Michael Economou

I Peder Winstrups huvud

En ny dikt av Michael Economou

Av: Michael Economou | 12 maj, 2017
Utopiska geografier

“Sök sanningen! Och om de så bär till helvetes portar så klappa på!“…

Det är den femte maj. Våren har kommit tidigt detta år. Solen skiner och en stor skara studenter har samlats i Uppsala för att följa filosofen Benjamin Höijers vagn till ...

Av: Crister Enander | 11 oktober, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Nina Ahlzén. Ärrlighet

Nina Ahlzén. Är 43 och 13. Uppvuxen och boende i Göteborg. Hatar poesiuppläsningar. Är svag för det surrealistiska. Gillar att utforska gränser. Vem är dåren, vem är normal? (Vad är ...

Av: Nina Ahlzén | 03 oktober, 2011
Utopiska geografier

If there is a will, there is a way

De gånger jag besöker Oslo försöker jag alltid hinna med ett besök på det så kallade Litteraturhuset, strax intill Slottsparken: ett litterärt centrum som blivit oerhört populärt; en samlingsplats inrymmande ...

Av: Björn Gustavsson | 11 juni, 2013
Gästkrönikör

Den litterära arkipelagen



Som student för länge sen, på 1960-talet, fick jag lära mig att litteraturen är ett ”system” där de litterära alstren ”cirkulerar” i två skilda ”kretslopp”. Däruppe strömmar den fina litteraturen från författare till ett begränsat antal läsare via förlag, bokhandel, bibliotek och kritik. Därnere serieproduceras en trivialare litteratur till mängder av läsare, förmedlad av rykten och muntliga tips, såld i kiosker.

 


crowdfunding

crowdfunding

Behövs förlag? Tekniskt sett: nej. Det är förhållandevis enkelt att lära sig att göra en boksida på sin dator som man så sänder till ett tryckeri. Det är t.o.m. enkelt att koppla på illustrationer, videor osv. Eller man kanske nöjer sig med en elektronisk utgåva. Nu råder anarki på den marknad som handlar om att ladda ner och läsa böcker elektroniskt. Man kan i Sverige låna biblioteksböcker elektroniskt, dock bara i begränsad omfattning, och man kan snart ladda ner hela den klassiska svenska litteraturen, förnämligt förmedlad av Litteraturbanken. Man kan förstås köpa böcker elektroniskt och de stora förlagen kappas om marknaden, alla med olika system och appar. I den engelskspråkiga världen är Amazon dominerande med läsplattan Kindle och det ryktas om egenproducerade böcker som tagit sig in i Kindle och gjort elektronisk succé.

Annons:

Däruppe är det någorlunda ordning på genrerna: där hittar man "skönlitteraturen" som är den "riktiga" litteraturen och som grovt sett indelas i lyrik, epik och dramatik. Det var till litteraturen däruppe som jag sökte mig, så småningom också för att ge mitt bidrag till det offentliga samtalet som det pågick i tidningar och tidskrifter och skolor och universitet och andra sammanhang – ett samtal som alltid handlade om litteraturen däruppe. Därnere samtalades inte alls, där konsumerades.
Först långt senare började jag irritera mig över att så mycket litteratur föll utanför den "sköna" litteraturen och inte var riktigt "riktig" litteratur: essäer, reseböcker, biografier och självbiografier, en hel del historieskrivning.

Det var sannerligen länge sen! Nu råder ju omvända världen: de stora förlagen har blivit medieföretag och koncentrerar resurserna till största möjliga säljsuccé. Dagstidningarnas litteraturkritik har väl inte försvunnit men den har krympt och fått lämna plats till lansering av säljande författarprofiler, samma författare som tar plats i tv-sofforna. Det litterära samtalet handlar inte längre om litterära verk utan om personligheter.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det pågår förstås ett samtal om litteraturens innehåll men det pågår på annat håll: fortfarande på universitet och i krympande tidskrifter men också i uppblommande nät-sajter. Litteratur som man läser för att den är bra, spännande, nyskapande och för att man gärna talar om den – och inte bara för att den säljer och presenteras av en kändis – tas om hand av de små förlagen och diskuteras alltmer sällan i den traditionella offentligheten. Eller den kanske produceras av författaren själv, som med dagens teknik lätt kan göra bok av det han eller hon skriver.

Observationer som dessa är inte det minsta originella idag, då vi ideligen blir påminda om att allt det som vi har förknippat med den litterära kulturen är i stöpsleven. Stora förändringar har skett med tilltagande fart de senaste 15 åren, i takt med den digitalisering, som redan har ändrat vårt sätt att vara i världen och som kommer att ändra det ännu mycket mer. Hur länge kommer biblioteken att vara kvar när vi kan nå den samlade världslitteraturen direkt på datorn? Hur länge kommer dagstidningen finnas kvar? Litteraturkritiken? Förlagen? Ingen vet; men alla vet att ett nytt litterärt system är på gång.

