Kan islam och demokrati förenas?

Om 1980-talet dominerades av fruktan för export av den iranska revolutionen, så har perspektivet under 1990-talet vidgats till ett globalt islamiskt hot. 1 De olika riktningarna inom dagens islam tenderar ...

Av: Abdel-Qader Yassine | 26 augusti, 2013
Essäer om samhället

Zonen mellan verklighet och verklighet

Under större delen av 2000-talets första årtionde publicerades en liten tidskrift i A5-format som kom fyra gånger om året. Den hette Mitrania och trots det obetydliga formatet var Mitrania en ...

Av: Bertil Falk | 16 mars, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Lovsång

Tidig morgon vid Gryningens Port Din hand sträcktes ut- möte med min Vi vandrade igenom och - det blev Morgon - det blev Zenit - allt stod stilla Vi voro en - varandras like  

Av: Violet Tengberg | 26 april, 2010
Utopiska geografier

När vetenskap blir till religion

Jag är för vetenskap. Så länge den inte blir till religion. När den blir till religion händer det att bokstavstrogna vetenskapsfundamentalister kryper fram ur gömmorna och etablerar sig som nät-terrorister. Till ...

Av: Stefan Whilde | 01 Maj, 2013
Stefan Whilde

Den litterära arkipelagen



Som student för länge sen, på 1960-talet, fick jag lära mig att litteraturen är ett ”system” där de litterära alstren ”cirkulerar” i två skilda ”kretslopp”. Däruppe strömmar den fina litteraturen från författare till ett begränsat antal läsare via förlag, bokhandel, bibliotek och kritik. Därnere serieproduceras en trivialare litteratur till mängder av läsare, förmedlad av rykten och muntliga tips, såld i kiosker.

 


crowdfunding

crowdfunding

Behövs förlag? Tekniskt sett: nej. Det är förhållandevis enkelt att lära sig att göra en boksida på sin dator som man så sänder till ett tryckeri. Det är t.o.m. enkelt att koppla på illustrationer, videor osv. Eller man kanske nöjer sig med en elektronisk utgåva. Nu råder anarki på den marknad som handlar om att ladda ner och läsa böcker elektroniskt. Man kan i Sverige låna biblioteksböcker elektroniskt, dock bara i begränsad omfattning, och man kan snart ladda ner hela den klassiska svenska litteraturen, förnämligt förmedlad av Litteraturbanken. Man kan förstås köpa böcker elektroniskt och de stora förlagen kappas om marknaden, alla med olika system och appar. I den engelskspråkiga världen är Amazon dominerande med läsplattan Kindle och det ryktas om egenproducerade böcker som tagit sig in i Kindle och gjort elektronisk succé.

Annons:

Däruppe är det någorlunda ordning på genrerna: där hittar man "skönlitteraturen" som är den "riktiga" litteraturen och som grovt sett indelas i lyrik, epik och dramatik. Det var till litteraturen däruppe som jag sökte mig, så småningom också för att ge mitt bidrag till det offentliga samtalet som det pågick i tidningar och tidskrifter och skolor och universitet och andra sammanhang – ett samtal som alltid handlade om litteraturen däruppe. Därnere samtalades inte alls, där konsumerades.
Först långt senare började jag irritera mig över att så mycket litteratur föll utanför den "sköna" litteraturen och inte var riktigt "riktig" litteratur: essäer, reseböcker, biografier och självbiografier, en hel del historieskrivning.

Det var sannerligen länge sen! Nu råder ju omvända världen: de stora förlagen har blivit medieföretag och koncentrerar resurserna till största möjliga säljsuccé. Dagstidningarnas litteraturkritik har väl inte försvunnit men den har krympt och fått lämna plats till lansering av säljande författarprofiler, samma författare som tar plats i tv-sofforna. Det litterära samtalet handlar inte längre om litterära verk utan om personligheter.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det pågår förstås ett samtal om litteraturens innehåll men det pågår på annat håll: fortfarande på universitet och i krympande tidskrifter men också i uppblommande nät-sajter. Litteratur som man läser för att den är bra, spännande, nyskapande och för att man gärna talar om den – och inte bara för att den säljer och presenteras av en kändis – tas om hand av de små förlagen och diskuteras alltmer sällan i den traditionella offentligheten. Eller den kanske produceras av författaren själv, som med dagens teknik lätt kan göra bok av det han eller hon skriver.

Observationer som dessa är inte det minsta originella idag, då vi ideligen blir påminda om att allt det som vi har förknippat med den litterära kulturen är i stöpsleven. Stora förändringar har skett med tilltagande fart de senaste 15 åren, i takt med den digitalisering, som redan har ändrat vårt sätt att vara i världen och som kommer att ändra det ännu mycket mer. Hur länge kommer biblioteken att vara kvar när vi kan nå den samlade världslitteraturen direkt på datorn? Hur länge kommer dagstidningen finnas kvar? Litteraturkritiken? Förlagen? Ingen vet; men alla vet att ett nytt litterärt system är på gång.

