är överlag väldigt fascinerad över vad som händer med det mänskliga medvetandet när det slås av Guds ord. Jag fascineras av det skeende när litteratur slutar vara blott litteratur och när ett visst verk börjar kommenteras och åter kommenteras av en kulturs lärda människor – alltså den situation som uppstår när ett verk blir föremål för »exeges«, dvs. när ett verk antas förtälja om tillvarons mest förborgade mysterier och antas blottlägga tillvarons djupaste sanningar.

Den rabbinska judendomen och det talmudiska tänkandet är liksom typexemplet för det här när en texts innehåll vrids och vänds på tills varenda kommatecken har kommenterats. Sedan att det har skrivits oändligt långa kommentarer till Talmud (som ju alltså i sig består av kommentarer till kommentarer till kommentarer) – det är ju hur fantastiskt som helst. Till exempel dessa utdrag antyder en så fantastisk text- och språkvärld:

"I mål medförande dödsstraff hålls man ansvarig både för sitt eget och sina [potentiella] efterkommandes blod – ända till det allra yttersta släktledet. Så även beträffande Kain som mördade sin bror, där heter det: Din broders blod [plural] ropar. Han säger inte 'din broders blod (singular) ropar', utan 'din broders blod [plural]' – hans eget och hans [ofödda] efterkommandes blod. [...] Därför skapades den första människan ensam, för att lära dig att Skriften tillräknar den som släcker ett enda [judiskt] liv som om den utplånade en hel värld. Och den som håller så mycket som en enda [judisk] själ vid liv, den tillräknar Skriften det som om han upprätthåller en hel värld. Vidare [skapades den första människan ensam] för att det skulle råda fred mellan människorna och för att ingen skall kunna säga till sin näste: "Min far var förmer än din". Men även för att inte sekterister skall kunna hävda att flera makter härskar i himlen” m. Sanhedrin 4:5 (Rum i Talmud, s. 48).

"Rabbi Jehudah säger: – Den som översätter en vers bokstavligt är en lögnare, och den som lägger till något är en hädare och skymfare!" b. Kiddushin 49a (Rum i Talmud, försättsbladet). Fantastisk översättarprincip som får mig att le.

"Rabbi Tarfon och de skriftlärde låg således redan till bords i Nitzahs hus i Lod när de ombads besvara frågan: "Vilket är störst, [Torah-] studiet eller gärningar?" Rabbi Tarfon svarade: "Gärningar är viktigast." Rabbi Akiva svarade: "[Torah-] studier är viktigast." Alla [de övriga] svarade: "[Torah-] studier, eftersom studiet leder till gärningar!" b. Kiddushin 40b. (Rum i Talmud, s. 60).

Bertil Adania gav verkligen den svenska kulturen en stor gåva när han översatta dessa texter till oss – efter tvåtusen år ljuder äntligen de gamla babyloniska och jerusalemitiska rabbinernas bibelutläggning på svenska! Adania har dessutom översatt och redigerat ihop ytterligare en antologi, fast om den fariseiska bibelutläggningen: Midrash: Bibeln mellan raderna (Artos), en lika stor gärning. Fariséerna som ju spelar en så stor roll i Nya testamentet såsom den judiska gruppering från vilken Paulus härstammar och som Nya testamentets författare vänder sig emot. Till den vänder jag mig nu.

Marcus Myrbäck

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Harpan på Drachmanns grav

På skalden Holger Drachmanns grav bland klittren på Skagens Sønderstrand finns det en harpa, eller kanske är det en lyra. En lyra i järn på det minnesmonument som Peder Severin ...

Av: Kerstin Dahlén | Essäer | 05 november, 2017

Livets långfredagar

Är det något speciellt med långfredagar? I många länder, särskilt i Nordeuropa, är gudstjänsterna på långfredagen bland årets mest besökta. I gamla Östtyskland försökte kommunistledarna utrota långfredagen ur befolkningens medvetande ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om religionen | 22 april, 2011

Anita Björk och Graham Greene

I en artikel i Svenska Dagbladet om Anita Björk som avled i onsdags sägs att hon hade kunnat göra internationell karriär, efter en biroll i en Hitchcock-film. Men hon sammanlevde ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer | 28 oktober, 2012

Hela havet stormar på Opera Comique

På Opera Comique i Paris händer det numera rätt märkliga saker. Man har hittat en egen profil vid sidan av de två andra, större operahusen, Garnier och Bastille. Repertoarvalet ...

Av: Ulf Stenberg | Kulturreportage | 30 maj, 2010

Tove Jansson, författare, bildkonstnär, muminmamma

Tove Jansson skulle i år ha fyllt etthundra år. Det firas inte minst i Finland, där hennes bildkonst ställs ut på museet Ateneum i Helsingfors. Lagom till utställningen har konstprofessorn ...

Av: Mats Myrstener | Övriga porträtt | 07 april, 2014

Vägen till läsandet – Svenska Akademien

Mörkret är kompakt. Det är tidig morgon. Men det är ändå långt till gryningen. Skrivbordslampan lyser, skapar en skyddande cirkel av ljus som möter dataskärmens flimmer. Det är höst, och ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 24 oktober, 2012

Daniel Barenboim Foto Monika Rittershaus

Stalin, Mozart och vi

Josef Stalin älskade Mozarts musik och berördes av den på djupet. Han lyssnade ivrigt till den, på radio och grammofon, på operan och i konsertsalen. Den Store Ledaren, som mördade miljontals ...

Av: Thomas Notini | Essäer om samhället | 18 december, 2016

Dagbok från en filmfestival

Parker Posey och Zoe Cassavetes. Foto: Carla Hagberg   Göteborgs årliga filmfest kändes mer filmfestival än någonsin. Lite ”Alla Var Där” stämning över det hela. Kulturenreportern och festivalanhängaren Joel var på plats för att få ...

Av: Joel Carlund | Essäer om film | 21 februari, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.