Här ett exempel på en bok som har det nya systemet som förutsättning: Roads Were Not Built For Cars, en bok på närmare 600 sidor om cykling och cykelhistoria av Carlton Reid. Som titeln antyder hävdar denna bok att det engelska vägsystemet byggdes ut för cykelbruk under senare delen av 1800-talet men kom att övertas och så att säga ockuperas av bilismen från 1920-talet och framåt. Denna tes utbroderas med mängder av anekdoter och historik om cykling: en egensinnig blandning av historieskrivning, politisk pamflett, fiktion, alltsamman essäistiskt presenterat.

Det nya systemets litteratur – exempelvis den nämnda cykelboken - vandrar utan ansträngning mellan det sakliga, det fiktiva, det lyriska, det kritiska, det lärda.

Boken är egenproducerad och delvis finansierad genom något som kallas Kickstarter, som per nät hjälper till att skaffa sponsorer. Den kan köpas och laddas ner på en Kindle eller på en Ipad eller den kan köpas som bok. Den nerladdade versionen erbjuder en hel del som boken inte innehåller: video, mängder av bilder, 3D—modeller, visor. Boken är ett praktexempel på den essäistiska impulsen – som verkar kunna förgrena sig i hur många riktningar som helst och precis så långt som det nya litterära systemet tillåter.

Behövs förlag? Tekniskt sett: nej. Det är förhållandevis enkelt att lära sig att göra en boksida på sin dator som man så sänder till ett tryckeri. Det är t.o.m. enkelt att koppla på illustrationer, videor osv. Eller man kanske nöjer sig med en elektronisk utgåva. Nu råder anarki på den marknad som handlar om att ladda ner och läsa böcker elektroniskt. Man kan i Sverige låna biblioteksböcker elektroniskt, dock bara i begränsad omfattning, och man kan snart ladda ner hela den klassiska svenska litteraturen, förnämligt förmedlad av Litteraturbanken. Man kan förstås köpa böcker elektroniskt och de stora förlagen kappas om marknaden, alla med olika system och appar. I den engelskspråkiga världen är Amazon dominerande med läsplattan Kindle och det ryktas om egenproducerade böcker som tagit sig in i Kindle och gjort elektronisk succé.

Surfplatta Samsung Galaxy

Surfplatta Samsung Galaxy

 

Jag vet inte om den cykelbok som nämndes ovan har gjort succé men den har i alla händelser tagit sig in på den elektroniska marknaden. Om också vår svenska marknad får en lika mäktig aktör som släpper in egenproducerade böcker har vi tagit ett steg till på vägen in i ett nytt kretslopp inom ramen för det nya litterära systemet. Och det påminner faktiskt om det som rådde innan förlagen kom, då författaren gick direkt till tryckeriet, ibland med statlig censur på vägen däremellan.
Bokförlagen uppstod på 1800-talet som en konsekvens av författarnas professionalisering.

Förutsättningarna hette copyright och marknad. Förlagen är inte längre oundgängliga för att producera böcker men de är fortfarande viktiga för att sprida böckerna till bokhandel och marknad. Jag misstänker också att det statliga stöd som utgår till utgivna böcker av tillräcklig "kvalitet" är förlagsberoende: egenproducerade böcker faller automatiskt ifrån eftersom vägen genom förlagen anses borga för kvalitet. På så sätt bildar författare, förlag, bibliotek, bokhandel, litteraturkritik ett sammanhängande system. Staten är inte längre censor, som den var före förlagstiden, snarare systemets – det gamla systemets - garant och övervakare.

Nu råder ju omvända världen: de stora förlagen har blivit medieföretag och koncentrerar resurserna till största möjliga säljsuccé.

I takt med förlagsverksamhet, författarnas professionalisering och statens övervakning uppstod också föreställningen om avgränsad skönlitteratur. Därmed uppstod också någorlunda tydligt avgränsade genrer – så sent som på 1700-talet var situationen alldeles annorlunda. Litteraturen var en stor familj där det egentligen bara fanns en avgränsad genre med prestige: det tragiska dramat, helst med historiskt motiv. Därutöver blandades allt: romaner, essäer, journalistik, historieskrivning, reseberättelser. Det fanns ingen "skönlitteratur", bara litteratur. Det fanns ingen "sakprosa": begreppet uppfanns först på 1900-talet. T.o.m. Buffons naturhistoria i 36 band från mitten av 1700-talet var en självklar del av den franska litteraturen.