Här ett exempel på en bok som har det nya systemet som förutsättning: Roads Were Not Built For Cars, en bok på närmare 600 sidor om cykling och cykelhistoria av Carlton Reid. Som titeln antyder hävdar denna bok att det engelska vägsystemet byggdes ut för cykelbruk under senare delen av 1800-talet men kom att övertas och så att säga ockuperas av bilismen från 1920-talet och framåt. Denna tes utbroderas med mängder av anekdoter och historik om cykling: en egensinnig blandning av historieskrivning, politisk pamflett, fiktion, alltsamman essäistiskt presenterat.

Det nya systemets litteratur – exempelvis den nämnda cykelboken - vandrar utan ansträngning mellan det sakliga, det fiktiva, det lyriska, det kritiska, det lärda.

Boken är egenproducerad och delvis finansierad genom något som kallas Kickstarter, som per nät hjälper till att skaffa sponsorer. Den kan köpas och laddas ner på en Kindle eller på en Ipad eller den kan köpas som bok. Den nerladdade versionen erbjuder en hel del som boken inte innehåller: video, mängder av bilder, 3D—modeller, visor. Boken är ett praktexempel på den essäistiska impulsen – som verkar kunna förgrena sig i hur många riktningar som helst och precis så långt som det nya litterära systemet tillåter.

Behövs förlag? Tekniskt sett: nej. Det är förhållandevis enkelt att lära sig att göra en boksida på sin dator som man så sänder till ett tryckeri. Det är t.o.m. enkelt att koppla på illustrationer, videor osv. Eller man kanske nöjer sig med en elektronisk utgåva. Nu råder anarki på den marknad som handlar om att ladda ner och läsa böcker elektroniskt. Man kan i Sverige låna biblioteksböcker elektroniskt, dock bara i begränsad omfattning, och man kan snart ladda ner hela den klassiska svenska litteraturen, förnämligt förmedlad av Litteraturbanken. Man kan förstås köpa böcker elektroniskt och de stora förlagen kappas om marknaden, alla med olika system och appar. I den engelskspråkiga världen är Amazon dominerande med läsplattan Kindle och det ryktas om egenproducerade böcker som tagit sig in i Kindle och gjort elektronisk succé.

Surfplatta Samsung Galaxy

Surfplatta Samsung Galaxy

 

Jag vet inte om den cykelbok som nämndes ovan har gjort succé men den har i alla händelser tagit sig in på den elektroniska marknaden. Om också vår svenska marknad får en lika mäktig aktör som släpper in egenproducerade böcker har vi tagit ett steg till på vägen in i ett nytt kretslopp inom ramen för det nya litterära systemet. Och det påminner faktiskt om det som rådde innan förlagen kom, då författaren gick direkt till tryckeriet, ibland med statlig censur på vägen däremellan.
Bokförlagen uppstod på 1800-talet som en konsekvens av författarnas professionalisering.

Förutsättningarna hette copyright och marknad. Förlagen är inte längre oundgängliga för att producera böcker men de är fortfarande viktiga för att sprida böckerna till bokhandel och marknad. Jag misstänker också att det statliga stöd som utgår till utgivna böcker av tillräcklig "kvalitet" är förlagsberoende: egenproducerade böcker faller automatiskt ifrån eftersom vägen genom förlagen anses borga för kvalitet. På så sätt bildar författare, förlag, bibliotek, bokhandel, litteraturkritik ett sammanhängande system. Staten är inte längre censor, som den var före förlagstiden, snarare systemets – det gamla systemets - garant och övervakare.

Nu råder ju omvända världen: de stora förlagen har blivit medieföretag och koncentrerar resurserna till största möjliga säljsuccé.

I takt med förlagsverksamhet, författarnas professionalisering och statens övervakning uppstod också föreställningen om avgränsad skönlitteratur. Därmed uppstod också någorlunda tydligt avgränsade genrer – så sent som på 1700-talet var situationen alldeles annorlunda. Litteraturen var en stor familj där det egentligen bara fanns en avgränsad genre med prestige: det tragiska dramat, helst med historiskt motiv. Därutöver blandades allt: romaner, essäer, journalistik, historieskrivning, reseberättelser. Det fanns ingen "skönlitteratur", bara litteratur. Det fanns ingen "sakprosa": begreppet uppfanns först på 1900-talet. T.o.m. Buffons naturhistoria i 36 band från mitten av 1700-talet var en självklar del av den franska litteraturen.

