Kan teatern dra nytta av höstens filmdebatt? Teatersåret 2009

I samband med Stockholms Filmfestival i november anno 2009 vaknade för en gång skull ett debattsuget Sverige till liv. Kanske minns ingen lika tydligt festivalfilmerna som den debatt med fokus ...

Av: Anna Nyman | 25 december, 2009
Kulturreportage

Tibet - en dröm i väst

Om "Prisoners of Shangri-La" av Donald S. Lopez jr. Utgiven på The University of Chicago Press i Chicago 1998 Boken kan ses som en lång och faktaspäckad berättelse om hur ...

Av: Annakarin Svedberg | 23 februari, 2011
Essäer om religionen

Teater Sláva visar Inannas mod

Katabasis. Foto: Daniel Rudholm Den 7 november är det urpremiär för Katabasis - The Best of Hell i Teater Slávas uppförande. Spelet handlar om och kretsar runt Inannas nedstigning i underjorden. Inanna ...

Av: János Deák | 03 november, 2008
Scenkonstens porträtt

Primo Levi. Så faller det oanade över oss

Två poeter för mig okända i den egenskapen, Primo Levi så känd för sitt öde, delvis av politiska skäl, att det överskuggat hans diktning, Chlebnikov okänd för han språk för ...

Av: Oliver Parland | 27 januari, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Talmud diskuteras av Carl Schleicher

Talmud som diskussionsform par excellence



Marcus Myrbäck om antologin Rum i Talmud (red: Bertil Adania, Artos 2002).




Det som fascinerar är att Talmud består av en sammanhängande kedja av diskussioner, där det inte finns ett enda förhärskande narrativ/berättande som utlägger "Talmuds ståndpunkt", utan där hundratals olika rabbiners åsikter stångas mot varandra. Det är väl detta som är så lockande, att läsningen av Talmud bjuder in läsaren att ta del av en organiskt framvuxen diskussion, en diskussion som löper över flera hundra år, där en rabbin kan plocka upp en stafettpinne som kvarlämnades i en diskussion av en annan rabbin flera hundra år tidigare

Annons:

Ibland blir jag sugen på att kasta allt jag håller på med över ända och lära mig klassisk hebreiska, flytta till Jerusalem och ägna hela mitt liv åt Talmud (vilket ju förvisso inte är så överdrivet långt från vad jag håller på med till vardags, men ändå!). Ungefär som när jag läst klart den av Bertil Adania översatta och redigerade antologin Rum i Talmud (Artos, 2002), som består av ett urval av texter ur judendomens heliga skrift Talmud vid sidan av Tanakh/Gamla testamentet.

Varför? Jo, tänkandet i den rabbinska judendomen känns så väldigt egensinnigt och snillrikt. Talmud är den lära inom rabbinsk judendom som antas vara "den muntliga läran" Mose gavs av Gud på berget Sinai, till skillnad från "den skriftliga läran" som finns nedtecknad i Torahn/de fem Moseböckerna. Den muntliga läran menar man utvecklar och förklarar det som bara dunkelt utläggs i den skriftliga läran. Någon skulle kanske vilja hävda att Talmud är åt det esoteriska hållet i bemärkelsen att den är ett utläggande av det dunkla förmedlat endast muntligt – den hemliga läran förbehållen endast de utvalda lärjungarna. Visst, men någon mystik är det ju inte nödvändigtvis tal om.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det som fascinerar är att Talmud består av en sammanhängande kedja av diskussioner, där det inte finns ett enda förhärskande narrativ/berättande som utlägger "Talmuds ståndpunkt", utan där hundratals olika rabbiners åsikter stångas mot varandra. Det är väl detta som är så lockande, att läsningen av Talmud bjuder in läsaren att ta del av en organiskt framvuxen diskussion, en diskussion som löper över flera hundra år, där en rabbin kan plocka upp en stafettpinne som kvarlämnades i en diskussion av en annan rabbin flera hundra år tidigare.

Det rabbinska eller talmudiska litteraturen är liksom diskussionsformen par excellence. Den underliggande principen som vägleder hela Talmud torde ju vara att diskussionen över Guds ord är det viktigaste, och att det aldrig kan vridas och vändas tillräckligt på detta. Av min ringa kännedom om den talmudiska diskursen, om man kan kalla det så (har bara läst Adanias bok samt Adin Steinsaltz förträffliga introduktion till Talmud), så känner jag mig andligen oerhört befryndad med denna tankevärld och detta sätt att resonera på.

Det är väl det att den talmudiska diskursen synes så odogmatisk. Visst, Guds ord gäller – men rabbinerna är ju uppenbarligen mycket benägna att revidera tolkningarna av detta Guds ord. Jag är överlag väldigt fascinerad över vad som händer med det mänskliga medvetandet när det slås av Guds ord. Jag fascineras av det skeende när litteratur slutar vara blott litteratur och när ett visst verk börjar kommenteras och åter kommenteras av en kulturs lärda människor – alltså den situation som uppstår när ett verk blir föremål för »exeges«, dvs. när ett verk antas förtälja om tillvarons mest förborgade mysterier och antas blottlägga tillvarons djupaste sanningar.