Alternativet till den professionella författaren heter, förstås, amatören. Och alternativet till marknad heter vänkrets. Att rikta sig till vännerna är något annat än att vända sig till ett förlag med sitt manuskript, som därefter sänds ut som en tidskrift eller en bok på marknaden: då vänder man sig i princip till vem som helst. Men idag kan förstås vänkretsen vidgas radikalt: de stora Facebook-nyttjarna har tusentals "vänner" och det skrivs idag böcker, vars marknad inte längre är "marknaden" utan som består just av den kontaktyta som byggts upp på Facebook. En variant är det som kallas "crowdfunding": man lägger ut ett gratiskapitel på nätet och sedan får den som vill komma med ett ekonomiskt bidrag och därmed köpa in sig på den färdiga boken eller delar därav.

läsplatta Kindle DX Front

läsplatta Kindle DX

 

 

Det är ett slags abonnemangssystem, som påminner om de subskriptioner, som var ett vanligt sätt att finansiera böcker och tidskrifter innan förlagen och marknaden tog över. En variant som nog har framtiden för sig är den tidigare nämnda sajten Kickstarter: en samordning av sponsorer och potentiella vänner för att hjälpa till med produktion av böcker och kulturella evenemang. Det säger sig självt att den som via Kickstarter stödjer produktionen av en bok också vinner fördelar: boken gratis eller med gratismaterial.

Det nya systemets litteratur – exempelvis den nämnda cykelboken - vandrar utan ansträngning mellan det sakliga, det fiktiva, det lyriska, det kritiska, det lärda. Den förutsätter att läsaren är vänskapligt inställd och personligen intresserad. Den är essäistisk. Den går på en gammal väg som i takt med den digitala revolutionen märkvärdigt nog blivit farbar igen. Jag vågar förutspå att de nya essäisterna kommer att få sällskap av poeter och romanförfattare, som vill prova nytt, som inte anses säljbara eller som inte vill sälja eller som söker vänner i en annorlunda marknad. Den traditionella "skönlitteraturen", som kan sorteras i epik, lyrik och dramatik, kommer säkert inte att försvinna men kommer att få minskad betydelse i takt med att det traditionella samtalet tystnar eller förflyttas till nya media, där man istället intresserar sig för just det nya.

Och betraktar det gamla som musealt. Själv har jag vuxit upp med det gamla systemet och jag vill gärna känna igen en roman som en roman. Men jag hyllar också essäistiken och fascineras av att den gamla essä-vägen leder till det nya. Den leder till en arkipelag av litterära genrer, flytande öar som bara tillfälligt stabiliseras till fasta formationer. Återstår att se om det kommer en karta över denna arkipelag, som är lika överskådlig som den där gamla. Återstår att se om också det litterära samtalet kan ta nya vägar.

Arne Melberg

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Om sjelen. Del II

Platon, som var elev av Sokrates og læreren til Aristoteles, tenkte og skrev om menneskesjelen. Ifølge konsepsjonen en finner hos Platon, gis det hos mennesket visse intellektuelle og moralske evner og ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 25 mars, 2014

Netta Skog, foto Black Halo Photography CC

2016 års Legitimerade Legend

Den årliga utmärkelsen som LEGITIMERAD LEGEND utdelades 26/11 2016 till musikern och poeten Kjell Höglund i samband med en konsert med Mikael Ramel och Wille Crafoord å Bankiren / Västerås. Mikael ...

Av: Thomas Wihlman | Essäer om musik | 07 december, 2016

Varför skulle jag inte tro på June Campbell?

Funderingar kring  "Traveller in space". (Utkom 1996 på The Athlone Press och följdes av en reviderad upplaga 2002 på Continuum i London/New York). En brittisk kvinnas erfarenheter av mötet med ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer | 12 mars, 2011

Premiäruppsättningen av Aniara på Kungliga Operan 1959 med libretto av Lindegren Foto Lennart Olson

Erik Lindegren – Ständigt på resa, sökandes sin väg.

Att närma sig – texternas mänskliga sökande – från några av existentialismens grundläggare, med namn som Fjodor Dostojevskij, Sigmund Freud, Oswald Spengler, Fredrich Nietzsche och Thomas Mann, så följer helt ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 19 augusti, 2016

Tommy Åberg

”Jag erbjöds öronproppar på biblioteket”

Biblioteket har i många år varit mitt andra, i perioder mitt första vardagsrum. Så inte längre. En frustrerande hög ljudnivå har fått mig att istället sitta på olika fik och ...

Av: Tommy Åberg | Gästkrönikör | 21 juni, 2015

Vem skriver den svenska litteraturhistorien

Det går inte att undgå i hur stor andel som den litteratur vi konsumerar är översatt från ett annat språk och till vår mycket smala språkgrupp. Vad som också ter ...

Av: Freke Rähiä | Essäer | 17 oktober, 2012

En promenad på Lower Manhattan i New York City del 3

Vi befinner oss på New Yorks födelseplats där allting en gång började. Det var på södra Manhattan som holländarna grundade sin koloni ”Nieuw Amsterdam” i första delen av 1600-talet, efter ...

Av: Lilian O. Montmar | Resereportage | 31 januari, 2012

Idumea Vedamsson

Tidens flod

I The river of time berättar Igor Novikov om vad man trott och tror om tiden. Novikov är verksam som astrofysiker vid Köpenhamns universitet och har ägnat sig åt ...

Av: Idumea Vedamsson | Gästkrönikör | 06 juni, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.