Alternativet till den professionella författaren heter, förstås, amatören. Och alternativet till marknad heter vänkrets. Att rikta sig till vännerna är något annat än att vända sig till ett förlag med sitt manuskript, som därefter sänds ut som en tidskrift eller en bok på marknaden: då vänder man sig i princip till vem som helst. Men idag kan förstås vänkretsen vidgas radikalt: de stora Facebook-nyttjarna har tusentals "vänner" och det skrivs idag böcker, vars marknad inte längre är "marknaden" utan som består just av den kontaktyta som byggts upp på Facebook. En variant är det som kallas "crowdfunding": man lägger ut ett gratiskapitel på nätet och sedan får den som vill komma med ett ekonomiskt bidrag och därmed köpa in sig på den färdiga boken eller delar därav.

läsplatta Kindle DX Front

läsplatta Kindle DX

 

 

Det är ett slags abonnemangssystem, som påminner om de subskriptioner, som var ett vanligt sätt att finansiera böcker och tidskrifter innan förlagen och marknaden tog över. En variant som nog har framtiden för sig är den tidigare nämnda sajten Kickstarter: en samordning av sponsorer och potentiella vänner för att hjälpa till med produktion av böcker och kulturella evenemang. Det säger sig självt att den som via Kickstarter stödjer produktionen av en bok också vinner fördelar: boken gratis eller med gratismaterial.

Det nya systemets litteratur – exempelvis den nämnda cykelboken - vandrar utan ansträngning mellan det sakliga, det fiktiva, det lyriska, det kritiska, det lärda. Den förutsätter att läsaren är vänskapligt inställd och personligen intresserad. Den är essäistisk. Den går på en gammal väg som i takt med den digitala revolutionen märkvärdigt nog blivit farbar igen. Jag vågar förutspå att de nya essäisterna kommer att få sällskap av poeter och romanförfattare, som vill prova nytt, som inte anses säljbara eller som inte vill sälja eller som söker vänner i en annorlunda marknad. Den traditionella "skönlitteraturen", som kan sorteras i epik, lyrik och dramatik, kommer säkert inte att försvinna men kommer att få minskad betydelse i takt med att det traditionella samtalet tystnar eller förflyttas till nya media, där man istället intresserar sig för just det nya.

Och betraktar det gamla som musealt. Själv har jag vuxit upp med det gamla systemet och jag vill gärna känna igen en roman som en roman. Men jag hyllar också essäistiken och fascineras av att den gamla essä-vägen leder till det nya. Den leder till en arkipelag av litterära genrer, flytande öar som bara tillfälligt stabiliseras till fasta formationer. Återstår att se om det kommer en karta över denna arkipelag, som är lika överskådlig som den där gamla. Återstår att se om också det litterära samtalet kan ta nya vägar.

Arne Melberg

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Stefan Zweig

Stefan Zweig om den politiska människan

Tobias Harding om den  österrikisk-ungerske författaren Stefan Zweigs politiska konservatism.

Av: Tobias Harding | Litteraturens porträtt | 05 oktober, 2015

Ndue Ukaj; Godo

Ndue Ukaj (1977) är en albansk-svensk författare, publicist och litteraturkritiker. Han har varit medarbetare i flertalet litterära tidskrifter och redaktör till ett antal litterära verk. Han har också varit chefredaktör ...

Av: Ndue Ukaj | Utopiska geografier | 30 juli, 2012

 Leandro Erlich“Swimming Pool”  The 21 st. Century Museum of Art of Kanazawa, Courtesy the Artist

Ända in i kaklet! - simbassänger i konsten

Simbassängerna låg uppradade i dalen som en flod som ledde ända fram till huset. När Burt Lancaster dyker upp i början av filmen The Swimmer från 1968 har han bara ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 25 februari, 2017

En generation som var kåt på att leva! Intervju med Benny Holmberg

Benny Holmberg är en av Tidningen Kulturens portalfigurer. Han har skrivit essäer, recensioner, skönlitterära texter och är aktiv del av Tidningen Kulturens verklighet. Det känns därför konstigt att redaktionen intervjuar honom ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 29 augusti, 2013

Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare

Foto: Teymor Zarre' Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare Helga och Enn Nõu tar emot i sitt hus i Sunnersta i Uppsala. Och det syns verkligen att det bor ...

Av: Anna Franklin | Litteraturens porträtt | 16 oktober, 2007

Om divergent tänkande – det spruckna jaget och den dualistiska kulturen

Ordet ”bipolär” kan förklaras och förstås etymologiskt genom att hänvisa till det äldre latinets dvi som är besläktat med svenskans ”tve” (två eller dubbel). Latinets polus har i sin tur ...

Av: Viklas Mossperg | Gästkrönikör | 14 december, 2013

Oväder

Nog går det att läsa Nick Caves omarbetning av John Lee Hookers "Tupelo Blues" som en dikt:Looka yonder! Looka yonder!Looka yonder! A big black cloud come!A big black cloud come!O ...

Av: Thomas Sjösvärd | Essäer om litteratur & böcker | 03 januari, 2011

John Updike, rovdjursinstinkten och förloraren

Villa ligger invid villa. Likt rader av fyrkantiga lådor fyllda av välordnat och välartat medelklassliv i ändlösa rader. De välklippta gräsmattorna. De välkammade barnen. De skinande leendena. Männen som firar ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 17 februari, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.