Den rabbinska judendomen och det talmudiska tänkandet är liksom typexemplet för det här när en texts innehåll vrids och vänds på tills varenda kommatecken har kommenterats. Sedan att det har skrivits oändligt långa kommentarer till Talmud (som ju alltså i sig består av kommentarer till kommentarer till kommentarer) – det är ju hur fantastiskt som helst. Till exempel dessa utdrag antyder en så fantastisk text- och språkvärld:

"I mål medförande dödsstraff hålls man ansvarig både för sitt eget och sina [potentiella] efterkommandes blod – ända till det allra yttersta släktledet. Så även beträffande Kain som mördade sin bror, där heter det: Din broders blod [plural] ropar. Han säger inte 'din broders blod (singular) ropar', utan 'din broders blod [plural]' – hans eget och hans [ofödda] efterkommandes blod. [...] Därför skapades den första människan ensam, för att lära dig att Skriften tillräknar den som släcker ett enda [judiskt] liv som om den utplånade en hel värld. Och den som håller så mycket som en enda [judisk] själ vid liv, den tillräknar Skriften det som om han upprätthåller en hel värld. Vidare [skapades den första människan ensam] för att det skulle råda fred mellan människorna och för att ingen skall kunna säga till sin näste: "Min far var förmer än din". Men även för att inte sekterister skall kunna hävda att flera makter härskar i himlen” m. Sanhedrin 4:5 (Rum i Talmud, s. 48).

"Rabbi Jehudah säger: – Den som översätter en vers bokstavligt är en lögnare, och den som lägger till något är en hädare och skymfare!" b. Kiddushin 49a (Rum i Talmud, försättsbladet). Fantastisk översättarprincip som får mig att le.

"Rabbi Tarfon och de skriftlärde låg således redan till bords i Nitzahs hus i Lod när de ombads besvara frågan: "Vilket är störst, [Torah-] studiet eller gärningar?" Rabbi Tarfon svarade: "Gärningar är viktigast." Rabbi Akiva svarade: "[Torah-] studier är viktigast." Alla [de övriga] svarade: "[Torah-] studier, eftersom studiet leder till gärningar!" b. Kiddushin 40b. (Rum i Talmud, s. 60).

Bertil Adania gav verkligen den svenska kulturen en stor gåva när han översatta dessa texter till oss – efter tvåtusen år ljuder äntligen de gamla babyloniska och jerusalemitiska rabbinernas bibelutläggning på svenska! Adania har dessutom översatt och redigerat ihop ytterligare en antologi, fast om den fariseiska bibelutläggningen: Midrash: Bibeln mellan raderna (Artos), en lika stor gärning. Fariséerna som ju spelar en så stor roll i Nya testamentet såsom den judiska gruppering från vilken Paulus härstammar och som Nya testamentets författare vänder sig emot. Till den vänder jag mig nu.

Marcus Myrbäck

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Guido Zeccola

  denna aladåb tillredd av spastiskt kött och plågarsås denna deliriumbuljong och smärtsamma cream fresch denna outhärdliga näring av jäsande pasta och frätande sprit som går på och går på oavbrutet dag ...

Av: Tidningen Kulturen | Utopiska geografier | 26 januari, 2009

Det mångkulturella Storbrittannien

   Tarquin Hill. www.tarquinhall.com Det mångkulturella StorbrittannienBok- och biblioteksmässan i Göteborg har varje år många intressanta utländska gäster. Förutom att ge oss värdefulla insikter om världen utanför vår lilla svenska ankdamm, kan ...

Av: Tidningen Kulturen | Litteraturens porträtt | 28 september, 2006

Mathias Jansson

Mathias Jansson. En dikt

Indimmiga loci. En dikt av Mathias Jansson , konstvetare och konstskribent med mera

Av: Mathias Jansson | Utopiska geografier | 18 juli, 2016

Angående balansgång och att kunna flyga med verkligheten

Henrik Eklundh Paglert, redaktör, formgivare och förläggare, uttrycker sig mycket insiktsfullt i bokens inledningstext: ’…vi låter titeln vara osagd och bilderna fria för var och ens tolkning.’ ’Elskåp på malmöitiska alltså’ ...

Av: Ida Thunström | Essäer | 26 januari, 2013

Anna Larsson om kulturföretagande i dagens Sverige. Intervju

Anna Larsson började som gymnast och märkte efterhand att hon var duktig på att dansa. Då började hon ta lektioner i streetjazz och hiphop på en dansskola i Lund, för ...

Av: Anna Nyman | Reportage om scenkonst | 27 augusti, 2013

Döden är den stora illusionen

Den tibetanska dödsboken och det som aldrig dör

”Total närvaro är väsentligt då någon dör. Det är av yttersta vikt och mycket kraftfullt om vi kan relatera i nuet, eftersom det just då finns en osäkerhet mellan kropp ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om religionen | 01 december, 2015

En martyr är dödad...

Budskapet kommer som ett brev på posten: oväntat, opaketerat och sårbart. Det centrala temat denna Annandag jul är martyrens. Det är ett nytt budskap, som talar om lidande, försakelse, sorg ...

Av: Hans-Evert Renérius | Gästkrönikör | 26 december, 2014

Guido Zeccola. Foto: Ida Thunström

Innan festen tar slut

Chefredaktören Guido Zeccola lämnar i februari Tidningen Kulturen. Ida (som även hon lämnar sitt uppdrag -som konstredaktör- på tidningen) och Guido har träffats för att tala om Tidningen Kulturens liv ...

Av: Ida Thunström | Media, porträtt | 28 februari, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.